Stoppa EU:s systemskiftesdirektiv

Hur skulle svensk arbetsmarknad fungera om utländska företag skulle få arbeta enligt sina hemländers lagar och regler och inte efter våra regler? Om exempelvis den brittiska arbetsrättslagstiftning som inte förändrats mycket sedan Thatchers kamp mot fackföreningsrörelsen skulle gälla för personer anställda i Sverige?

Kanske får vi veta detta inom kort. Ett förslag på ett tjänstedirektiv ligger på EU:s bord som innebär att skapa en helt ny princip för handel med tjänster – att företagets ursprungslands regler är de som ska gälla. Regeringen har börjat vakna, och i riksdagens talarstol nyligen kallade Göran Persson dem som lagt detta förslag för "nyliberaler".

Men samtidigt tycks regeringens välja att försöka förhandla till sig undantag från principen om ursprungslandet, i stället för att gå emot principen i sig. Toppmötet i Bryssel i slutet av förra månaden, där den svenska regeringen deltog vid förhandlingsbordet, beslutade att gå vidare med tjänstedirektivet enligt tidtabellen som en högt prioriterad fråga. Detta är mycket oroande. 

Det motiv som används för tjänstedirektivet är att gå vidare med den inre marknaden. Den fria rörlighet för tjänster som ingår i EU:s "fyra friheter" begränsas av att länder har olika regler för arbetsmarknaden och av olika slag av offentliga monopol. Men det är de anställda som får betala, genom att tvingas acceptera lägre löner, sämre arbetsförhållanden och svagare anställningsskydd.

Vi menar att makten ska ligga där demokratin är som starkast. Demokratin på EU-nivå är mycket svagare än demokratin på nationell nivå, något som inte minst syns på att valdeltagandet är mindre än hälften så stort i EU-parlamentsval som i riksdagsval. EU-kommissionen är oerhört mäktig, men den demokratiska kontrollen över den är mycket begränsad. Dessutom har de små medlemsländernas regeringar blivit allt svagare, och Sverige har inte makt att ensamma stoppa det föreslagna tjänstedirektivet. Förslaget till konstitution för EU innebär att vår vetorätt försvinner på ännu fler områden.

Stora delar av den svenska modellen kan slås sönder om tjänstedirektivet antas. Göran Persson menar själv att det kan handla om Systembolaget, Apoteksbolaget, Svensk Bilprovning, Svenska Spel, våra vatten- och avloppssystem, kollektivavtalen och vård, skola och omsorg. Vi har lämnat ifrån oss så mycket makt att kommissionen och Europas högerregeringar kan smyga igenom systemskiftet genom beslut i EU-organ utan att vi kan lägga vårt veto. Insynen och den demokratiska debatten är betydligt mer begränsad i EU än på hemmaplan, vilket passar högern som hand i handske.

Detta borde få regeringen att inse att det svenska folkets tydliga besked i EMU-folkomröstningen i höstas var fullständigt rationellt – ökad makt till Bryssel betyder minskad makt till medlemsländerna och därmed minskad demokrati.

EU-frågor anses ofta som komplicerade och långt borta. Tjänstedirektivet gör det tydligt att EU berör oss alla direkt i vår vardag. Det kan leda till mycket dramatiska förändringar i det svenska samhället. Därför är det bra att Göran Persson är tydlig med att tjänstedirektivet är ett nyliberalt förslag. Men det räcker inte, det krävs också att regeringen vågar stå upp rakryggat för att försvara den svenska modellen när den står inför ett av sina allvarligaste hot hittills.

Om vi ska värna om demokratin och om arbetarrörelsens landvinningar måste vi också tydligt säga att Bryssel ska få mindre makt. Solidariteten med våra kamrater i arbetarrörelsen runt omkring i Europa kräver att Sverige blir en mindre lydig EU-medlem, som vågar säga ifrån mycket mer när EU-förslag läggs fram som hotar våra värderingar.

EU-förslaget om ett tjänstedirektiv hotar att flagga ut den svenska modellen. Göran Persson måste våga slå näven i bordet och säga ifrån!

Ninel Jansson, ordförande Handels 
Per Winberg, ordförande Transport 
ANNA HEDH, kandidat till EU-parlamentet (s) 

Kritiska EU-fakta nr 90 maj2004