EMU kräver ändrad grundlag
– men lagändringar blir aktuella först efter folkomröstningen

INTE NÖDVÄNDIGT, men önskvärt. Så ser statsrådet Gunnar Lund på EU:s krav om att anpassa svensk grundlag till EMU. 

Kraven har formulerats i upprepade rapporter från Europeiska centralbanken (ECB) och från EU-kommissionen. De två myndigheterna anser inte att det framgår tillräckligt tydligt i regeringsformen vem som har sista ordet om penningpolitiken, och vem som har ansvar för sedelutgivningen. Dessutom bör tryckfrihetsförordningen anpassas till de sekretessregler som gäller för ECB. 

Såväl riksdagens EU-upplysning som finansdepartementet svarar vid en första förfrågan att Sverige inte behöver genomföra ytterligare grundlagsändringar för att tillgodose EMU-krav. 

Men efter upprepade påstötningar med hänvisning till vad ECB menar, kommenterar biträdande finansminister Gunnar Lund:

Vi har genomfört vissa grundlagsändringar tidigare, men om det blir ett ja i folkomröstningen så blir det aktuellt igen. Det är inte nödvändigt, men önskvärt att vi gör en retuschering, säger han. 

Är du så enig i ECB:s och EU-kommissionens värdering att Sverige inte uppfyller de juridiska kraven på EMU-medlemskap? 

– Man får nyansera bilden. Om vi ser till sedelutgivningsmonopolet så är det fullt möjligt att gå med i EMU utan en lagändring, därför att EG-rätten tar över svensk lag där. Men så säger jag – och det är också regeringens hållning – att det vill vara naturligt att ajourföra regeringsformen med EMU-medlemskapet, svarar Gunnar Lund. 

I tyska och danska domstols- prövningar har man kommit fram till att EG-rätten inte är överordnad den nationella konstitutionen. 

Står EG-rätten också över svensk grundlag? 

– I den här frågan som vi har diskuterat utförligt med juristerna har vi i regeringen nått fram till den här hållningen. 

SÅ EG-RÄTTEN STYR även tryckfrihetsförordningen? 

– När vi nu genomför en folkomröstning, och om vi får ett ja, och vi i så fall blir EMU-medlemmar så blir de faktiska förhållandena ganska okomplicerade. 

Och så ska tryckfrihetsförordningen anpassas till ECB:s krav om sekretess? 

– ECB har kommit med ytterligare några krav förutom sedelutgivningen som det kan bli aktuellt att titta på, men det blir det först när vi känner omröstningsresultatet. 

Egentligen ska väl Sverige genomföra de grundlagsändringarna också om resultatet blir ett nej. Det hävdar i varje fall ECB.

– Det är väl närmast ett hypotetiskt resonemang. Om folkomröstningen skulle resultera i ett nej så är det nog inte den viktigaste frågan att ta fatt i, säger Gunnar Lund. 

Sverige kan tidigast vara formellt EMU-klart efter ECB:s önskemål efter valet 2006, då grundlagsändring kräver två riksdagsbeslut med mellanliggande val. 

Gunnar Lund har, efter att ha besvarat frågorna om grundlagsändring, sagt att Sverige kan gå med i valutaunionen 2006 om det blir ett ja i folkomröstningen. Regeringen har tidigare haft 2005 som ett möjligt inträdesår. 

KRITISKA EU-FAKTA Nr  8 0 April 2003