I Sveriges Radios morgonnyheter 9 juni gick Scanias VD Leif Östling ut och krävde halverade socialförsäkringsavgifter. Han motiverar detta med att annars kan inte Scania hitta arbetskraft till sina fabriker. Detta är inte sant.

Det finns säkert många arbetslösa som skulle vilja ta ett jobb på Scania. Vad Östling är ute efter är att försöka konfiskera en del av socialförsäkringsavgifterna, som är av löntagarna avstådd lön, för att istället kunna öka företagets vinster.

För EU är detta positiva nyheter. På EU-toppmötet i Bryssel i mars, i vilket statsminister Göran Persson deltog, bestämde man (inklusive Persson) nämligen att ”regeringscheferna uppmanar kraftigt medlemsländerna […] att minska den offentliga skulden genom att med kraft reformera systemet för sysselsättning, hälsa och pensioner”. Detta betyder på ren svenska att bland annat socialförsäkringssystemet ska EU-anpassas.

I Frankrike pågår redan striden om socialförsäkringarna. Den ansvarige ministern Philippe Douste-Blazy påstår att socialförsäkringarna går med ett underskott på 13 miljarder euro per år. Det nuvarande franska socialförsäkringssystemet kom till efter kriget 1945. Liksom i Sverige finansieras socialförsäkringarna av avgifter som ingår i arbetsgivaravgiften. Influtna avgifter hanteras av franska försäkringskassan, som betalar ut ersättningar till dem som behöver sjukpenning, föräldrapenning etc.

 Socialförsäkringssystemet är på detta sätt solidariskt och utbetalningarna bygger på gemensamma regler som inte gör skillnad på om du är ung eller gammal, anställd eller arbetslös. Det tillkämpades av löntagarna och deras familjer i kamp mot arbetsgivarna för att ge trygghet i situationer av arbetsoförmåga, barnafödande etc.

Nu vill den franska högerregeringen och arbetsgivareorganisation MEDEF låsa in utgifterna inom ett budgettak så att de faller under EU:s Maastrichtkrav. Varje år ska de ansvariga kassorna för sjukförsäkringen föreslå en budget till regeringen, som sedan presenterar denna för parlamentet, som fastställer den som en lag.

Konsekvensen av ett budgetbaserat system blir att det allmänna socialförsäkringssystemet gradvis löses upp till förmån för ett allt större inslag av individbaserade privata försäkringsalternativ, vilket främst kommer att drabba låginkomsttagare.

Den 18 maj, dagen efter Douste-Blazy presenterat sitt förslag, åt han middag med EU-kommissionens ordförande Romani Prodi. Enligt AFP kommenterade Prodi entusiastiskt förslaget och sade: ”Man kan spara 15 miljarder euro inom sjukvården med förslaget. Det är alldeles enastående.”

Genom att betala socialförsäkringsavgifter har löntagarna avstått en del av sin lön. Avgifterna tillhör således löntagarna. Men sedan 1991 har olika franska regeringar sänkt nivån på inbetalda avgifter med 113,7 miljarder euro, pengar som istället har tillförts arbetsgivarna i ökade vinster. Detta förklarar varför franska staten under senare fått skjuta till pengar för att få utbetalningarna att gå ihop.

Inför EU-parlamentsvalet blev regeringens förslag till förändring av socialförsäkringssystemet en het fråga. Ett av de mindre partierna, det franska arbetarpartiet (Parti des Travailleurs), driver med hjälp av ett stort antal fackföreningsaktiva en kampanj för att bevara socialförsäkringssystemet på basis av lagen från 1945.

Man kräver också att de 113,7 miljarder euro som tillförts arbetsgivarna ska återföras till socialförsäkringssystemet. På mindre tid än två månader har man samlat ihop 100.000 namn för dessa krav, vilka vid en uppvaktning 10 juni överlämnades till president Chirac och premiärminister Raffarin.

Svenska löntagare har all anledning att solidarisera sig med de franska löntagarnas kamp för sitt socialförsäkringssystem.

Vi har idag 21 länsförsäkringskassor under överinseende av Riksförsäkringsverket, och som leds av en styrelse av länspolitiker. Visserligen har försäkringskassorna alltmer kundorienterats, men de har fortfarande en demokratisk struktur.

Försäkringskassan i Stockholms län skriver: ”Socialförsäkringen är en del i den generella välfärden och erbjuder ekonomisk trygghet vid sjukdom, funktionsnedsättning, ålderdom och föräldraskap. Socialförsäkringen omfattar alla och är ett generellt enhetligt och tydligt system av försäkringar och förmåner. Rätten till ersättning prövas utifrån den enskilda kundens situation och behov”.

I Sverige ”reformerades” pensionssystemet utan allmän debatt. Efter EU-parlamentsvalet står sannolikt socialförsäkringssystemet på tur, om allmänheten inte är på sin vakt. Under våren har Sacos ordförande Anna Ekström offentligt propagerat för att socialförsäkringssystemet måste reformeras. Detta är också något som statsminister Göran Persson instämt i.

När EU-parlamentsvalet nu är över kan vi förväntas oss upprepade krav på att socialförsäkringarna (sjukpenning, ersättning för mediciner, föräldrapenning, rehabiliteringsersättning, efterlevandepension med flera) måste göras mera individanpassade.

Allt pekar på att Anna Ekström som ledamot i Wim Kok-utredningen i förening med Leif Östling och Svenskt Näringsliv påtagit sig rollen som villiga pådrivare för att i EU:s Lissabonprocessen anda gå i bräschen för att försämra det svenska socialförsäkringssystemet.

Vilka svenskar förutom Göran Persson, Anna Ekström och Leif Östling accepterar detta?

Kritiska EU-fakta nr 91 juni 2004

Tillbaka eller Startsidan