LO viker sig i frågan om Buffertfonder

Socialdemokraterna och LO är nära en överenskommelse om hur finanspolitiken ska stärkas om Sverige går över till euro.

Klart är att överskottsmålet för de offentliga finanserna höjs från dagens 2,0 procent av BNP till 2,5 procent. Förslaget, som diskuteras i en arbetsgrupp under finansminister Bosse Ringholms ledning, är ett sätt att få LO med på vagnen in i ett svenskt EMU-medlemskap. 

Höjningen motsvarar drygt 10 miljarder kronor per år. Dessa pengar vill LO sätta av i en särskild buffertfond, eller stabiliseringsreserv som man nu helst vill kalla den. 

Reserven eller fonden ska kunna användas som stötdämpare om och när Sverige hamnar i ekonomisk obalans. Det anses särskilt viktigt vid ett EMU-medlemskap, när varken kronan eller den svenska styrräntan längre finns till hands för att stabilisera ekonomin. I praktiken lär det handla om höjningar eller sänkningar av moms och arbetsgivaravgifter. 

Bakgrunden är LO:s kongressbeslut i september 2000: Ja till EMU förutsatt att ett strukturråd med buffertfonder inrättas. 

I LO-styrelsens hemställan till kongressen skrev man så här: ”Svenska buffertfonder; resurser som ligger utanför statsbudgeten och som kontrolleras av arbetsmarknadens parter i samverkan med staten.” 

Strukturrådet skulle bestå av arbetsmarknadens parter och staten och enligt LO-styrelsen ha makt att besluta över hur pengarna används: ”Strukturrådet skulle dels fungera som en samtalsyta för att utarbeta en gemensam uppfattning om landets situation, men också ges beslutanderätten i vilka lägen de nya instrumenten ska användas.” 

MEN DET BLIR vare sig fonder eller ekonomiskt råd enligt LO:s ursprungliga modell. 

Den socialdemokratiska regeringen har sagt nej till tanken på att inrätta speciella buffertfonder och ett beslutande strukturråd.

Statens överskottsmål ska istället höjas till 2,5 procent, vilket ger tio miljarder kronor per år

Jag tycker att 2,5 procent är en tillräcklig nivå. Förutsatt att medel avsätts under lång tid, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin. Pengar måste reserveras och läggas på hög för att nyttjas i sämre tider. 

Men överskottsmålet ska höjas oavsett om Sverige går med i EMU eller inte. Enligt Bosse Ringholm handlar det om att bygga upp ett starkare skydd för sysselsättningen och att parera för den kommande ökningen av andelen äldre i befolkningen. 

STABILISERINGSRESERVEN, som ersatt det politiskt känsliga ordet ”buffertfond”, kommer att vara något annat än det LO-styrelsen lovade ombuden på kongressen 2000. Istället för av fackföreningarna kontrollerade buffertfonder som ligger utanför statsbudgeten, stramas tyglarna åt så att statens budget levererar ytterligare tio miljarder per år i överskott. 

Detsamma kommer att ske med kravet på ett strukturråd. Från början skulle rådet bestå av arbetsmarknadens parter och staten och besluta om buffertfonden. Nu har LO ändrat sig till att ”utöva inflytande över” budgetreserven. Bosse Ringholm betonar  att besluten över finanspolitiken, och alltså även över dispositionen av ett utökat offentligt överskott, ska ligga hos regering och riksdag.

 OM MAN SEDAN är smart och kallar en del av överskottet för ”buffertfond” kanske det kan underlätta för LO:s extra representantskap den 22 april att konstatera att förutsättningarna för medlemskap är uppfyllda. 

En fråga kommer att kvarstå obesvarad efter representantskapets möte. Svaret skjuter nämligen kompromissen mellan arbetarrörelsens två grenar i sank. Hur kan LO kan lita på att ”buffertfonderna” kommer att finnas kvar i framtiden vid ett svenskt EMU-medlemskap? Moderaterna har ju lovat att riva upp beslutet om de vinner nästa val.

GÖSTA TORSTENSSON 

KRITISKA EU-FAKTA Nr  8 0 April 2003