Marknaden går före i EU-parlamentets tjänstedirektiv 

Tjänstedirektivet är en av de största frågorna som behandlats av EU. Det har också varit en av de hårdaste striderna. Den 16 februari röstade EU-parlamentet igenom en kompromiss som socialisterna och kristdemokraterna/de konservativa stödde. 

Försöken att öppna upp tjänstesektorn har pågått länge, likaså motståndet. Tjänstedirektivet, också kallat Bolkesteindirektivet, handlar om att skapa en gemensam tjänstemarknad inom EU, med fri konkurrens som huvudregel. Idag är delar av detta offentliga välfärdstjänster, vilket ses som handelshinder. 

I förslaget fanns också den så kallade ursprungslandsprincipen som innebar att hemlandets löner och villkor skulle gälla även arbete i annat i EU-land. Det skulle då bli tillåtet för utländska tjänsteföretag att betala löner under svenska avtal.

Kompromissen innebär bland annat att:

• ursprungslandsprincipen tas bort och ersätts med ”friheten att tillhandahålla tjänster”, vilket innebär att företag från annat EU-land har rätten att etablera sig, men att värdlandet får ställa krav som rör säkerhet, miljöskydd, folkhälsa och anställningsvillkor
  

• företaget måste ha en representant på plats som facken kan förhandla med
  

• ett antal tjänstesektorer undantas, till exempel skola, vård och omsorg, den privata säkerhetssektorn, bemanningsföretag, spel, taxi och ambulans
  

• om el och vatten öppnas för konkurrens får företag från alla EU:s medlemsländer vara med och konkurrera.

Europafackets demonstration inför beslutet samlade över 30.000 deltagare, men många var nöjda med kompromissen.

– Det är ett steg i rätt riktning, även om vi vill se ytterligare förbättringar, Europafackets generalsekreterare John Monks. 

Väldigt positiv var de svenska socialdemokraternas gruppledare Jan Andersson: 

– Det blev vad jag hoppats på, men egentligen inte trott var möjligt.

Mer kritiska var det europeiska facket för offentliga tjänster (EPSU) som dels ser risken att direktivet innebär ytterligare privatiseringar och dels inte tydligt definierar offentliga tjänster. Det är också ytterst oklart hur omfattande undantagen är, inte minst gäller detta skola, vård och omsorg. Tjänstedirektivet sägs handla om att avskaffa handelshinder, men kan också leda till att privata jättar ersätter offentliga aktörer och att medborgarna blir beroende av privata bolag för sin grundläggande välfärd.

Grupperna var inte eniga och exempelvis de franska socialisterna röstade nej. Det blev ändå en tydlig majoritet med 394 ja, 215 nej och 33 nedlagda röster. Av de svenska parlamentarikerna så röstade de borgerliga, junilistan samt socialdemokraterna ja medan miljöpartiet och vänsterpartiet röstade nej.

Carl Schlyter (mp) förklarade sitt nej med att ursprungslandsprincipen fortfarande finns kvar i bakgrunden. 

– Texten är så otydlig att vem som helst kan tolka den till sin fördel, men den enda tolkning som verkligen gäller är EU-domstolens. Domstolens tolkning är tydlig, marknad går före andra hänsyn.

Eva-Britt Svensson (v) konstaterar att: 

– Monstret fick sina tänder utdragna, men det är fortfarande fult. Ursprungslandsprincipen är borta, man ingen vet vad som ska gälla istället. 

Det som händer nu är att kommissionen bearbetar förslaget med sikte på att nå en överenskommelse vid toppmötet i juni. Sedan är det tänkt att direktivet ska tillbaka till EU-parlamentet för en andra läsning under hösten eller möjligen våren 2007.

Kritiska EU-fakta nr 98 Mars 2006

Tillbaka eller Startsidan