Planerna på ett utvidgat militärt samarbete inom EU finns kvar

Statsminister Göran Persson sade efter senaste EU-toppmötet att förslaget om utvidgat militärt EU-samarbete kommer att skrotas.

– Hela upplägget är övergivet nu, sade en mycket nöjd Persson efter toppmötet i Bryssel.

Men än är det för tidigt att avskriva planerna på ett utvidgat militärsamarbete inom EU.

Förslaget om försvarssamarbete finns i det så kallade framtidskonventets utkast till konstitution för EU och det stöds av Tyskland, Frankrike, Belgien och Luxemburg. Från Tony Blair och den brittiska regeringen har det kommit motstridiga besked. De mest hängivna Natovännerna, som Italien, Spanien, Holland och Polen, har motsatt sig tanken liksom de fyra militärt alliansfria EU-länderna (Sverige, Finland, Österrike och Irland).

I EU-konventets förslag står att unionens gemensamma försvarspolitik "kommer att leda till ett gemensamt försvar, så snart som Europeiska rådet enhälligt har beslutat det". Detta ska jämföras med det nu gällande fördraget, där det står att "försvarspolitiken skulle kunna leda till ett gemensamt försvar om Europeiska rådet enhälligt beslutar det". Om konventets förslag antas av EU:s medlemsländer är saken alltså redan klar: EU kommer att få ett gemensamt försvar

Men konventet nöjer sig inte med att slå fast detta, utan vill också redan nu ta konkreta steg mot utvecklandet av ett EU-försvar. Konventet skriver att till dess att ett gemensamt EU-försvar har upprättats så "skall ett närmare samarbete upprättas inom unionen när det gäller ömsesidigt försvar". Detta samarbete innebär att om en av de stater som deltar i samarbetet utsätts för väpnat angrepp så "skall de övriga deltagande staterna […] ge stöd och bistånd med alla till buds stående militära och andra medel". Detta är till och med en formulering som är mer långtgående än det ömsesidiga försvarsåtagande som finns inom Nato.

Dessutom vill konventet att en grupp medlemsländerna "som uppfyller de högsta kriterierna för militära resurser" och som eftersträvar "mer bindande åtaganden" när det gäller så kallad krishantering, ska inrätta ett "strukturerat samarbete". Det vill säga att de EU-länder som vill genomföra militära operationer i andra länder ska tillåtas bilda en förtrupp som kan agera på egen hand

Bakom alla dessa förslag finns ambitionerna hos EU:s stormakter med Frankrike och Tyskland i spetsen att göra försvaret till nästa stora samarbetsområde inom EU. Målet är att ett EU med större militära muskler ska få en starkare röst i världspolitiken och på sikt ett gemensamt försvar.

Men att göra EU till redskap för fransk-tyska storpolitiska ambitioner accepteras inte av alla EU-länder.

De alliansfria medlemsländerna och flertalet Natoländer motsätter sig förslaget från diametralt motsatta utgångspunkter. De alliansfria vill inte se EU bli en militär allians och Natomedlemmarna vill inte se EU som en konkurrent som dubblerar Natos uppgifter.

Göran Persson var nöjd och belåten efter att EU-toppmötet i Bryssel sagt nej till framtidskonventets skrivningar om ett gemensamt försvar: "Vi har ju i princip samma position som britter, spanjorer, polacker och de andra fast vi kommer från andra sidan"

Vad resultatet blir av försvarsdiskussionen återstår dock att se. Mycket talar för att man stryker skrivningarna om att de länder som vill ska kunna bilda en försvarsallians inom EU och lova försvara varandra om de angrips. I gengäld behåller man skrivningarna om ett "strukturerat samarbete" för de länder som kan och vill gå längre i samarbetet om militär krishantering.

Jacques Chirac verkade ganska nöjd med detta efter Brysseltoppmötet. Något kan man offra för att få med Storbritannien en bit på vägen. Försvarsdiskussionerna med "våra brittiska vänner" fortsätter, konstaterade Chirac i Bryssel. Det är nödvändigt att så långt som möjligt få med Storbritannien, den starkaste militärmakten i Europa, för att ett militärt EU-samarbete ska kunna tas på allvar.

– Ett europeiskt försvar utan Storbritannien är inte särskilt trovärdigt, sade den franske presidenten

Jacques Chirac ser uppenbarligen en militär kärntrupp som ett hyfsat första steg mot att förverkliga Frankrikes och Tysklands långsiktiga ambitioner på försvarsområdet.

– Jag hoppas att det strukturerade samarbete ska göra det möjligt att skapa ett europeisk försvar som är öppet för alla och förenligt med våra åtaganden gentemot Nato, sade Jacques Chirac på Brysseltoppmötet.

GÖSTA TORSTENSSON

KRITISKA EU-FAKTA Nr  88 November 2003