Junilistan åstadkom en jätteskräll i EU-valet. Partiet fick 14,4 procent av rösterna och blir med tre mandat tredje största svenska parti i EU-parlamentet.

Junilistans framgång uttrycker ett starkt misstroende mot de etablerade partierna och understryker det missnöje som finns mot EU i svensk politik.

– Valresultatet är en sund motvilja mot att flytta makt uppåt, säger Nils Lundgren, Junilistans ordförande och förstekandidat.

Junilistan har sitt ursprung i förra höstens kampanj mot ett svenskt EMU-medlemskap. Det avspeglas i att 75 procent av partiets väljare röstade nej till euron.

Junilistan driver inte att Sverige ska lämna EU. Men bland partiets sympatisörer är det mycket jämnt mellan dem som tycker att Sverige skall gå ur unionen, och dem som vill att vi ska stanna kvar som EU-medlemmar. Den nationella självständigheten och demokratin var de viktigaste frågorna för Junilistans väljare.

Junilistan har lyckats med sin strategi att vinna EU-kritiska röster från flera partier. SVT:s vallokalsundersökning, Valu 2004, visar att listans väljare kommer från hela det politiska spektrat. 25 procent definierar sig som ”något till vänster” och lika många som ”något till höger”. De flankeras av drygt 11 procent som är ”klart till vänster” och nio procent ”klart till höger”. I mitten finns 28 procent som betraktar sig som varken höger eller vänster.

Junilistans framgång är en svidande bakläxa för i första hand partiledningarna för socialdemokraterna och moderaterna. Båda partierna har tappat stort till Junilistan och samtidigt varit sämre än övriga partier på att mobilisera sina egna väljare att gå och rösta.

Socialdemokraterna, som legat bra till i opinionsmätningarna och räknat med ett betydligt bättre resultat än förra EU-valets katastrofala 26 procent, hamnar på ännu sämre 24,8 procent och förlorar ett av sina sex mandat i Strasbourg, ett historiskt nederlag för partiet.

– Ja, det är klart att det är en rejäl bit under det vi hade satt upp som mål, sade Lars Stjernkvist, socialdemokraternas partisekreterare.

I jämförelse med det senaste riksdagsvalet tappade socialdemokraterna 1,5 miljoner röster, eller nästan två tredjedelar av röstantalet i riksdagsvalet.

Socialdemokraterna valde trots höstens nederlag i euroomröstningen att gå till EU-val med en lista där den första genuina EU-kritikern placerades på 31:a plats.

Valu 2004:s siffror pekar på att de EMU-kritiska s-väljarna reagerat genom att lämna partiet. En del av dem hamnade hos partikamraten Nils Lundgren, som räknar med att bli utesluten ur socialdemokraterna inom kort.

Ytterligare en knäpp på näsan för partiledningen är att EU-kritikern Anna Hedh fick så många personröster att hon tog ett av de fem socialdemokratiska mandaten i EU-parlamentet.

Också för riksdagens näst största parti moderaterna blev valresultatet en besvikelse. Partiet får 18,2 procent av rösterna, 2,5 procent mindre än i förra EU-valet, och tappar ett av sina fem mandat trots förväntningar om framgångar i valet. Nye partiledaren Fredrik Reinfeldt kan åtminstone trösta sig med att partiets resultat blir bättre än de katastrofalt låga 15,2 procent partiet fick i riksdagsvalet.

Moderaternas försök att lansera sig som ett EU-skeptiskt parti – det Reinfeldt kallar ”de nya moderaterna” – har uppenbarligen inte varit trovärdigt, utan många av partiets väljare har lockats av de marknadsliberala och EU-kritiska kandidaterna hos Junilistan.

– Vi har underskattat ja- och nej-dimensionen i den här valrörelsen. Det här handlar om för eller mot EU och minst en tredjedel av väljarna har proteströstat, sade moderaternas partisekreterare Sven Otto Littorin.

Vänsterpartiet spurtade starkt och gjorde ett betydligt bättre resultat än de första opinionsmätningarna pekat på. 12,8 procent av rösterna innebär dock att partiet jämfört med förra EU-valet båda förlorar röster och ett av sina tre mandat. Men resultatet är procentuellt bättre än riksdagsvalet 2002.

– Vi är jättenöjda med procentsiffrorna, förklarade både partiledaren Lars Ohly och förstekandidaten Jonas Sjöstedt.

Jonas Sjöstedt fick överlägset flest personröster av alla partiers kandidater – över 54 procent. I hemkommunen Umeå röstade 46 procent på vänsterpartiet, och 80 procent kryssade Sjöstedt. Vänsterpartiets andra mandat går till Eva-Britt Svensson, som också är förste vice ordförande i Folkrörelsen Nej till EU.

Miljöpartiet gör med 5,9 procent av rösterna en kraftig tillbakagång jämfört med förra EU-valets 9,5 procent och förlorar ett av sina två parlamentsmandat. Valresultatet är dock något bättre än i riksdagsvalet.

Även kristdemokraterna gick kräftgång och tappade ett mandat. Det gick till toppkandidaten Anders Wijkman med 37 procent av kryssen, men EU-kritikern Lennart Sacrédeus knep nästan 20 procent av personrösterna i partiet.

Centern höll ställningarna trots partiledningens snabba omvanding av det tidigare nja-partiet till ett som stundtals framstod som det mest EU-positiva i valrörelsen.

Lena Ek tar plats i EU-parlamentet med 36 procent av kryssen. På tredje plats kom EU-motståndaren hans Lindqvist med knapp 6 procent.

Folkpartiet blev det borgerliga parti som tappade mest jämfört med förra EU-valet. Partiet förlorade 4,1 procent och ett mandat jämfört med succévalet 1999 och stannade på 9,8 procent och två mandat.

Det verkar som om väljarna lytt en uppmaning på folkpartiets valaffischer: ”Om du inte gillar EU så rösta på de andra.”

– Ja, suckade partiledaren Lars Leijonborg. Skeptikerna verkar ha fått en väldig schvung i den här valrörelsen. Först nej till euron och nu det här. Vad säger det om Sverige?

GÖSTA TORSTENSSON 

Kritiska EU-fakta nr 91 juni 2004

Tillbaka eller Startsidan