Regeringen lovar prisstopp.
Frågan är bara vem som ska betala notan?

Branschförbunden för handeln och restaurangerna lovar frysta priser i två månader i samband med en euroövergång i januari 2006. Dubbel prismärkning, i kronor och euro, ska ske under tio månader. Det säger Dag Klackenberg, VD på Svensk Handel och Mats Hulth, VD för Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare.

De båda branschförbunden har nu för första gången inför EMU-omröstningen enats om ett åtgärdspaket som enligt dem ska säkerställa att priserna inte smyghöjs vid en övergång från kronor till euro.

Branschförbunden, som tillsammans representerar närmare 20.000 medlemsföretag, lovar att frysa priserna under en månad på var sida om själva övergången, det vill säga under december 2005 och januari 2006. Dubbel prismärkning i både kronor och euro på kassakvitton, prislistor, broschyrer och i annonser införs den 1 juli 2005 och ska pågå i ett år. På själva produkterna införs dubbel prismärkning något senare, den 1 september 2005, eftersom den officiella omräkningskursen fastställs först den 1 juli 2005.

”Vi anser egentligen att dubbel prismärkning inte behövs under ett helt halvår efter övergången, men om det blidkar konsumentorganisationerna och Ann-Christin Nykvist så tar vi på oss det”, säger Klackenberg.

Svensk handel har tidigare hukat sig för dubbel prismärkning och organisationen har sagt att den kostar handeln åtminstone 400 miljoner kronor, en siffra som Dag Klackenberg nu inte vill kännas vid.

Han och Mats Hulth kan inte helt garantera att den dubbla prismärkningen verkligen genomförs.

Ett prisstopp på endast två månader kan tyckas snålt, men det håller inte Ann-Christin Nykvist med om: ”En längre prisfrys än så skulle kunna riskera kvaliteten på varorna”, säger hon. Frågan är om hon ens själv vet vad hon menar.

”Nu kan vi känna förtroende för att det inte blir några smygprishöjningar i samband med en övergång från kronor till euro”, säger Ann-Christin Nykvist.

”Vi vill förvissa oss om att det inte blir smyghöjningar av priserna som det blev i en del andra länder”, säger EMU-minister Gunnar Lund. 

Visst är det fantastiskt. I sin propaganda hävdar regeringen och den övriga ja-sidan att euron kommer att ge lägre priser. Men likväl krävs det alltså ett prisstopp för att förhindra höjda priser om vi blir med i EMU!

Men är det verkligen någon som tror att ett två månaders prisstopp hindrar butiks- och restaurangägarna från att ta ut sina merkostnader från kunderna? Inte svenska folket i alla fall. Enligt en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av tidningen Butikens Värld, så tror 66 procent av svenskarna att ett införande av euron kommer att leda till mycket högre eller något högre priser. Endast åtta procent tror på prissänkningar.

De åtgärder som regeringen och de båda branschorganisationerna enats om förefaller otillräckliga och lär inte kunna hindra att euron leder till prishöjningar. Alla euroländer har haft problem med prisökningar vid övergången till den nya valutan, trots att många av dem har använt dubbel prismärkning och olika former av prisövervakning. Men de åtgärderna har inte hjälpt och det som nu föreslås i Sverige går inte längre än vad andra redan försökt och misslyckats med.

En av orsakerna till att dubbel prismärkning och olika prisstopp inte har fungerat är att priserna också höjts inför och efter att åtgärderna vidtas. För många konsumenter tar det år innan man blir säker på den nya valutan och dess värde. Under den tiden är det enkelt för handeln att utnyttja situationen och höja priserna.

Handeln, bankerna och försäkringsbolagen kommer också att kompensera sig för de miljardkostnader som själva bytet av valutan innebär.

Enbart handeln räknar med omställningskostnader på 4 miljarder kr. Vem kommer att få betala den notan om inte konsumenterna?

Till detta kommer bankernas kostnaderna för att euroanpassa alla bankomater, bankboxar och allt annat som har med pengahanteringen att göra. Är det verkligen någon som tror att bankerna kommer att bespara kunderna dessa kostnader?

För offentliga sektorn väntas notan för omställningen hamna på över 3 miljarder kronor, enligt Statskontoret. Vem kommer att få betala? Vi medborgare förstås! Antingen via höjda skatter eller smyghöjningar av p-böter, bussbiljetter, hemtjänsttaxor osv.

Allt har ett pris, även att skrota kronan och ersätta den med euron. Holland gjorde en beräkning att den totala kostnaden för euroinförandet motsvarade 1,1 procent av BNP. Översatt till Sverige skulle det bli cirka 25 miljarder kronor. Vem ska betala? Det lär inte bli de som tjänar på valutaskiftet.

KRITISKA EU-FAKTA Nr  82 Juni 2003