EU pressar Sverige ställa upp med militärförband

Bryssel pressar Sverige att ställa upp med dyra, ständigt beredda militära förband. EU ska 2007 ha sju till nio så kallade stridsgrupper, redo att vara på plats på kort varsel. Trupperna ska flygas ut för strid i Afrika eller andra kontinenter.

Deltagande är formellt frivilligt men Sverige förväntas att ställa upp. Stormakterna bildar egna stridsgrupper, mindre länder som Sverige kan tillåtas gå samman med andra.

Det var vid ett möte med EU-ländernas ambassadörer i den säkerhetspolitiska kommittén i Bryssel den 10 februari som Frankrike, Tyskland och Storbritannien lanserade ett förslag om nya militära satsningar, "The Battlegroups Concept".

De tre EU-stormakterna vill bygga militära samövade insatsstyrkor – "battelgroups" – som snabbt och beslutsamt kan intervenera i krishärdar runt om i världen. Stridsgrupperna ska bestå av vardera 1.500 man som med 15 dagars varsel ska kunna sättas in som "stabiliseringsstyrka".

EU:s nya snabbinsatsstyrkor ska med våldsmedel kunna tvinga fram "fred". I första hand gäller det att rycka ut när FN behöver trupp, främst i Afrika. Men även på andra kontinenter runt klotet, och inte nödvändigtvis med FN-stöd. För EU-länderna innebär det "betydande militära åtaganden under svåra och farliga förhållanden".

I det fransk-brittisk-tyska förslaget siktar man på att ha sju till nio sådana stridsgrupper klara till 2007, inklusive transportkapacitet för att få soldaterna på plats inom två veckor.

Förbanden ska byggas upp antingen av enskilda EU-länder eller också av flera medlemsländer i samarbete.

Förslaget sågs först som en angelägenhet för stormakterna själva. Men EU:s ordförandeland Irland driver nu på för ett beslut vid EU-toppmötet i juni. I december ska alla EU-länder redovisa vilka trupper de bidrar med.

En svensk EU-byråkrat i Bryssel med insyn i EU:s militärkommitté säger till Svenska Dagbladet:

– Jag är övertygad om att det här kommer att realiseras, även om mycket arbete återstår.

– Det här ligger i linje med vad som sagts i utkastet till nytt EU-fördrag [EU-konstitutionen] och i diskussionen om strukturerat försvarssamarbete. Vi har från svensk sida förklarat att vi vill delta. Vi vill inte stå utanför, utan tvärtom understrukit vikten av att EU ska ha en kapacitet att reagera snabbt vid kriser.

Regeringen har sedan tidigare signalerat beredvillighet att medverka i ett förstärkt EU-samarbete om militär krishantering, och har nu bett försvarsmaktens högkvarter lämna besked om Sveriges möjligheter att vara med i EU:s nya militärstyrkor.

Det svenska deltagandet i stridsgrupper är, enligt den svenske EU-byråkraten som uttalar sig i Svenska Dagbladet, redan intecknat av stormakterna.

– Det är närmast otänkbart att Sverige inte skulle vara med. Skulle inte Sverige delta, då skulle Storbritannien och Frankrike tycka det var utomordentligt märkligt. Vi ses som en given deltagare på ett eller annat sätt.

Inom regeringskansliet diskuteras att Sverige, Finland och eventuellt även Irland skulle bilda en egen stridsgrupp. Ett annat alternativ är att ingå i exempelvis en brittisk stridsgrupp.

Överbefälhavaren Håkan Syrén kallar planerna från Bryssel "dramatiska". De nya EU-styrkorna kolliderar med sparkraven på svenska försvaret. De har inte alls funnits med i underlaget för höstens försvarsbeslut.

Moderaternas Gunnar Hökmark säger att EU-kraven visar att försvarsbudgeten inte kan skäras ned med de tre miljarder som statsministern lovade i januari.

– Göran Persson får vika sig. Eller också får han välja bort att vi ska öka vår internationella förmåga att stoppa folkmord, anser Gunnar Hökmark.

Folkpartiets Allan Widman menar att det inte går att få fram förband till EU som försvaret är konstruerat idag:

– Detta stärker fp-kraven på frivillig grundutbildning, fler kontraktsanställda soldater och Nato-inträde. Först då blir svenskt försvar jämbördigt med EU-ländernas, säger Allan Widman.

Om Sverige går med i EU:s snabbinsatsstyrkor ökar riskerna att dras in i krig. Det måste rimligtvis mötas med ökade försvarsutgifter. För stridsgrupperna krävs stående förband som måste tränas, övas och hållas beredda i cirka två års tid. Det är dyrt och kräver omfattande ändringar i både officerares och värnpliktigas villkor, något ÖB krävde nyligen. Varje stridsgrupp ska dessutom klara sina egna transporter vilket kräver investeringar i transportflyg och transportfartyg.

Upprustning, inte nedrustning, är också vad som förespråkas inom EU. I det tills vidare bordlagda förslaget till EU-konstitution slås det fast att "medlemsstaterna skall förbinda sig att gradvis förbättra sina militära resurser".

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 90 maj2004