Irakkriget blockerar EU:s militärstyrka?

EU:S SPLITTRING i Irakkrisen kan på sikt drabba unionens militära styrka. Medlemsländernas försvarsministrar är dock inställda på att fortsätta arbetet med att få styrkan på fötter. 

Försvarsministrarnas möte den 15 mars i en badort utanför Aten var tänkt att helt handla om uppbyggnaden av krishanteringsstyrkan. Men halva tiden ägnades åt Irak. Inget nytt framkom; EU:s splittring i frågan upprepades. 

Samförstånd rådde dock om att arbetet med krishanteringsstyrkan måste fortsätta. Målet är att EU inom 60 dagar ska kunna inleda en militär operation med upp till 60.000 man i syfte att intervenera i krishärdar även utanför Europa. I maj ska EU-länderna lämna nya bidrag till styrkan. Stora brister finns som tar år att avhjälpa. Till exempel fattas transportflyg och tillgång till satellitspaning. 

Oro finns i EU att medlemsstaterna satsar alldeles för lite pengar på försvar och för att Europa teknologiskt ligger långt efter USA. Ett förslag är att EU-länderna gemensamt finansierar inköp av militär utrustning. En annan tanke är att inrätta en europeisk försvarsmaterielbyrå. Ytterligare en idé är att tillåta att pengar tas från EU:s budget till forskning för militära ändamål.

KRISHANTERINGSSTYRKAN förutsätter också att EU-länderna snabbt kan fatta gemensamma utrikespolitiska beslut. Oenigheten när det gäller Irak har dock skapat stora frågetecken kring den förmågan. I EU:s framtidskonvent diskuteras att slopa kravet på enighet när beslut om militära insatser ska fattas. 

KRITISKA EU-FAKTA Nr  8 0 April 2003