Vid toppmötet i juni förra året beslutade EU:s stats- och regeringschefer att tiden för ratificering av EU:s nya konstitution ska utsträckas. Beslutet var nödtvunget eftersom konstitutionen röstats ned av medborgarna i Frankrike och Holland. Ingen bortre tidsgräns har angivits, men i ett uttalande från toppmötet sägs det att EU:s ledare kommer att mötas under det första halvåret 2006 för att ”enas om en fortsättning av processen”. Enligt den ursprungliga planen var avsikten att konstitutionen skulle träda i kraft i november 2006. 

Österrike som är nytt ordförandeland i EU från 1 januari tänker nu ta tag i frågan. Kanslern Wolfgang Schüssel deklarerade i början av januari att ”konstitutionen är inte död” och att ”vi befinner oss mitt i ratificeringsprocessen”.

 - Vi har lovat oss själva att börja om förhandlingarna om författningen, sa Schüssel till den tyska tevekanalen ZDF.

 - Det är för tidigt att utesluta några möjligheter. Vi behöver sätta frågan i ett större perspektiv. Hittills har det inte reflekterats särskilt mycket. Vår plikt är att komma med en rapport om var vi står och hur vi kan gå vidare. Men en slutgiltig lösning i juni är inte möjlig, sa Schüssel. 

I det program som  Österrike har presenterat för ordförandeskapet, återfinns inte mycket konkret när det gäller konstitutionen. Förbundskanslern har dock bett kommissionen att vid EU-toppmötet i juni presentera en rapport om hur man framöver bör hantera fördraget.

Wolfgang Schüssel har samtidigt uttryckt visst intresse för en idé som har lanserats av hans tyska kollega, Angela Merkel: att en särskild deklaration ska fogas till konstitutionen, där unionens sociala målsättningar slås fast. 

Exakt hur österrikarna kommer att jobba för att EU ska komma vidare i arbetet med en ny konstitution för EU är ännu otydligt och till viss del verkar koalitionsregeringen ha olika meningar. 

Österrikes vice förbundskansler, Hubert Gorbach som representerar ett högerkonservativt parti lett av Jörg Haider, sade vid en journalistträff i Wien i början av januari, att det nedröstade förslaget till EU-konstitution måste skrivas om. Han tycker det nuvarande förslaget innebär för stora ingrepp i ländernas nationella politik. 

- Vi behöver börja om från noll och sluta att reglera inom EU-länderna. Två stora länder har sagt nej, därför måste konstitutionen göras om. 

Gorbach vill att de delar av konstitutionsförslaget som det råder enighet om ska vara kvar. Tidigare hade Österrikes utrikesminister Ursula Plassnik uttryckt sig i mer vaga ordalag om konstitutionen och ville inte gå in på om en ny text behövs eller inte: "Konstitutionen har legat täckt under snö och väntar på vår." 

Det är en grannlaga uppgift det österriskiska ordförandeskapet står inför. Medlemsländernas politiska ledare är splittrade i konstitutionsfrågan. Frankrikes president Jacques Chirac vill plocka ut ”godbitarna” i det nedröstade förslaget och lägga in dem i de nuvarande fördragen. Det fungerar inte, enligt den tyska förbundskanslern Angela Merkel. Hon vill i stället återlansera texten som den är och lägga till en deklaration som tar upp Europas ”sociala dimension”. 

Den holländske utrikesministern Ben Bot har för sin del förklarat konstitutionen ”död för Nederländerna”. Den brittiske utrikesministern Jack Straw har varit inne på samma linje. Samtidigt som det politiska ledarskapet fortsätter att munhuggas om framtiden, minskar stödet för EU minskar bland unionens medborgare. Det visar EU-kommissionens senaste opinionsundersökning (Eurobarometer). 

Enligt undersökningen är 50 procent positiva till EU-medlemskapet. Vid en motsvarande mätning i våras var 54 procent positiva till medlemskapet.

Av de 25 medlemsländerna framstår Österrike och Storbritannien som de mest EU-skeptiska. Bara 32 procent av österrikarna och 33 procent av britterna anser att EU-medlemskapet är positivt. I Sverige är 39 procent positiva till medlemskapet, enligt EU-kommissionens sätt att mäta. 

GÖSTA TORSTENSSON 

Kritiska EU-fakta nr 98 Mars 2006

Tillbaka eller Startsidan