Regeringen
vill inte att ECB ska bekämpa arbetslösheten
Göran Persson har
i folkomröstningskampanjen sagt sig vilja kämpa för ökad
offentlighet inom ECB. Det är vällovligt. Men anmärkningsvärt
nog har regeringen inte gett några löften om hur den ska arbeta
för en förändring av EMU i en annan central fråga: att ECB ska
ha ett sysselsättningsmål som är jämställt med
inflationsmålet.
Före
folkomröstningen om EU utlovade framträdande socialdemokratiska
ja-förespråkare att om Sverige blev medlem i EU skulle
fördragstexten om EMU omformuleras och hög sysselsättning
infogas som ett minst lika viktigt konvergenskrav som
prisstabilitets, budgetbalans och så vidare.
Efter omröstningen
övergav socialdemokraterna snabbt sina löften.
"Jag tror inte
att det finns förutsättningar att omförhandla EMU-kriterierna.
Det projektet har sin egen logik och det finns ingen anledning att
riva upp det", uttalade Allan Larsson i samband med att han i
april 1995 bytte sida och blev generaldirektör i EU-kommissionen.
(Det var Larsson som när han i början av nittiotalet var
finansminister, inleddes reträtten från den fulla
sysselsättningen, dels genom att prioritera inflationsbekämpning
och knyta kronan till ecun, eurons föregångare.
Ett förslag om att
fördragsfästa ett sysselsättningsmål för ECB var våren 2000
på vippen att antas av den socialdemokratiska partikongressen.
Delegaterna hade
med siffrorna 234 mot 113 antagit partistyrelsens Ja till EMU.
Till votering skulle nu bara småsaker. En av de sista talarna
hade yrkat på att Sverige borde ställa två krav på den
europeiska centralbanken innan vi gick med: Att den skulle
bekämpa arbetslösheten och inte bara inflationen (samt att den
skulle demokratiseras).
Upp flög de röda
röstlapparna som biföll detta självklara krav. Plötsligt
utbryter oro på första bänk. Någon ropar rösträkning! Göran
Persson stegar upp i talarstolen. Han säger: "Kamrater!
Antar vi de här yrkandena om att ställa krav på kamp mot
arbetslösheten och demokratisering så kan vi inte säga ja till
EMU och beslutet vi nyss fattat måste rivas upp."
Partiledningen fick
som den ville. Tilläggsyrkandet röstades ned. Det intressanta
är dock att vi har Göran Perssons egna ord på att kamp mot
arbetslöshet (och demokratisering) är ett omöjligt krav i EMU
EU:s så kallade
framtidskonvent har publicerat ett omfattande utkast till ny
grundlag för den framtida unionen. Förslaget ska ligga till
grund för den regeringskonferens som väntas starta knappt en
månad efter den svenska EMU-omröstningen och pågå åtminstone
resten av året. Ur ett EMU-perspektiv är det viktigaste att det
är här och nu som de grundläggande reglerna öppnas för
förändring
Enligt
statsminister Göran
Persson så innebär konventets förslag förbättringar av EMU:
w Den fulla
sysselsättningen blir ett fördragsfäst mål.
w Europeiska
centralbanken, ECB, ska "arbeta mot de allmänna ekonomiska
målen" och alltså inte enbart bekämpa inflationen.
Konventet
föreslår faktiskt att EU i framtiden ska "eftersträva full
sysselsättning", att jämföra med dagens EU som har målet
"hög sysselsättningsnivå". Vad blir skillnaden i
praktiken?
Att "eftersträva full
sysselsättning" är underordnat huvudmålet att
upprätthålla prisstabilitet. Den föreslagna skrivningen lyder:
"Utan att åsidosätta detta mål [prisstabilitet] ska de
[centralbankens beslutande organ] stödja den allmänna ekonomiska
politiken inom unionen för att bidra till att förverkliga
unionens mål." (Artikel I-29)
För det andra är
det ingen nyhet att ECB ska stödja den allmänna ekonomiska
politiken – fast alltså utan att åsidosätta huvudmålet. Det
regleras redan idag i EG-fördragets artikel 105
Frågan om inte
målsättningen för ECB borde skrivas om tycks nu utmönstrad ur
framtidsdebatten. Den moderate ledamoten av EU-konventet Göran
Lennmarker konstaterar att den diskussionen är avslutad, och att
det är något som han är nöjd med: "Det blir ingen
förändring av ECB. "
De
socialdemokratiska konventsledamöterna har heller inga större
invändningar. Regeringens representant Lena Hjelm-Wallén och den
socialdemokratiske riksdagsledamoten Sören Lekberg ville i inget
avseende förändra den existerande valutaunionens konstruktion
eller målsättning.
GÖSTA TORSTENSSON
KRITISKA
EU-FAKTA Nr 87 Oktober 2003
|