2003-11-01

Respektera folkomröstningen

En överväldigande majoritet av svenska folket röstade nej till EMU. Nu gäller det att denna viljeyttring inte schabblas bort.

Stadgan för EMU ingick i det fördrag som antogs av toppmötet i Maastricht 1991. Det finns ingen överenskommelse om svenskt undantag från Maastrichtfördraget i likhet med vad Danmark och Storbritannien har förhandlat sig fram till. Deras förhållande till EMU regleras i särskilda protokoll till EG-fördraget.

Danmarks protokoll säger att landet kan få undantag om det så önskar och att reglerna för undantagsländer då ska tillämpas. Storbritanniens protokoll anger i stället att landet kan välja att inte övergå till EMU:s tredje steg, vilket innebär att landet stannar i det andra steget. Det brittiska protokollet ses som mer långtgående än det danska. Storbritannien har inte bara frihet att behålla sin egen valuta- och penningpolitik, utan har också större finanspolitiskt manöverutrymme samt möjlighet att demokratiskt styra den egna centralbanken.

I somras var ledamoten av Europeiska centralbankens direktion Tommaso Padoa-Schioppa på besök i Sverige. I en intervju i Dagens Nyheter deklarerade han att ”Sverige är skyldigt att gå med i EMU”. Eftersom det inte skrevs in något undantag från att delta i valutaunionen vid det svenska inträdet i EU, så har Sverige åtagit sig att förr eller senare gå över till euron. Han påpekade att enligt fördraget innebär medlemskapet i EU också ett deltagande i EMU, så snart som inträdesvillkoren är uppfyllda.

Till allas förvåning sa Göran Persson plötsligt under valrörelsen att ett ja till euron skulle kunna tolkas som ett nej nu men ett ja på längre sikt. Det sades inget om att ett nej också skulle kunna innebära ett ja senare. Tvärtom garanterades att resultatet av folkomröstningen skulle respekteras. Detta uttalades av alla politiska partier.

Nu finns risken att det blir som Padoa-Schioppa konstaterade att Sverige blir tvingad att gå med i valutaunionen när inträdesvillkoren är uppfyllda. Det beror på om regeringen utan reservationer accepterar förslaget om en ny konstitution för EU. Där står att euron är unionens valuta – punkt slut.

Konventet presenterade sitt förslag i somras. Regeringen valde då att inte låta riksdagen diskutera förslaget under EMU-kampanjen för att inte förlora folkomröstningen. Det innebär att riksdagen tar ställning först den 20 november – det vill säga en och en halv månad efter att regeringskonferensen startat.

Under tiden pågår viktiga förhandlingar om konstitutionen och den svenska regeringen kan inte delta med full kraft i diskussionerna. De svenska representanterna i konventet med Lena Hjelm Wallén i spetsen har knappast satt några spår i förslaget till konstitution. Man har accepterat det mesta.

När det gäller valutan så finns inga krav från regeringens sida. Tvärtom har man sagt att det inte behövs något undantag för Sveriges del. Det är klart att det kanske inte är så populärt att öppna upp en diskussion om medlemskap i valutaunionen med tanke på de nytillkommande medlemsstaterna. Det kan ju tänkas att flera stater skulle vilja stå utanför. När folken i kandidatländerna röstade om medlemskap i EU så ingick även EMU. Det gjorde det i och för sig även när vi röstade 1994.

Men ja-sidan lovade då att vi skulle få ta ställning till den frågan senare. Nu har vi gjort det och folket vill inte att Sverige ska införa euron. Då är det regeringens och riksdagens skyldighet att se till att resultatet av folkomröstningen respekteras. Enda sättet att göra det är att kräva undantag från valutaunionen under regeringskonferensen. Sverige bör sträva efter att få ett undantag av brittisk modell, eftersom det ger större ekonomisk-politisk handlingsfrihet än den danska varianten.

Om inte detta sker så återstår bara en sak att vi får ha en ny folkomröstning – denna gång om konstitutionen.

Ingela Mårtensson

KRITISKA EU-FAKTA Nr  88 November 2003