Demokrati behöver öppen debatt

En levande demokrati kräver en öppen och ifrågasättande debatt. Om detta är alla överens, men vart tog debatten vägen och vad händer med demokratin? Tystnaden sprider sig på många områden; i kampen mot terrorism, i acceptans av USA:s agerande mot internationell rätt, men också inom EU. President Bushs tal ”de som inte är med oss är emot oss” stämplade allt ifrågasättande av metoderna att bekämpa terrorismen. Inga protester hördes från världens politiska ledare. I kampen mot terrorismen snöptes yttrandefriheten. Konsekvenserna är förödande för demokratin.

USA:s godtyckliga listor över misstänkta terrorister stoppade svenska medborgare från att arbeta och försörja sig. Den svenska grundlagen kördes över. Svenska medborgare fråntogs sina grundlagsfästa rättigheter av beslut i en kommitté i FN och EU, men utan beslut i svensk domstol. Något som Kanada för sin del inte accepterade. Hemliga transporter av misstänkta terrorister utan vare sig debatt, åtal eller rättegång till länder där tortyr förekommer urholkar de mänskliga rättigheterna också i det demokratiska Sverige. I det tysta förändras FN-stadgan, vars hittills viktigaste paragraf är förbudet att börja krig.

När USA och England tog sig rätten att utan beslut i säkerhetsrådet starta krig mot Irak, var det ett brott mot FN-stadgan. Miljontals människor runt om världen protesterade, men hur kraftiga var protesterna från regeringarna? Deras protester tystnade snabbt och den olagliga ockupationen av Irak godtogs. Nävrätten för den starke som FN-stadgan en gång avskaffade, återinförde USA igen genom sin självpåtagna rätt att starta krig i så kallat förebyggande syfte. Den öppna debatten försvann och demokratin sattes ur spel. Enligt USA:s nya kärnvapendoktrin skall kärnvapen kunna användas mot fem stater utan kärnvapen. Alla länder borde högljutt protestera. Men tystnad råder såväl i EU som utanför. EU och FN reagerar mot Irans ambitioner att utveckla kärnvapen, men var finns protesterna mot Israels kärnvapen? Och hur kraftigt ställer de krav på existerande kärnvapenmakter att avskaffa alla kärnvapen, som dessa skrivit under på i icke-spridningsfördraget. Få protesterar. Debatten om kärnvapen har insomnat. Kanske är avsaknaden av en öppen debatt mest synlig i EU.

EU-medlemskapet skulle ge Sverige en starkare röst internationellt. Men vår förut starka röst i FN har i stor tystnat. Alltmer av politiska beslut fattas av anonyma tjänstemän i EU. Detta sker också i den kommunala verkligheten, som Göran Rosenbergs viktiga reportage i TV visat. I EU förhandlar tjänstemän – inte politiker – fram beslut. Där kan svensk lag säljas ut utan att först underställas riksdagen. Bolagisering och delegering men också passivitet sätter demokratin ur spel.

Demokrati är folkvilja. Att folkets majoritet skall kunna påverka och styra utvecklingen. Det starka EU-motståndet i Sverige skylls ofta på bristande information, inte på bristande demokrati. Och så driver etablissemanget frågan om såväl EMU som EU:s grundlag som något deras väljare inte förstår och måste informeras om uppifrån och inte genom en fri och öppen debatt. I stället för att lyssna på väljarna och ställa sig frågan om väljarna kanske har rätt och ändra sin politik. Ingenting är i längden farligare för politiker i en demokrati än att underskatta väljarna.

Låt i stället tusen blommor blomma! Tillåt debatten gå om vad EU skall användas till och lyssna på människorna. Gör EU mer demokratiskt och involvera såväl väljare som riksdagsmän i EU-arbetet. Kräv att varje viktig fråga där beslut skall flyttas från riksdagen till EU, lämnas till riksdagen och de nationella parlamenten att reagera på innan beslut fattas. De nationella parlamenten måste få samma möjlighet att påverka förslagen som de ekonomiskt starka lobbyisterna idag har i EU.

Jag befarar att man ingenting har lärt av folkomröstningarna i Frankrike och Holland och det starka motståndet i England, Sverige och andra länder, utan i stället söker andra vägar att införa den nya grundlagen med de små stegens tyranni som så mycket annat i EU-systemet. Och så ställs väljarna på nytt åt sidan. Vart tog då den öppna debatten vägen och vad händer med demokratin?

Tillbaka eller Startsidan