Om Turkiet hjälper till att lösa Cypernfrågan ökar chansen att Ankara får börja förhandla om EU-medlemskap. Det var budskapet när EU-kommissionens ordförande Romano Prodi i förra veckan besökte Turkiet.

Turkiet fick status som kandidatland vid EU-toppmötet i Helsingfors 1999. För att släppa fram turkarna till förhandlingsbordet ställer EU i första hand två villkor:

För det första måste Turkiet uppfylla EU:s krav på demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi enligt de så kallade Köpenhamnskriterierna fastslagna 1993 inför unionens stora utvidgning.

Romano Prodi lovordade vid en kort presskonferens tillsammans med den turkiske premiärministern Recep Tayyip Erdogan de framsteg den turkiska regeringen gjort det senaste året för att klara EU:s krav på demokrati och mänskliga rättigheter och uppmanade Erdogan att fortsätta på den vägen. I ett tal inför det turkiska parlamentet uttryckte Prodi sin tillfredställelse med de reformer som genomförts och över Turkiets åtagande att komma till rätta med de brister som kvarstår.

För det andra måste Turkiet bidra till att den nu snart 30-åriga Cypernkrisen löses.

Ön har varit delad sedan turkisk militär 1974 besatte dess norra del efter en statskupp av grekcypriotiska extremister. På det turkcypriotiska området i norr finns fortfarande 40.000 turkiska soldater.

Cypern är ett av de tio nya medlemsländer som EU släpper in den 1 maj. Men det är bara den grekiskt styrda södra delen av ön som blir medlem. Nordcypern, som bara erkänns av Turkiet, förblir utanför unionen om inte ett återföreningsavtal skrivs under innan den 1 maj.

Romano Prodi gjorde mycket klart att EU väntar sig att Turkiet medverkar till en återförening av Cypern.

- Vi hoppas att Turkiet kommer att använda sitt inflytande till att samarbeta med de politiska krafterna för att nå en heltäckande lösning, förhoppningsvis före den 1 maj, sade Prodi.

Förhandlingarna om en återförening bröt samman förra våren men är nu på väg att återupptas.

I slutet av december utnämndes den turkcypriotiske oppositionsledaren Mehmet Ali Talat till premiärminister och regeringsbildare på norra Cypern. Utnämningen gjordes av president Rauf Denktas och anses innebära ett stor steg för Cypern att kunna gå med i EU som enad nation.

Nyligen uttalade Turkiets ledarskap stöd för FN-chefen Kofi Annans fredsplan för Cypern.

President Ahmet Necdet Sezer hade samlat landets viktigaste ledare till överläggningar om den känsliga Cypernfrågan. Bland deltagarna fanns premiärminister Recep Tayyip Erdogan, utrikesminister Abdullah Gül samt generealstabschefen Hilmi Özkök som representant för den mäktiga turkiska militären. Under mötets gång anslöt ledare för de turkcypriotiska partierna på norra Cypern.

Efter mötet kom ett uttalande från presidentens kansli:

”Turkiet stöder FN:s generalsekreterares förslag om Cypern och bekräftar sin önskan att snabbt genom förhandlingar nå en överenskommelse baserad på realiteterna på ön”, heter det i uttalandet.

Cypernfrågan är dock fortsatt känslig i Turkiet. Regeringspartiet AKP anses eftersträva en lösning, men i den mäktiga militärapparaten finns många Cypernhökar.

Turkisk press har den senaste tiden i stor uppslagna artiklar rapporterat om hårda motsättningar mellan generalstaben och regeringen i denna fråga.

I december ska EU avgöra om Turkiet kan anses moget att börja förhandla om medlemskap i unionen, och EU-ledarna gjorde vid sitt toppmöte i Bryssel i december mycket klart att Turkiet måste medverka till en återförening av Cypern för att alls ha några chanser att börja förhandla.

Också USA trycker på. Med Natolandet Turkiet som medlem ökar USA:s inflytande inom EU.

I slutet av januari, när USA:s vicepresident Dick Cheney talade inför Världsekonomiskt forum i Davos, underströk han:

Turkiet förtjänar vårt stöd i sina förhoppningar om medlemskap i EU.

GÖSTA TORSTENSSON