Myter och fakta om EMU

”Den gemensamma valutan [...] erbjuder en större marknad med allt vad det innebär av ökad handel och hårdare konkurrens. Effekten torde bli ökad tillväxt – ju fler euromedlemmar desto starkare tillväxteffekter.”
Gunnar Lund, EMU-minister (s) Dagens Industri 10 mars 2003 

SVERIGE BÖR GÅ MED I EMU eftersom det stimulerar handeln och tillväxten. Så lyder det ekonomiska paradargumentet bland dem som förespråkar ett svensk inträde i valutaunionen. Men argumentet håller inte. Tidningen Affärsvärlden har granskat utvecklingen sedan den 1 januari 1999, när EMU startade, till 2002. Under den tiden har EMU-ländernas handel sinsemellan inte ökat snabbare än vad handeln har ökat med länderna som står utanför unionen. 

För det stora flertalet EMU-länder är det till och med tvärtom: handeln med länder utanför EMU har ökat snabbare än den med andra EMU-länder. Jämför man utvecklingen över tiden finner man ännu mindre belägg för att EMU skulle betyda särskilt mycket för utrikeshandeln. Både export och import ökade långsammare under 1999-2002 än under perioden 1996-1998. Affärsvärlden summerar: ”Det finns inga belägg för att den svenska handeln skulle ta fart för att vi går med i EMU.” 

EN VARIANT AV ARGUMENT om att valutaunionen leder till ökad export är att den underlättar för företag som handlar med euroländer. De slipper besväret att hantera en annan valuta, och de riskerar inte att förlora pengar om växelkursen förändras. Men att slippa osäkerhet om växelkurserna har uppenbarligen inte betytt särskilt mycket i praktiken enligt Affärsvärldens undersökning. Inte heller de studier som EMU-utredningen tog del av visar att det finns något som stödjer att utrikeshandeln påverkades av växelkursfluktuationer. Stora företag hanterar redan många olika valutor och kommer att göra det även i framtiden. De brukar dessutom teckna speciella försäkringar mot växelkursrisker, så kallade terminssäkringar. 

För vissa mindre företag kan det säkert vara en svårighet att hantera flera valutor. Man ska dock veta att de flesta små företag inte bedriver någon handel med utlandet. Andra företag handlar främst med länder utanför euroområdet som Norge. 

HANDELN MED EU HINDRAS inte av att vi står fria från euron. Många av våra handelspartners ligger också utanför eurozonen. Av den svenska exporten går omkring 55 procent till EU, men mindre än 40 procent till euroländerna. Av Sveriges fem största handelspartners är bara en, Tyskland, ett euroland. De andra, USA, Norge, Danmark och Storbritannien, har inte euron. Den andel av Sveriges export som går till EU-området sjunker långsamt. 1995, vårt första år i EU, gick omkring 60 procent av vår export till andra länder i unionen, sedan dess har andelen sjunkit till 55 procent. 

Sveriges möjlighet att exportera påverkas inte av euron. Däremot kan exporten drabbas om vi inte längre kan anpassa vår växelkurs till den ekonomiska verkligheten i vårt eget land. 

GÖSTA TORSTENSSON

KRITISKA EU-FAKTA Nr  8 0 April 2003