EU-kommissionen vill öppna
gränserna mot öst
Måndagen den 1 maj 2006 blir
stora examensdagen för EU-kommissionens ambition att
förverkliga den fria rörligheten för arbetskraft. Då har
det gått två år sedan EU:s utvidgning med åtta central- och
östeuropeiska länder plus Malta och Cypern.
Inför inträdet hade de då
femton medlemsländerna möjlighet att införa begränsningar i
den fria rörligheten för arbetskraft från dessa nya
medlemmar. Tolv länder införde sådana restriktioner. Bara
Sverige, Irland och Storbritannien lät gränserna vara öppna.
I första hand gällde begränsningarna i två år, med
möjlighet till förlängning till maximalt sju år.
EU-kommissionen vill att
medlemsländerna skrotar sina begränsningar av den fria
rörligheten för personer från de nya medlemsländerna. Det
framgår av en rapport som lades fram nyligen.
Kommissionen konstaterar för
det första att flödet av arbetskraft har varit begränsat.
Mindre än en procent av arbetskraften i de 15 gamla
EU-länderna hade år 2005 kommit från de nya i Öst- och
Centraleuropa. Irland har tagit emot mest arbetskraft.
Österrike och Tyskland är fortsatt populära länder, trots
övergångsregler. Inget tyder på ett ökat antal arbetstagare
eller ökade sociala utgifter, så kallad social turism.
Rörligheten drivs av tillgång och efterfrågan på
arbetskraft, konstaterar kommissionen.
För det andra visar det sig
att de nationella restriktionerna har haft mycket liten effekt
på arbetstagarnas rörlighet. Det finns inget belägg för att
de tre länder som inte infört begränsningar skulle ha fått
större problem än andra. Snarare är det tvärtom,
konstaterar kommissionen. Svartjobb och fingerade
egenföretagandebevis har drabbat länderna med begränsningar
i större utsträckning.
Före den 1 maj i år ska de
länder som införde övergångsregler, främst i form av
arbetstillstånd, ansöka hos EU-kommissionen om att får
behålla hindren i ytterligare tre år.
Vladimir Spidla,
kommissionär för sysselsättning och sociala frågor,
uppmanar de medlemsländer som har begränsningar att noga
överväga dem. Han betonar att fri rörlighet är en av EU:s
fyra grundläggande friheter.
Bara tre länder, Sverige,
Irland och Storbritannien, behöll gränserna öppna för
arbetskraften från Östeuropa när utvidgningen skedde i maj
2004.
Många fler kom till Irland
och Storbritannien än vad regeringarna räknat med. Cirka
300.000 har ansökt om arbete i Storbritannien efter
utvidgningen och uppskattningsvis 120.000 i Irland, ett land
som har hälften av Sveriges invånarantal. Främst är det
polacker, men också letter och litauer som sökt sig till de
båda länderna.
Sverige, som det tredje
landet med öppna gränser, har inte varit i närheten av
Storbritanniens och Irlands attraktionskraft.
Sammanlagt har 8.777 personer
från de nya EU-länderna ansökt om uppehållstillstånd hos
Migrationsverket för att arbeta från maj 2004 till och med
2005. Av dem var 5.361 polacker.
En stor majoritet av
irländarna vill att arbetstillstånd återinförs för
arbetskraft från de nya EU-länderna. Det visar en
undersökning utförd av opinionsinstitutet TNS, på uppdrag av
tidningen Irish Times.
Av de tillfrågade ansåg 78
procent att arbetstillstånd borde krävas av medborgare från
medlemsländerna i Öst- och Centraleuropa. Endast 17 procent
menade att tillstånd inte borde krävas och fem procent sade
sig inte ha någon åsikt.
Enligt mätningen anser 41
procent av de tillfrågade att det nu finns tillräckligt med
utländsk arbetskraft i Irland och att inga fler ska tillåtas.
29 procent tycker att antalet utländska medborgare är för
många och menar att myndigheterna bör vidta åtgärder för
att minska antalet.
Finland kommer från och med 1 maj att
avskaffa de nuvarande restriktionerna för arbetskraft från de
öst- och centraleuropeiska EU-länderna. Det finländska
arbetsministeriet och arbetsmarknadens parter har gemensamt
föreslagit att de begränsningar som infördes den 1 maj 2004
ska upphöra. För att förslaget ska träda i kraft krävs
beslut av regeringen och riksdagen.
Enligt förslaget ska de
nuvarande restriktionerna ersättas av ett registreringssystem.
Det ska göra det möjligt för myndigheterna att övervaka
såväl arbetskraftens rörlighet som anställningsvillkor. Ett
detaljerat förslag kommer att presenteras i mars och därefter
läggas fram för riksdagen.
Enligt det nu presenterade
förslaget, kommer Finland inte att införa några
restriktioner för arbetskraft från Bulgarien och Rumänien i
samband med att dessa länder blir EU-medlemmar. De båda
ländernas anslutning till unionen beräknas ske i januari
2007.
Också Spanien har antytt att
man kommer att häva de restriktioner för arbetskraft som
infördes i samband med unionens utvidgning 2004. Motsvarande
signaler har också lämnats av Belgien och Portugal.
Österrike är det
medlemsland som starkare än något annat har stått för en
restriktiv hållning till arbetssökande från de nya
EU-staterna. För arbetstillstånd ska arbetsgivaren garantera
att Österrikes löne- och arbetsvillkor följs. Arbetsgivaren
får inte upprepat ha brutit mot lagen om utländsk arbetskraft
och får inte ha sparkat någon anställd för att ta in en ny.
Österrike har rätt att neka tillstånd för uthyrd personal.
Österrike kommer att
förlänga restriktionerna för arbetskraft från de nya
EU-länderna med ytterligare tre år, det bekräftar
ekonomiminister Martin Bartenstein för nyhetsbyrån APA.
Enligt Bartenstein är det inte uteslutet att Österrike kommer
att utnyttja den rätt till övergångsregler på maximalt sju
år som EU medger.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta
nr 98 Mars 2006
Tillbaka eller Startsidan
|