Nedskärningar eller skattehöjningar?
Varsågod och välj om du röstar ja till euron

Om Sverige går med i EMU så försvinner möjligheten att föra en egen penning- och valutapolitik. Beslut om räntor, penningmängd och växelkurspolitik förs över till centralbanken i Frankfurt. Denna förlust av ett ekonomisk-politiskt vapen måste kompenseras på något sätt menar Johanssonutredningen ("Stabiliseringspolitik i valutaunionen", SOU 2002:16).

Inte heller lär det finnas någon hjälp att hämta från den europeiska centralbanken i Frankfurt eftersom det "finns en betydande risk för att den gemensamma penningpolitiken inte ska passa Sverige". Enda sättet är då att stärka finanspolitiken. Men hur ska finanspolitiken stärkas? Utredningen ger svaret, nämligen med att öka överskottet i statens budget. Utredningen vill se en höjning av överskottsmålet för de offentliga finanserna till 2,5 eller 3 procent av BNP för att säkra en marginal till bötesgränsen i EMU:s stabilitetspakt. Andra förslag är införande av en temporär konjunkturskatt och variationer i arbetsgivaravgifterna.

LO har föreslagit att man ska höja överskottsmålet i den statliga budgeten och avsätta dessa pengar i en så kallad buffertfond (eller stabiliseringsreserv) som sedan ska kunna användas för att till exempel sänka arbetsgivaravgifterna vid en lågkonjunktur.

Nu blir det ingen buffertfond. Göran Persson sade nej. Däremot uppges LO och socialdemokraterna vara överens om att höja överskottsmålet i de offentliga finanserna. Idag ligger det på två procent.

Överskottsmålet är ett ganska luddigt begrepp. Det kallas också det finansiella sparandet i den offentliga sektorn. Skalar man av utanverket, slutar det med att man antingen måste höja skatterna eller sänka statens utgifter för att höja överskottsmålet. Det syns inte utan vidare, varken ur diskussionen eller när man tittar på siffrorna.

Om överskottsmålet skulle höjas till 2,5 procent av BNP, betyder det ett krav på ytterligare 12-13 miljarder kronor i nedskärningar eller skattehöjningar. Detsamma gäller i ännu högre grad om EMU-utredaren Bengt K Å Johansson (s) eller riksbankschefen Lars Heikensten (s) skulle få gehör för sin förslag att målet bör vara 3,0 procent av BNP.

Ta ansvar för överenskommelsen om att öka budgetöverskottet, Göran Persson och Wanja Lunby-Wedin. Väljarna har rätt att få veta vilken besk medicin som väntar vid ett EMU-medlemskap. Vilka nedskärningar blir det när ni höjer överskottsmålet med 12-13 miljarder kronor? Kommer ni att försvaga anställningstryggheten och försämra ersättningen till de arbetslösa som i Tyskland? Blir det ytterligare försämringar i sjukförsäkringssystemet, fler karensdagar, eller vad blir det?

GÖSTA TORSTENSSON

KRITISKA EU-FAKTA Nr  85 Augusti 2003