Sverige och Finland borde vara med och bygga upp ett EU-försvar som skyddar EU-ländernas territorium. Det förslaget lanserade EU:s militäre överbefälhavare, den finländske generalen Gustav Hägglund, vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen.

Det är enligt Gustav Hägglund naturligt att en politisk union söker efter en starkare försvarsidentitet.

– Det finns idag inget hot som unionen inte skulle kunna klara på egen hand, sade han.

Den ”olust” som finns mot EU:s försvarsdimension i Sverige och Finland är ”en relik från en gången tid”, menade Hägglund, tidigare finländsk ÖB, och erinrade om att bara fem procent av EU:s befolkning tillhör militärt alliansfria länder.

Sverige och Finland har värjt sig mot alla förslag om att unionen ska försvara ländernas territorium. Där står Sverige på samma linje som USA och värnar om ett starkt Nato.

Men Gustav Hägglund kritiserade Sverige och Finland:

– Istället för att spjärna emot borde man naturligtvis göra sitt yttersta för att befordra ett europeiskt försvar, inriktat mot skyddande av de människor och värden som står oss nära. EU är vår egen förening och där finns våra närmaste vänner. Ju starkare föreningen är militärt, ju bättre för oss, sade Hägglund.

Natos inriktning mot operationer utanför EU har enligt Hägglund ”skapat en marknadslucka för eget europeiskt försvar”.

Hägglund pekade på att det redan finns ett embryo i solidaritetsklausulen och i artikeln om kollektiv säkerhet i förslaget till EU-konstitution.

De alliansfria fick igenom att det inte ska påverka den valda säkerhetspolitiken. Men ”som medlem förväntas man inte lämna sina vänner i sticket oberoende om det finns fördrag eller ej”, påpekade Hägglund.

Försvarsgarantierna i EU är starkare än Natos, konstaterade Hägglund. I EU utlovas hjälp med alla till buds stående medel medan de i Nato är begränsade till de nödvändiga.

I sitt tal tog Gustav Hägglund, som sedan 2001 leder EU:s militära kommitté, upp den snabba utvecklingen och ”de stora framsteg” som gjorts av försvars- och säkerhetspolitiken inom EU under de senaste fyra åren.

1999 i Helsingfors fastställdes målet att EU senast 2003 skulle vara redo att sätta in och underhålla 60.000 man i militära operationer 4.000 kilometer utanför EU:s gränser.

– I huvudsak är alla byggstenar på plats och målet har i allt väsentligt uppnåtts, konstaterade Hägglund.

Idag finns 100.000 soldater på listan. Sverige har erbjudit runt 2.000 man. Nytt från årsskiftet är att Sverige bidrar med en halv division Jas 39 Gripen (tio plan och sammanlagt 150 personer). Det svenska bidraget omfattar också bland annat en mekaniserad bataljon, ett militärpoliskompani och ett ingenjörskompani.

Gustav Hägglund menar att EU och USA borde satsa på att tillsammans lösa kriser utanför Europa.

Principen för samarbetet mellan EU och Nato har varit att Nato fokuserar på kollektivt försvar och EU på krishantering. Nu kanske tiden är mogen att vända på denna princip. Europa skulle kunna ta ansvar för försvaret av sitt eget territorium precis som USA ansvarar för sitt. Tillsammans skulle USA och Europa kunna genomföra krishantering.

Hela EU borde, menar Hägglund, vara med i Nato och på så sätt bli en bättre motvikt till USA. Han tror att en arbetsfördelning mellan EU och Nato kommer att kunna vara genomförd tidigast 2010.

Det naturliga är då att även EU:s alliansfria medlemmar, inklusive Sverige och Finland, går med i Nato. Jag tror att det kommer att ske omkring 2010, sade EU-generalen vid en presskonferens i Sälen.

De icke allierade länderna kommer efter utvidgningen att bestå av fem, sex procent av EU:s 450 miljoner invånare. I ett ännu större EU med omkring trettio medlemmar skulle det vara logiskt om de sex länderna gick med i Nato, hävdar Gustav Hägglund.

De sex länder han talar om är Sverige, Finland, Österrike, Irland, Cypern och Malta.

Gustav Hägglunds tanke är att när USA och EU tar ansvar för försvaret av sina egna territorier ska de dela upp ledarskapet för gemensamma krishanteringsoperationer runt om i världen.

Krishanteringsoperationer med hög intensitet skulle kunna ledas av USA, kanske med hjälp av Natos reaktionsstyrka. Europa skulle kunna bidra med uthållig krishanteringsförmåga för insatser med lägre intensitet. I denna konstruktion skulle EU varken vara USA:s betjänt eller dess rival, utan en partner, säger Hägglund som sedan 2001 leder EU:s militära kommitté.

INGELA MÅRTENSSON