|
efter Vladimir Spidla. Regeringen har tidigare varit emot en folkomröstning, men har böjt sig för
oppositionens krav och hot om att blockera en ratificering av den nya konstitutionen. För att en folkomröstning ska kunna hållas krävs också en
lagändring eftersom det inte finns i den nuvarande grundlagen i Tjeckien.
Även i Finland diskuteras en eventuell folkomröstning om EU:s konstitution.
EU:s förre ombudsman Jakob Söderman, som efter sina år i Bryssel bör veta vad han talar om, argumenterar
för folkomröstning genom att peka på att konstitutionen innebär att EU utvecklas till något helt annat än den union som Finland (och Sverige)
anslöt sig till 1995.
De länder som hittills i princip bestämt sig för att hålla folkomröstningar om EU-grundlagen är
Danmark, Irland, Storbritannien, Frankrike, Spanien och Portugal. Även i Holland och Luxemburg väntas det bli folkomröstningar.
I Holland har ännu inget formellt beslut fattats, men det finns politisk majoritet för folkomröstning.
Statsrådet, landets högsta rättsliga instans, har konstaterat att det är juridiskt möjlighet att genomföra en folkomröstning. Det blir i så fall
landets första någonsin.
I Luxemburg har regeringen beslutat att folkomröstning ska hållas, landets första sedan 1936. Man har
dessutom beslutat föreslå parlamentet en grundlagsändring som skulle möjliggöra beslutande omröstning om den nya konstitutionen.
Endast tre EU-länder har sagt tydligt nej till folkomröstning om EU-konstitutionen: Sverige, Tyskland och
Malta. Fast de tyska socialdemokraterna annonserade nyligen att de ville ändra den tyska författningen för att göra en folkomröstning möjlig.
I den svenska riksdagen finns en kompakt majoritet mot folkomröstningskravet, och inget av de EU-positiva
partierna har något intresse av att ha en folkomröstning och riskera att förlora en andra EU-omröstning på kort tid.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta nr 93 Oktober 2004
Tillbaka eller Startsidan
|
