Folkomrösta om EU:s grundlag

Den 13 juni är det EU-parlamentsval. För Sveriges del har antalet platser minskat från 22 till 19. Som partipolitiskt oberoende organisation så ställer Folkrörelsen Nej till EU inte upp i val. Många av våra medlemmar och sympatisörer kommer att bojkotta valet för att inte legitimera ytterligare maktförskjutning till Bryssel. Andra väljer att rösta på EU-motståndarpartierna vänsterpartiet eller miljöpartiet eller kryssa för enskilda EU-motståndare i övriga riksdagspartier i syfte att en plats i EU-parlamentet ska underlätta att ta Sverige ut ur EU. Ytterligare andra väljer att rösta på den nya EU-kritiska Junilistan, som har en folkomröstning om EU:s nya grundlag högst upp på sin valplattform.

För Folkrörelsens medlemmar och aktivister är uppgiften att utnyttja det ökade intresset för EU-frågor till att sprida kunskap om innebörden av EU:s nya grundlagsförslag samt kräva en folkomröstning om förslaget.

Vid EU-toppmötet i Bryssel i mars kom de 25 stats- och regeringscheferna överens om att återuppta förhandlingarna om en ny konstitution, en EU-grundlag. Det gemensamma målet är att förhandlingarna skall vara slutförda till nästa toppmöte, som infaller 17 -18 juni, en vecka efter EU-parlamentsvalet.

Den svenska regeringen ser nog på de åter upptagna förhandlingarna med blandade känslor. Före EMU-omröstningen hette det från ledande socialdemokrater att EU-konventets förslag till grundlag inte hade med EMU att göra trots att det i förslaget bl.a. står att "euron skall vara unionens valuta".

Medborgarna skulle istället få ta ställning till förslaget i kampanjen inför EU-parlamentsvalet. Denna inställning bekräftades av utrikesminister Laila Freivalds flera gånger under hösten, men i januari deklarerade hon i riksdagen att valkampanjen var fel tillfälle att diskutera konstitutionen. Följaktligen säger (s)-partiets valplattform ingenting om konstitutionen.

Nu när förhandlingarna är återupptagna säger den ansvarige för valplattformen och regeringens tidigare representant i EU-konventet Lena Hjelm Wallén till Sverige Radio att människor vill bara prata om sakfrågorna, och inte om hur makt och beslut ska fattas inom ramen för en stat.

Någon vecka efter dåden i Madrid tillägger hon populistiskt att brottsbekämpningen kommer att vara den viktigaste frågan för medborgarna att diskutera om den föreslagna EU-författningen. Innan hon satte sig i EU-konventet var hennes hjärtefrågor miljön, jordbrukspolitiken och jämställdheten, sakfrågor som inte har fått någon som helst framgång i grundlagsförslaget.

Faktum är att Lena Hjelm-Wallén fortsätter med att underskatta och förringa svenska folkets förmåga att vilja diskutera hur grundlagsförslaget berör grunderna för det svenska statsskicket. Faktum för den som läser innantill i grundlagsförslagets artikel 10 är all rätt – inklusive den svenska grundlagen – underordnas EU-rätten. Enbart detta är ett tillräckligt skäl för en folkomröstning. Helst borde regeringen omedelbart lämna in veto mot hela grundlagsförslaget, eftersom den nationella självständigheten står på spel.

I radioprogrammet skymfar Hjelm-Wallén Irland och Danmark genom att säga att dessa länder har "en dålig vana att anordna folkomröstningar".

Dessutom säger hon att EU-grundlagen är en fråga för riksdagen och den representativa demokratin att hantera. Men inför förra riksdagsvalet lades locket på för att diskutera konventets arbete. Den riksdag som nu sitter är därmed in representativ för allmänhetens inställning till grundlagsfrågan. Den har blivit vald på andra grunder.

Folkrörelsen Nej till EU uppmanar alla medborgare att inför EU-parlamentsvalet kräva politiker på alla nivåer besked om hur de ställer sig till EU-grundlagen och kravet på en folkomröstning.

Jan-Erik Gustafsson; ordförande


Kritiska EU-fakta nr 90 maj 2004

Tillbaka eller Startsidan