EU-konstitutionen splittrar EU:s regeringschefer
Sedan
Österrike tog vid som ordförandeland i EU har debatten om EU:s
kontroversiella nya konstitution livats upp. Förslag till hur
unionen ska gå vidare sedan folket i Frankrike och Holland röstade
nej har kommit från flera höga politiker.
Frankrikes
president Jacques Chirac tror på en ”nystart” för det
krisdrabbade EU under 2006. I sitt nyårsbudskap till
diplomatiska kåren lade han fram sina förslag om hur
EU-maskineriet ska ta fart igen.
Det var de franska
väljarnas nej till EU-konstitutionen i maj 2005 som kastade in
EU i politisk kris. Nu föreslår Chirac att unionen utan hjälp
av den ratade konstitutionen ska ta nya, djärva steg i
unionsbygget. ”Stora framsteg” kan göras inom det utrikes-
och säkerhetspolitiska samarbetet liksom inom samarbetet mot
brottsbekämpning redan med det gällande regelverket, sade
Chirac, som vill se en diskussion om detta på EU-toppmötet i
juni.
Han tog också upp
den gamla franska favorittanken att ”pionjärgrupper” av
länder ska gå före och fördjupa samarbetet på viktiga områden.
Men Jacques Chirac hade fått mothugg redan innan han höll
sitt tal. EU-ordföranden Wolfgang Schüssel, Österrikes
kansler, varnade för tankar på pionjärgrupper. Och han fick
medhåll av EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.
”Vi måste undvika en ny uppslitande
diskussion om de institutionella frågorna. Det som bekymrar
medborgarna är inte de institutionella problemen, utan
ekonomisk tillväxt och nya jobb. Och där måste vi
leverera”, sade Barroso i samband med att kommissionen höll
sitt första möte med det österrikiska EU-ordförandeskapet.
Barrosos uttalande
ligger i linje med vad han sade redan i augusti, ett par månader
efter det att EU:s stats- och regeringschefer hade enats om att
skjuta upp ratificeringen av det nya fördraget.
Kommissionsordföranden deklarerade då att ”det är
uppenbart att vi inom överskådlig tid inte kommer att få någon
konstitution”.
Men Jacques Chirac
väntas formellt föreslå att EU-länderna ska genomföra de
delar i konstitutionen som är möjliga utan fördragsändringar
samt att de stora EU-länderna går samman och anammar rollen
som motor i EU. Frågan är dock politiskt känslig och flera
regeringar har avrått från alla försök att plocka ut valda
delar ur konstitutionen.
Schüssel och
Barroso har varnat EU-länderna för att ”flirta med idén om
ett kärn-Europa”. Frankrike och Belgien har tidigare föreslagit
att de tolv euro-länderna borde inleda ett fördjupat
samarbete, något de menar skulle hota unionens ”psykologiska
nystart” och leda till nya konflikter.
Hur man ska hantera
EU-konstitutionen var en av de meningsskiljaktigheter som
diskuterades när Tysklands förbundskansler Angela Merkel besökte
Jacques Chirac i Versailles.
Den franske
presidentens förslag om att plocka ut några av de viktigaste
delarna i EU-konstitutionen och genomföra dem, har Angela
Merkel gjort tummen ner för. Hon vill återuppliva
konstitutionen i dess helhet.
Förbundskanslern har förklarat att den nya konstitutionen kommer att bli en huvudfråga
för det tyska ordförandeskapet i EU under första hälften av
2007. Hon har också föreslagit att man till konstitutionen
ska kompletteras med en ”social deklaration”. En sådan
skulle lugna de franska väljare som röstade nej därför att
de befarade en nyliberal utveckling av EU.
Konstitutionsförslaget
har godkänts av 13 av EU:s 25 medlemsstater. I två fall,
Spanien och Luxemburg, har det skett i folkomröstningar. I
ytterligare ett land, Tyskland, har parlamentet sagt ja, men
presidentens underskrift saknas ännu. Två länder, Frankrike
och Holland har röstat nej.
Av de övriga
avvaktar de flesta. Dock har Estland beslutat att gå vidare
och fattar beslut under februari (säkert ja). Fler kan följa
efter. Regeringarna i Italien och Luxemburg uppmanade nyligen
EU att återuppta ratificeringen av konstitutionen. Bland andra
Holland, Polen och Tjeckien har dock ställt sig helt avvisande
till sådana planer.
Hollands
utrikesminister Bernard Bot utesluter varje ändring av hans lands nej. Han slår
fast att fördraget är ”dött”. Den brittiske
utrikesministern Jack Straw har varit inne på samma linje.
Lika bestämt mot
nya förhandlingar och ändringar i fördraget är Spanien som
påpekar att dess invånare i folkomröstning sagt ja till förslaget
som det ligger.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta
nr 98 Mars 2006
Tillbaka eller Startsidan
|