Göran Persson respekterar inte folkomröstningen

Svenska folkets kraftfulla nej till euron ställer regeringen inför en rad politiska och juridiska problem.

Ett problem är hur man ska hantera det nu gällande riksdagsbeslutet om EMU från 1997. Det beslutet slog fast att Sverige inte skulle vara med från början 1999 i valutaunionen. Men där står också att dörren ska hållas öppen för ett inträde.

Skulle regeringen lägga en ny proposition för att anpassa riksdagens beslut till den nya verkligheten uppstår emellertid ett nytt problem.

Ett definitivt nej till euron kommer nämligen i konflikt med Sveriges åtaganden som EU-medlem. I Maastrichtfördraget, som låg till grund för Sverige EU-inträde, förutsätts att ett medlemsland ska gå in i valutaunionen när villkoren (konvergenskraven) är uppfyllda. Undantag för valutaunionen har bara Storbritannien och Danmark. Sverige begärde inget undantag, utan gjorde i förhandlingarna om EU-inträde en ensidig deklaration, som i princip var positiv till euron, men förklarade att beslutet skulle tas senare av riksdagen, dock i enlighet med fördraget

Hittills har Sverige lyckats undvika ett formellt fördragsbrott genom att hålla den svenska kronan utanför EU:s växelkurssamarbete ERM (Exchange Rate Mechanism). ERM är en sorts förskola till valutaunionen och ett villkor för att senare bli insläppt i valutaunionen, dvs. EMU:s tredje steg.

Ett undantag, liknande det Danmark eller Storbritannien har, skulle kunna lösa detta problem (se artikel på nästa sida).

Ett svenskt undantag för valutaunionen är dock inte något Sverige kan bestämma självt. Det måste godkännas av de andra medlemsländerna

Efter folkomröstningen har två av riksdagens tre nej-partier uttalat att Sverige bör börja förhandla med Bryssel om ett bindande undantag från euron och den överstatliga centralbanken och penningpolitiken.

– Naturligtvis måste den svenska friheten från EMU:s tredje steg formaliseras skriftligt. Jag förutsätter att regeringen omgående tar sådana initiativ, säger vänsterpartiets partisekreterare Pernilla Zethraeus.

Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson säger att det mest konkreta resultatet av folkomröstningen måste bli att regeringen inleder förhandlingar om ett juridiskt bindande undantag för det tredje steget i EMU.

Även Nils Lundgren, ordförande för kampanjorganisationen Europa ja – euro nej, vill att Sverige, i likhet med Danmark och Storbritannien, ska få till stånd ett formellt undantag från valutaunionen.

Euromotståndarna får dock inget gehör hos statsminister Göran Persson för sina krav:

– Det finns ingen som helst anledning att ens diskutera ett undantag från EMU:s tredje steg.

Göran Persson får stöd i sin hållning av både moderatledaren Bo Lundgren och kristdemokraternas Alf Svensson.

– Det får absolut inte bli några formella undantag och det behövs inga partiöverläggningar för att slå fast det, säger Bo Lundgren.

Förre moderatledaren Carl Bildt hävdade redan under folkomröstningskampanjen att regeringen måste begära ett formellt undantag vid ett nej. Att fortsätta som hittills skulle, enligt Bildt, vara ett övergrepp på folkomröstningen.

Hur de andra EU-länderna skulle ställa sig till en sådan svensk begäran är svårt att förutskicka. Men det skulle förmodligen inte vara särskilt populärt.

Men det betyder inte att regeringen saknar möjligheter

Redan i början av oktober startar en ny regeringskonferens inom EU. På bordet ligger ett utkast till konstitution för unionen. I detta nya fördrag stadgas det att euron är unionens valuta.

Detta måste den svenska regeringen antingen stoppa genom att inlägga veto eller kräva att Sveriges undantas ifrån i likhet med Danmark och Storbritannien. Allt annat skulle, för att tala med Carl Bildt, vara ett övergrepp på folkomröstningen.

GÖSTA TORSTENSSON

KRITISKA EU-FAKTA Nr  87 Oktober 2003