EU-konstitutionen splittrar EU:s regeringschefer

Sedan Österrike tog vid som ordförandeland i EU har debatten om EU:s kontroversiella nya konstitution livats upp. Förslag till hur unionen ska gå vidare sedan folket i Frankrike och Holland röstade nej har kommit från flera höga politiker. 

Frankrikes president Jacques Chirac tror på en ”nystart” för det krisdrabbade EU under 2006. I sitt nyårsbudskap till diplomatiska kåren lade han fram sina förslag om hur EU-maskineriet ska ta fart igen.

Det var de franska väljarnas nej till EU-konstitutionen i maj 2005 som kastade in EU i politisk kris. Nu föreslår Chirac att unionen utan hjälp av den ratade konstitutionen ska ta nya, djärva steg i unionsbygget. ”Stora framsteg” kan göras inom det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet liksom inom samarbetet mot brottsbekämpning redan med det gällande regelverket, sade Chirac, som vill se en diskussion om detta på EU-toppmötet i juni.

Han tog också upp den gamla frans­ka favorittanken att ”pionjärgrupper” av länder ska gå före och fördjupa samarbetet på viktiga områden.

Men Jacques Chirac hade fått mothugg redan innan han höll sitt tal. EU-ordföranden Wolfgang Schüssel, Österrikes kansler, varnade för tankar på pionjärgrupper. Och han fick medhåll av EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

”Vi måste undvika en ny uppslitande diskussion om de institutionella frågorna. Det som bekymrar medborgarna är inte de institutionella problemen, utan ekonomisk tillväxt och nya jobb. Och där måste vi leverera”, sade Barroso i samband med att kommissionen höll sitt första möte med det österrikiska EU-ordförandeskapet.

Barrosos uttalande ligger i linje med vad han sade redan i augusti, ett par månader efter det att EU:s stats- och regeringschefer hade enats om att skjuta upp ratificeringen av det nya fördraget. Kommissionsordföranden deklarerade då att ”det är uppenbart att vi inom överskådlig tid inte kommer att få någon konstitution”.

Men Jacques Chirac  väntas formellt föreslå att EU-länderna ska genomföra de delar i konstitutionen som är möjliga utan fördragsändringar samt att de stora EU-länderna går samman och anammar rollen som motor i EU. Frågan är dock politiskt känslig och flera regeringar har avrått från alla försök att plocka ut valda delar ur konstitutionen. 

Schüssel och Barroso har varnat EU-länderna för att ”flirta med idén om ett kärn-Europa”. Frankrike och Belgien har tidigare föreslagit att de tolv euro-länderna borde inleda ett fördjupat samarbete, något de menar skulle hota unionens ”psykologiska nystart” och leda till nya konflikter.

Hur man ska hantera EU-konstitutionen var en av de meningsskiljaktigheter som diskuterades när Tysklands förbundskansler Angela Merkel besökte Jacques Chirac i Versailles.

Den franske presidentens förslag om att plocka ut några av de viktigaste delarna i EU-konstitutionen och genomföra dem, har Angela Merkel gjort tummen ner för. Hon vill återuppliva konstitutionen i dess helhet.

Förbundskanslern har förklarat att den nya konstitutionen kommer att bli en huvudfråga för det tyska ordförandeskapet i EU under första hälften av 2007. Hon har också föreslagit att man till konstitutionen ska kompletteras med en ”social deklaration”. En sådan skulle lugna de franska väljare som röstade nej därför att de befarade en nyliberal utveckling av EU.

Konstitutionsförslaget har godkänts av 13 av EU:s 25 medlemsstater. I två fall, Spanien och Luxemburg, har det skett i folkomröstningar. I ytterligare ett land, Tyskland, har parlamentet sagt ja, men presidentens underskrift saknas ännu. Två länder, Frankrike och Holland har röstat nej. 

Av de övriga avvaktar de flesta. Dock har Estland beslutat att gå vidare och fattar beslut under februari (säkert ja). Fler kan följa efter. Regeringarna i Italien och Luxemburg uppmanade nyligen EU att återuppta ratificeringen av konstitutionen. Bland andra Holland, Polen och Tjeckien har dock ställt sig helt avvisande till sådana planer.

Hollands utrikesminister Bernard Bot utesluter varje ändring av hans lands nej. Han slår fast att fördraget är ”dött”. Den brittiske utrikesministern Jack Straw har varit inne på samma linje.

Lika bestämt mot nya förhandlingar och ändringar i fördraget är Spanien som påpekar att dess invånare i folkomröstning sagt ja till förslaget som det ligger.

GÖSTA TORSTENSSON 

Kritiska EU-fakta nr 98 Mars 2006

Tillbaka eller Startsidan