Regeringen bör kräva brittiskt undantag

Det mest konkreta resultatet av EMU-folkomröstningen måste bli att regeringen inleder förhandlingar med EU om att ge Sverige ett juridiskt bindande undantag för det tredje steget i EMU. Det är det bästa sättet att respektera folkomröstningen.

Danmark och Storbritanniens förhållande till EMU regleras i protokoll till EG-fördraget.

Danmark fick särregler om sitt deltagande i EMU:s tredje steg med hänvisning till ett möjligt konstitutionellt krav på folkomröstning. I protokollet till EG-fördraget anges att Danmark ska meddela om landet tänker delta i valutaunionen eller inte. Om inte, ska landet beviljas undantag som endast kan upphävas på danskt initiativ.

Danmark meddelade redan i december 1992, efter att danska folket i juni samma år röstat nej till Maastrichtfördraget, att man inte har för avsikt att delta i den tredje etappen (det så kallade Edinburghprotokollet).

Om Danmark skulle vilja delta i valutaunionen har landet rätt att göra det, under förutsättning att inträdeskraven är uppfyllda. Protokollet upphör då att gälla och kan inte åberopas av Danmark för ett eventuellt utträde ur valutaunionen

Danmark kallas ibland, lite elakt, för EMU:s trettonde medlemsland, för trots att den danska kronan står utanför valutaunionen är den ERM 2 så nära knuten till euron att landet, enligt en del bedömare, slaviskt följer EMU:s räntepolitik och kronan är ett slags "virtuell euro". Men det tycks inte den danska ekonomin lida särskilt av. Statsfinanserna är i balans, tillväxten god och arbetslösheten fallande.

Trots knytningen till euron, trots (eller kanske på grund av) kompakt stöd för EMU bland arbetsgivare, fackförbund, etablissemang och ledande partier har Danmark tre gånger röstat nej till EMU, 1992, 1993 och 2000.

Storbritanniens protokoll anger att landet kan välja att inte övergå till EMU:s tredje steg,

vilket innebär att landet stannar i det andra steget och att det i princip inte finns något undantag att ge. Det brittiska protokollet kan därför betraktas som mer långtgående än det danska

Viktiga beståndsdelar i Storbritanniens protokoll är:

w Det anges klart och tydligt att Storbritannien inte är skyldigt att gå över till den tredje etappen och att landet behåller sina befogenheter på den monetära politikens område.

w Storbritannien är inte bundet vid målsättningen om och tidsplanen för att införa en gemensam valuta (artikel 4.2 i EG-fördraget).

w Storbritannien behöver inte anpassa lagstiftningen till fördragets bestämmelser om nationalbankens oavhängighet (artiklarna 108 och 109 i EG-fördraget).

w Storbritannien är inte bundet till att undvika allt för stora underskott i budgeten. Den mjukare skrivningen som gäller i etapp två om att landet ska sträva efter att undvika underskott gäller dock (artiklarna 104.1 och 116.4 i EG-fördraget)

w Protokollet innehåller även ett undantag från reglerna som gäller i den andra etappen. Det handlar om förbudet i artikel 101 i EG-fördraget, för nationalbankerna att bevilja centrala myndigheter krediter. Så länge Storbritannien väljer att stanna i etapp två, har dess regering rätt att behålla en viss kredit i nationalbanken Bank of England

Det regeringen bör sträva efter är ett undantag av brittisk modell, eftersom det ger större ekonomisk-politisk handlingsfrihet än den danska varianten. Storbritannien har inte bara frihet att behålla sin egen valuta- och penningpolitik, utan har också större finanspolitiskt manöverutrymme samt möjlighet att demokratiskt styra den egna centralbanken.

GÖSTA TORSTENSSON

KRITISKA EU-FAKTA Nr  87 Oktober 2003