Sänkt spritskatt leder till ökad konsumtion och mer skador

Den restriktiva (läs: solidariska) svenska alkoholpolitiken har sedan Sverige införlivades i EU alltmer luckrats upp, stick i stäv mot de löften som avgavs före folkomröstningen 1994. Steg för steg har regering och riksdag tvingats backa efter påtryckningar från Bryssel. Nu föreslås att man också ska överge det som alltid varit det mest effektiva alkoholpolitiska instrumentet – priset.

Den 1 januari i år avskaffades de svenska undantagen från EU:s införselkvoter. Sedan dess kan man ta med sig 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter starköl varje gång man reser från ett annat EU-land, till exempel Danmark eller Tyskland.

Konsekvenserna har blivit en omfattande gränshandel med öl, vin och sprit. Systembolagets försäljning har rasat drastiskt, speciellt i Skåne.

För att motverka denna utveckling föreslår regeringens utredare Kent Härstedt, socialdemokratisk riksdagsledamot, att den svenska spritskatten sänks med 40 procent.

I höstas sänkte Danmark spritskatten, i våras gjorde Finland samma sak och den 1 maj kom de baltiska staterna och Polen med i EU. Skatten på en liter 40-procentig sprit är nu 200,6 kronor i Sverige, 104,2 i Finland, 74,7 i Danmark, 47,9 i Tyskland, 36,0 i Polen och 34,1 kronor i Estland.

Om utredningens förslag genomförs blir skatten i Sverige 120 kronor på en liter 40-procentig sprit.

De flesta är överens om att det är genom höga skatter och begränsad tillgänglighet som alkoholkonsumtionen i Sverige kan hållas nere. De flesta är också överens om att en prissänkning ofelbart leder till en ökning av konsumtionen.

Men enligt Kent Härstedt är skattesänkningen nödvändig för att få stopp på den ökande införseln av sprit från utlandet. Att spritkonsumtionen ökar och folkhälsan försämras blir ett nödvändigt ont i sammanhanget.

– Det är ett val mellan pest och kolera, menar Kent Härstedt.

Förslaget att sänka skatten på sprit får stöd från folkpartiet och moderaterna.

Centern, vänsterpartiet, miljöpartiet och kristdemokraterna är emot en skattesänkning.

– Istället för Härstedts ansvarslösa vägväl behövs det ett socialt ansvarstagande som motverkar alkoholskadorna, säger kristdemokraternas ordförande Göran Hägglund, som förespråkar återinförda kvoter för alkoholinförseln.

Inför folkomröstningen 1994 hävdade både den borgerliga regeringen och den socialdemokratiska oppositionen att man säkrat skyddet av den svenska alkoholpolitiken.

Den borgerliga regeringens Europaminister Ulf Dinkelspiel ledde medlemsförhandlingarna 1993, och hävdade att han nått ett förhandlingsresultat som skulle göra att Sverige kunde behålla de restriktiva införselreglerna hur länge som helst. Eftersom reglerna ansågs som en skattefråga, där varje land har vetorätt, kunde Sverige stoppa varje krav på förändring. Den socialdemokratiska oppositionen gav sitt stöd till uppgörelsen. UD skrev i en faktabroschyr: "Eftersom beslut i dessa frågor kräver enhällighet, får Sverige som medlem ett avgörande inflytande över införselreglerna."

Inför folkomröstningen gav den socialdemokratiska regeringen följande beskrivning av uppgörelsen: "Ett beslut om att ta bort undantaget eller förlänga det måste fattas med enhällighet i ministerrådet, det vill säga alla länder måste vara överens. Det gör att Sverige får ett avgörande inflytande över frågan."

Sverige skulle kunna lägga in sitt veto mot varje förslag om förändring av införselkvoterna. Det var beskedet inför folkomröstningen. Men när EU-kommissionen ett par år senare hävdade att Sverige inte hade någon vetorätt utan det skulle avgöras enligt röstreglerna för inre marknadsbeslut, det vill säga med majoritetsbeslut, lade sig regeringen på rygg.

Istället för att ta strid och kanske låta frågan prövas i EU:s domstol förhandlade regeringen om att få några år extra på sig att förbereda sig för att helt avskaffa alkoholbegränsningarna.

Förslaget att sänka spritskatten med 40 procent visar att Sverige är i händerna på andra länders alkoholpolitik, eller snarare brist på alkoholpolitik.

Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat med 25 procent sedan Sverige blev medlem i EU. Det innebär att konsumtionen idag befinner sig på ungefär samma nivå som för jämt hundra år sedan, då den svenska alkoholpolitiken började utformas, som en reaktion mot det omfattande superiet.

Utan tvekan är alkoholmissbruk en av vårt samhälles största katastrofer. De ekonomiska kostnaderna för samhället har beräknats till minst 100 miljarder per år. De mänskliga kostnaderna kan vi inte mäta i pengar, men var fjärde till femte vårdplats upptas av en patient med alkoholrelaterad diagnos och var tionde vuxen (skattningen är troligen i underkant) beräknas ha ett utvecklat missbruksproblem. En konsekvens av detta är att minst 200.000 barn lever i en familj där en eller båda föräldrarna är missbrukare. Varje år dör cirka 7.000 svenskar på grund av sjukdomar eller skador som har samband med alkoholdrickande. I ungefär 2.000 av fallen är alkoholen direkt dödsorsak, enligt Socialstyrelsens alkoholdödlighetsindex.

Nu är Sverige snabbt på väg mot en genomsnittlig EU-nivå på alkoholdrickandet, och alkoholskadorna väntas följa samma väg. Det förslag som Kent Härstedt med regeringens goda minne nu presenterar har inte ens som ambition att sänka alkoholkonsumtionen. Utredarna räknar tvärtom med att spritkonsumtionen kommer att öka snabbare nästa år, när priserna sänks, än om skattenivån behållits. Förslaget att sänka spritskatten med 40 procent beräknas leda till att konsumtionen av starksprit ökar med en halvliter per person.

Gunnar Ågren, generaldirektör på Statens folkhälsoinstitut, menar att den föreslagna skattesänkningen på sprit kommer att leda till en ännu kraftigare ökning av alkoholkonsumtionen och kan medföra en betydande ökning av akuta alkoholskador, olycksfall, misshandel och andra alkoholrelaterade brott.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 93 Oktober 2004

Tillbaka eller Startsidan