Asylfrågor ska öppna för danskt ja till nya EU-grundlagen Ja till en ny EU-grundlag, men nej till EU:s flykting- och invandringspolitik. Så förbereder den danska regeringen sin strategi för nästa folkomröstning: Den skall bli ett ”utlänningsval” Danmarks liberale statsminister Anders Fogh Rasmussen vill inte längre avskaffa alla de danska EU-undantagen. Flyting- och invandringspolitiken skall fortsatt styras av det danska folketinget, menar han nu. Denna nya strategi går ut på att danskarna inte bara skall rösta ja eller nej till den kommande författningen. De skall också rösta om undantaget från överstatliga rättsfrågor, och möjligen också om undantaget för att delta i EU:s försvarspolitik, och om EMU. Det kan innebära en valsedel med flera avkryssningsrutor; ungefär som ”smörrebrödslistan” på en finare dansk lunchrestaurang. Tekniskt sett är detta ingen nyhet i danska val. Här sätter väljarna kryss med en blyertspenna vid ett önskat parti, eller en bestämd politiker, som alla är uppförda på samma stora valsedel. (Dock bara ett kryss per valsedel.). Den drivne strategen Fogh Rasmussen har flera skäl till att lansera en smörrebrödslista inför nästa danska EU-omröstning. I valet mellan de egna lagarna och EU:s mer liberala regler är Anders Fogh Rasmussen själv långt mer ”dansk” än ”EU-vän”. Med möjligheten för att behålla en restriktiv dansk politik, ökar sannolikheten för ett ja till en kommande EU-författning. Därtill sår statsministern medvetet split inom oppositionen. Socialdemokraterna skulle kunna avvisa strategin. Men det stora oppositionspartiet har krupit baklänges i utlänningsfrågorna i över ett år. Så sent som i mitten av september slöt partiet ett avtal med regeringen om reglerna för uppehållstillstånd vid giftermål mellan danskar och utlänningar. En reträtt från den s-linjen är därför mindre sannolik. Kort därefter meddelade socialdemokraternas partiordförande Mogens Lykketoft att man sluter upp bakom regeringens förhandlingsmodell. Det får nu mittenpartiet radikale venstre att rasa över vad man uppfattar som socialdemokratisk opportunism. Statsminister Anders Fogh Rasmussen vidgar på så vis sprickan mellan de två tidigare regeringspartnerna. Ytterligare en fördel – sett med regeringens ögon – är att dansk folkeparti berövas ett argument till att säga nej till en EU-författning. I tidigare EU-omröstningar har ja-sidan anklagat nej-sidan för att vara nationalistisk och främlingsfientlig. När ja-sidan smälter samman med den restriktiva linjen i dansk utlänningspolitik, håller inte det argumentet längre. Men den utstuderade strategin förutsätter att regeringen kan förhandla sig fram till ett sådant undantag på regeringskonferensen om en EU-grundlag som startade den 4 oktober i Rom. Principen att låta ett land välja vad man vill vara med i är i och för sig en styggelse i EU. Men i det här fallet skulle Danmark komma med i fler områden än med gällande undantag. Dessutom är principen beprövad och känd: Storbritannien och Irland har just ett sådant förhållande till EU i rättsliga frågor. STAFFAN DAHLLÖF
KRITISKA EU-FAKTA Nr 88 November 2003 | 
