Myter om EMU 
"Den svenska ekonomin och valutan är liten i ett europeiskt perspektiv. Vi betalar ett pris för vårt utanförskap genom att svenska räntor ligger högre än räntan i euroområdet."
Anna Lindh, Gunnar Lund, Anders Sundström, SvD 11 januari 2003

Får vi lägre ränta i EMU? Nej, det går inte att generellt säga så. EMU-utredningen som granskade detta argument menade att det inte fanns något belägg för att ett medlemskap inte skulle påverka de faktiska räntorna. Deras slutsats var att: "Den forskning som finns ger dock knappast stöd för några mer betydande effekter på de förväntade realräntorna av ett medlemskap i den monetära unionen."

Problemet med realräntor – dvs. ränta minus inflation – är att EMU skapar destabiliserande räntor. Länder som Tyskland har hög realränta fast de skulle behöva en låg. Irland har mycket låg realränta – faktiskt negativa räntor – fast de skulle behöva höga. Det gäller att komma ihåg att olika räntenivåer också speglar förhållanden i den övriga ekonomin. Har man massarbetslöshet och således lågt inflationstryck så kan du hålla lägre räntor. Har man hög sysselsättning och låg arbetslöshet så är vanligtvis räntan något högre – för att dämpa inflationstryck. Men det är väl ingen som vill höja arbetslösheten för att kunna sänka räntan något?

När det gäller styrräntor har länder utanför EMU som till exempel Sverige och Schweiz visat upp såväl lägre som högre räntor. Sverige har sedan euron infördes 1999 haft tider av lägre räntor och tider av högre räntor.

Den svenska styrräntan har under tiden som EMU har funnits både varit något lägre och något högre än den ränta som ECB sätter. Man bör också komma ihåg att räntenivån kan vara låg därför att det råder massarbetslöshet och hög därför att det råder full sysselsättning. På det hela taget är detta ett icke hållbart argument. Om det vore sant att EMU bidrog till lägre ränta och därigenom högre sysselsättning: Varför är sysselsättningen då så mycket lägre i EMU än i de självständiga länderna?

Om vi inför euron, så kommer den europeiska räntepolitiken inte att passa våra behov. Vi måste kunna föra en räntepolitik som skiljer sig från övriga EU. Det är precis det som Riksbanken gör, annars skulle inte den svenska räntan skilja sig från EMU-områdets.

Irma Rosenberg, vice riksbankschef sedan årsskiftet, hävdar att det finns goda skäl att hålla den svenska styrräntan över den europeiska: "Vi har starkare ekonomisk tillväxt än eurozonen. De har också betydligt högre arbetslöshet. Lönerna har också stigit mer i Sverige än i EMU-området."

Skälet till att Riksbanken håller högre styrränta än ECB är således att konjunktur och tillväxtutsikter för tillfället är bättre i Sverige än i genomsnittet av euroländerna. En svensk ränteanpassning måste därför mötas med en stramare finanspolitik, om inte inflationen ska tillåtas stiga.

Åtstramning av statens budget får effekter i hushållens plånböcker, fastän i motsatt riktning mot räntesänkningen. För den enskilde kan de olika effekterna ta ut varandra eller till och med, slå åt negativt håll.

GÖSTA TORSTENSSON

KRITISKA EU-FAKTA Nr  81 Maj 2003