Spanien lägger om kurs i utrikespolitiken

De spanska socialisternas valseger förändrar världspolitiken. Den påverkar både EU och förbindelserna mellan Europa och USA. Den nya regeringens avsikt att ta hem Spaniens soldater från Irak är ett svårt bakslag för USA.

I en av sina första intervjuer efter valsegern beskrev Spaniens blivande premiärminister José Luis Rodriguez Zapatero EU som en "naturlig plattform för spansk utrikespolitik". En uppgörelse med företrädaren José Maria Aznar, som genom sitt stöd till USA:s krig i Irak starkt bidrog till att EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik kollapsade förra våren.

Då slöt en brittisk-spansk fraktion – stödd av Polen, Italien, Danmark och Portugal – lojalt upp vid president George W Bushs sida i Irakkonflikten. Det var "det nya Europa" i amerikanskt språkbruk.

Socialistiska PSOE har varit en mycket aktiv kritiker av Spaniens stöd till kriget i Irak. I den frågan har de kunnat rida på en stark inhemsk opinion. 90 procent av spanska folket ogillar stödet till kriget.

I valrörelsen lovade socialistledaren Zapatero att Spanien skulle dra tillbaka sina 1.300 soldater från Irak. Zapatero sade att han, om han fick makten, skulle byta ut Aznars samarbetspakt med president Bush mot ett närmare samarbete med Frankrike och Tyskland – de två skarpaste kritikerna av Irakkriget.

Vid sin första presskonferens efter valsegern sade Zapatero att motiven för kriget inte var trovärdiga och att ockupationen bara resulterat i mer våld. Hans budskap var att de spanska trupperna kommer att kallas hem 30 juni, såvida inte FN får en roll i Irak.

I en indirekt kritik av USA och Storbritannien sade socialistledaren att han var emot "ensidiga beslut och ensidiga krig" och att FN är rätt plats för dialog.

Valutgången i Spanien blev en stor besvikelse för president George W Bush som miste en av sina trognaste allierade i Irakkriget.

Vid sidan av Storbritannien och Polen var Spaniens det enda europeiska land vars regering helhjärtat ställde sig bakom Bushs krigspolitik.

Om andra politiker i Europa bestämmer sig för att det är för riskfyllt att stötta USA kan det ytterligare försvåra de spända transatlantiska förbindelserna. (Folkopinionen i de flesta länder i Europa går ju starkt emot Irakkriget.)

Men uppfattningen att Spaniens nya socialistregering närmar sig det så kallade gamla Europa motsägs av en del förändringar i verkligheten.

Trots Zapateros uttalanden om George Bush och Tony Blair, och trots den nye premiärministerns löfte att hämta hem de spanska soldaterna från Irak, har föreställningen och ett nytt och ett gammalt Europa, som allierar sig med eller mot amerikanerna eller i relation till Frankrike och Tyskland, blivit allt otydligare.

Tyskland, Frankrike och Storbritannien har det senaste året hållit flera informella möten.

Storbritanniens utrikesminister, Jack Straw, framhöll i början av februari att det är "logiskt" att de tre länderna samarbetar för att styra EU på rätt väg när unionen får tio nya medlemmar den 1 maj.

I samband med EU-toppmötet i mars berättade den tyske förbundskanslern Gerhard Schröder att Tyskland, Frankrikes och Storbritanniens ledare ska hålla ett nytt trepartsmöte, denna gång i London.

Ett år efter invasionen i Irak, när splittringen mellan länder som Spanien och Storbritannien å ena sidan och Tyskland och Frankrike å den andra var som störst, håller den tyska regeringen på att sätta samman en plan, som är tänkt att resultera i en FN-resolution som ger Zapatero det internationell godkännande, som han behöver för att inte hämta hem de spanska soldaterna från Irak.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 90 maj2004