Trots massmedias skriverier om att EU-toppmötet i Bryssel slutade i fiasko, haveri och så vidare, kunde de församlade stats- och regeringscheferna enas om åtminstone en sak – EU ska bli en försvarsallians och rusta sig för militära operationer i omvärlden.

Några dagar innan toppmötet lade ordförandelandet Italien fram ett kompromissförslag när det gäller försvarsskrivningarna i utkastet till EU-konstitution. Ord för ord är den nya, omskrivna försvarsklausulen densamma som den Sverige och de tre andra alliansfria EU-länderna avvisade dagen innan.

Om en medlemsstat utsätts för ett väpnat angrepp på sitt territorium är de övriga länderna skyldiga att ge den stöd och bistånd med alla till buds stående medel.

Skillnaden är ett litet tillägg: ”Detta påverkar dock inte karaktären i vissa medlemsländers säkerhets- och försvarspolitik.”

Vad tillägget betyder är dunkelt. En välvillig tolkning är att alla medlemsländer förbinder sig att stödja ett annat medlemsland som blir angripet, även om inte alla med automatik kommer att skicka soldater. Varje land beslutar självt hur det bäst ska komma till undsättning.

Mer behövdes inte för att de alliansfria staterna skulle acceptera den nya skrivningen.

Det är en rimlig avvägning som skett. Det är bra rent av, förklarade statsminister Göran Persson inför riksdagens EU-nämnd dagen innan EU-toppmötet i Bryssel inleddes.

Det är att blanda bort korten. I förslaget till nya EU-grundlag stadsfäst skyldigheten till ömsesidiga försvarsgarantier. Visserligen är det möjligt att de så kallade alliansfria staterna ska kunna slippa ställa upp militärt, men grundregeln är att EU-länderna ska försvara varandra militärt om de blir angripna.

Konstitutionen säger också att den gemensamma försvarspolitiken ska leda till ett gemensamt försvar ”när” medlemsländerna så beslutar, inte längre ”om” alltså. Försvarsalliansen är här och Sverige ger sitt godkännande. EU antar en liknande skepnad som Nato. Även inom Nato är det de enskilda medlemsländerna som avgör om och hur de ska bistå ett annat medlemsland som utsätts för ett militärt angrepp.

Sammanbrottet i förhandlingarna om EU-konstitutionen medför möjligen att den framförhandlade uppgörelsen om en gemensam försvarsgaranti inom EU läggs i träda tills vidare.

Däremot inte planerna på ett förstärkt europeiskt försvar, som EU-ledarna enades om dagen innan toppmötet. De bottnar i en uppgörelse mellan Tyskland, Frankrike och Storbritannien, som vill öka EU:s militära kapacitet och genomföra militära operationer på egen hand, utan bistånd från Nato.

Göran Persson sade sig inför EU-nämnden inte ha några problem med det. Han har svårt att se att Sverige på sikt inte skulle delta i detta samarbete.

Det vi nu sysslar med är att bygga upp en kapacitet för att se till att människor inte mördas, förklarade statsministern.

Ska Sverige skicka militär trupp nästa gång Storbritannien, Spanien och Italien får för sig att intervenera i tredje världen tillsammans med USA?

Med den nya säkerhetspolitiska doktrin toppmötet antog ska EU ta sitt ansvar för att bekämpa terrorism, hejda spridande av massförstörelsevapen och stabilisera sönderfallande stater. Det låter som ett eko från Pentagon.

GÖSTA TORSTENSSON