EU-kommissionen vill öppna gränserna mot öst

Måndagen den 1 maj 2006 blir stora examensdagen för EU-kommissionens ambition att förverkliga den fria rörligheten för arbetskraft. Då har det gått två år sedan EU:s utvidgning med åtta central- och östeuropeiska länder plus Malta och Cypern.

Inför inträdet hade de då femton medlemsländerna möjlighet att införa begränsningar i den fria rörligheten för arbetskraft från dessa nya medlemmar. Tolv länder införde sådana restriktioner. Bara Sverige, Irland och Storbritannien lät gränserna vara öppna. I första hand gällde begränsningarna i två år, med möjlighet till förlängning till maximalt sju år.

EU-kommissionen vill att medlemsländerna skrotar sina begränsningar av den fria rörligheten för personer från de nya medlemsländerna. Det framgår av en rapport som lades fram nyligen.

Kommissionen konstaterar för det första att flödet av arbetskraft har varit begränsat. Mindre än en procent av arbetskraften i de 15 gamla EU-länderna hade år 2005 kommit från de nya i Öst- och Centraleuropa. Irland har tagit emot mest arbetskraft. Österrike och Tyskland är fortsatt populära länder, trots övergångsregler. Inget tyder på ett ökat antal arbetstagare eller ökade sociala utgifter, så kallad social turism. Rörligheten drivs av tillgång och efterfrågan på arbetskraft, konstaterar kommissionen.

För det andra visar det sig att de nationella restriktionerna har haft mycket liten effekt på arbetstagarnas rörlighet. Det finns inget belägg för att de tre länder som inte infört begränsningar skulle ha fått större problem än andra. Snarare är det tvärtom, konstaterar kommissionen. Svartjobb och fingerade egenföretagandebevis har drabbat länderna med begränsningar i större utsträckning.

Före den 1 maj i år ska de länder som införde övergångsregler, främst i form av arbetstillstånd, ansöka hos EU-kommissionen om att får behålla hindren i ytterligare tre år.

Vladimir Spidla, kommissionär för sysselsättning och sociala frågor, uppmanar de medlemsländer som har begränsningar att noga överväga dem. Han betonar att fri rörlighet är en av EU:s fyra grundläggande friheter.

Bara tre länder, Sverige, Irland och Storbritannien, behöll gränserna öppna för arbetskraften från Östeuropa när utvidgningen skedde i maj 2004.

Många fler kom till Irland och Storbritannien än vad regeringarna räknat med. Cirka 300.000 har ansökt om arbete i Storbritannien efter utvidgningen och uppskattningsvis 120.000 i Irland, ett land som har hälften av Sveriges invånarantal. Främst är det polacker, men också letter och litauer som sökt sig till de båda länderna.

Sverige, som det tredje landet med öppna gränser, har inte varit i närheten av Storbritanniens och Irlands attraktionskraft.

Sammanlagt har 8.777 personer från de nya EU-länderna ansökt om uppehållstillstånd hos Migrationsverket för att arbeta från maj 2004 till och med 2005. Av dem var 5.361 polacker.

En stor majoritet av irländarna vill att arbetstillstånd återinförs för arbetskraft från de nya EU-länderna. Det visar en undersökning utförd av opinionsinstitutet TNS, på uppdrag av tidningen Irish Times.

Av de tillfrågade ansåg 78 procent att arbetstillstånd borde krävas av medborgare från medlemsländerna i Öst- och Centraleuropa. Endast 17 procent menade att tillstånd inte borde krävas och fem procent sade sig inte ha någon åsikt.

Enligt mätningen anser 41 procent av de tillfrågade att det nu finns tillräckligt med utländsk arbetskraft i Irland och att inga fler ska tillåtas. 29 procent tycker att antalet utländska medborgare är för många och menar att myndigheterna bör vidta åtgärder för att minska antalet.

Finland kommer från och med 1 maj att avskaffa de nuvarande restriktionerna för arbetskraft från de öst- och centraleuropeiska EU-länderna. Det finländska arbetsministeriet och arbetsmarknadens parter har gemensamt föreslagit att de begränsningar som infördes den 1 maj 2004 ska upphöra. För att förslaget ska träda i kraft krävs beslut av regeringen och riksdagen.

Enligt förslaget ska de nuvarande restriktionerna ersättas av ett registreringssystem. Det ska göra det möjligt för myndigheterna att övervaka såväl arbetskraftens rörlighet som anställningsvillkor. Ett detaljerat förslag kommer att presenteras i mars och därefter läggas fram för riksdagen.

Enligt det nu presenterade förslaget, kommer Finland inte att införa några restriktioner för arbetskraft från Bulgarien och Rumänien i samband med att dessa länder blir EU-medlemmar. De båda ländernas anslutning till unionen beräknas ske i januari 2007.

Också Spanien har antytt att man kommer att häva de restriktioner för arbetskraft som infördes i samband med unionens utvidgning 2004. Motsvarande signaler har också lämnats av Belgien och Portugal. 

Österrike är det medlemsland som starkare än något annat har stått för en restriktiv hållning till arbetssökande från de nya EU-staterna. För arbetstillstånd ska arbetsgivaren garantera att Österrikes löne- och arbetsvillkor följs. Arbetsgivaren får inte upprepat ha brutit mot lagen om utländsk arbetskraft och får inte ha sparkat någon anställd för att ta in en ny. Österrike har rätt att neka tillstånd för uthyrd personal.

Österrike kommer att förlänga restriktionerna för arbetskraft från de nya EU-länderna med ytterligare tre år, det bekräftar ekonomiminister Martin Bartenstein för nyhetsbyrån APA. Enligt Bartenstein är det inte uteslutet att Österrike kommer att utnyttja den rätt till övergångsregler på maximalt sju år som EU medger.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 98 Mars 2006

Tillbaka eller Startsidan