| Formellt kommer EU-grundlagen att signeras vid
en ceremoni i Rom under hösten. Därefter ska samtliga medlemsstater inom en period av två år ha ratificerat EU-grundlagen för att den ska kunna träda
i kraft.
Nu när regeringschef-erna har kommit över-ens är det av yttersta vikt att var och en av oss görs bekant med
EU-grundlagens verkliga innehåll. Utrikesminist-er Laila Freivalds har ett flertal gånger betonat vikten av folkbildning om EU-grundlagen. Författarna
till konstitutionen har utan tvivel bidragit till det faktum att knappast taget någon vill sträckläsa en text på många hundra sidor med 472 artiklar
samt protokoll och deklarationer. Redan detta är en absurditet för en konstitution.
EU-grundlagens första del är den konstitutionella delen. Det som handlar om styrelseskicket i en statsbildning eller vad
som i normalt språkbruk omfattar en konstitution. Enligt nationalencyklopedin är en konstitution eller författning "det eller de statsrättsliga
dokument som innehåller principerna för ett lands styrelse, framförallt för de högsta statsorganens organisation och kompetens. I regel ingår också
uppräkningar av mänskliga rättigheter som inte får inskränkas annat än i noga lagreglerad ordning".
Den konstitutionella delen förser unionen med symboler för en statsbildning; en flagga, en nationalsång och nationaldag
samt ett mynt. För Sveriges del innebär grundlagen att vi får euron bakvägen om regeringen inte förhandlar fram ett permanent undantag.
Den andra delen, den så kallade rättighetsstadgan, antogs som en politisk deklaration på EU-toppmötet i Nice 2000.
Stadgan grund-lagsfästs nu och blir juridiskt bindande.
Den tredje delen – Unionens politik och funktion – återger i stort de existerande fördragen från Maastricht och
Amsterdam in i minsta detalj. Detta visar att EU-grundlag-en är mycket mer än en konstitutionell text. Det är också en grundlagsfäst
programförklar-ing för en nyliberal ekonomisk politik som till exempel påtvingar medlemsstaterna minskade budgetunderskott, privatiseringar samt
under-ordnandet av hela samhället i alla aspekter "i överensstämmelse med principen om en öpp-en marknadsekonomi med fri konkurrens".
Genom att i allt väsentligt grundlagsfästa de tidigare fördragen, så görs de i praktiken obe-rörbara och kan inte
längre förändras. Syftet är att den nuvarande ekonomiska och politiska ordningen inte ska ifrågasätts, varken av politiker, fackföreningsaktiva eller
medborgare.
I många EU-länder som Frankrike, Storbritannien, Danmark, Irland med flera kommerdet att ordnas folkomröstningar. I andra
länder inklusive Sverige sägs det att parlamenten ska ta ställning till konstitutionen.
I en så fundamental fråga som en konstitution kan ingen ledamot i regeringen och riksdagen påstå sig
representera folket om han/hon underlåter att upplysa och allsidigt informera om innehållet. I en demokrati tar alla medborgare det för givet att deras
konstitution diskuteras i vid bemärkelse, att den ska uttrycka medborgarnas politiska vilja, samt att den endast kan bekräftas av denna vilja.
Folkrörelsen Nej till EU upprepar kravet på en folkomröstning, vilket redan är tillgodosett i ett växande antal
medlemsstater. Över 200 miljoner EU-medborgare kommer att rösta om EU:s nya grundlag. Varför inte vi
Jan-Erik Gustafsson, ordförande
Kritiska EU-fakta nr 92 Augusti 2004
Tillbaka eller Startsidan
|
