Anderssons kluvna tunga

EU-parlamentets omröstning om EU-kommissionens omstridda så kallade tjänstedirektiv blev en maratonvotering med omkring 400 ändringsförslag.

Resultatet blev en kompromiss mellan socialistgruppen och högergruppen som spretar åt alla håll. Ingen vet egentligen vad tjänstedirektivet i EU-parlamentets nuvarande tappning skulle komma att betyda i praktiken. Om det skulle träda i kraft är risken uppenbar att dess tillämpning kommer att avgöras av EU:s domstol. En överstatlig domstol som närmast konsekvent sätter marknaden före människan.

Detta faktum hindrar dock inte de svenska socialdemokraterna i EU-parlamentet att slå sig för bröstet. ”Ett mycket bra beslut”, säger Jan Andersson, ordförande i parlamentets sysselsättningsutskott. Han påstår att direktivet inte alls påverkar arbetsrätten, kollektivavtalen och rätten att vidta stridsåtgärder i medlemsländerna.

Sant är att den så kallade ursprungslandsprincipen, som innebär att det är företagens hemländers lagar, regler och avtal som ska gälla även när det utför arbeten i andra länder, är struken i parlamentets kompromissbeslut. Men innebär det att direktivets hot mot löntagarnas rättigheter helt försvunnit? Det är som sagt oklart.

Av de omkring 400 ändringsförslagen som EU-parlamentarikerna hade att ta ställning till fanns ett mycket viktigt som vänstergruppen i parlamentet hade lagt fram. Det handlade om motsatsen till ursprungslandsprincipen – en uttalad och entydig värdlandsprincip.

Hade förslaget antagits hade det i princip varit klart att svenska lagar, regler och avtal ska gälla för alla företag, inhemska eller utländska, som verkar i Sverige. Tjänstedirektivet hade oskadliggjorts. Vi skulle slippa fler Vaxholmsfall i framtiden. Men förslaget röstades ned, av bland andra de svenska socialdemokraterna med Jan Andersson i spetsen. Varför Jan Andersson talar du med kluven tunga? Varför försöker du lura svenska folket?

Kritiska EU-fakta nr 98 Mars 2006

Tillbaka eller Startsidan