Den
svenska modellen står på spel i EU-domstolen
Fackförbundet
Byggnads blockad av det lettiska företaget Lavals bygge i
Vaxholm tröskas nu i EU:s rättskvarnar. Härom veckan var det
dags för parterna i konflikten och den svenska regeringen att
redovisa sina uppfattningar till EU-domstolen.
När Byggnads
förklarade bygget i Vaxholm i blockad i november 2004 gick
Laval till Arbetsdomstolen. Trots att det nu snart är ett år
sedan letterna lämnade bygget, som sedan togs över och
gjordes klart av NCC, ska frågan om blockade avgöras i AD.
Men innan AD kommer med domslut vill man ha två EU-rättsliga
frågor besvarade.
För det första
om blockaden stred mot EU:s så kallade
utstationeringsdirektiv. Hade Byggnads över huvud taget rätt
att kräva avtal med svenska lönenivåer?
För det andra
om den så kallade Lex Britannia strider mot EU-direktivet. Lex
Britannia innebär att facket får ta till konfliktåtgärder
mot utländska företag för att tvinga fram avtal, även om
det finns kollektivavtal i landet som företaget kommer ifrån.
I Sverige är det däremot inte tillåtet att försöka ta
över när ett kollektivavtal redan finns.
Processen i EU:s
domstol i Luxemburg går till så att parterna i målet och
medlemsstaternas regeringar får lämna in skriftliga
yttranden. I huvudförhandlingen, som beräknas ske i höst,
är alla begränsade till en halvtimmes talartid, något som
gör skrivelserna viktiga för utgången. Det går heller inte
att bemöta varandra i domstolen.
När
arbetslivsminister Hans Karlsson presenterade den svenska
inlagan till EU-domstolen uppehöll han sig länge vid hur den
svenska kollektivavtalsmodellens bevarande var ett av
grundkraven när Sverige förhandlade om inträde i EU.
I EU finns grovt
räknat tre modeller av skydd mot lönedumpning. Lagstadgade
minimilöner eller allmängiltigförklarade löneavtal. Och den
svenska, eller nordiska modellen med kollektivavtal.
I övriga EU,
Danmark undantaget, har man svårt att förstå den svenska
modellen. Regeringen lägger därför mycket möda på att
förklara hur den svenska arbetsmarknadsmodellen fungerar.
Inlagan till EU-domstolen är på 46 sidor, vilket är ovanligt
omfattande i sammanhanget.
Regeringen
ställer sig bakom fackens linje att stridsåtgärderna var
lagliga. Den svenska avtalsmodellen är helt förenlig med EU:s
regler, hävdar regeringen.
– Vår första
ingång är att mycket talar för att rätten till
stridsåtgärder är en rent nationell angelägenhet som faller
utanför det område som unionen kan bestämma om, säger
arbetsmarknadsminister Hans Karlsson.
Regeringen menar
att sättet den svenska arbetsmarknaden är uppbyggd på är
förenligt med EU-rätten. Det svenska kollektivavtalssystemet
syftar till att säkerställa rimliga och rättvisa löne- och
anställningsvillkor. Lex Britannia ger de fackliga
organisationerna möjligheten att tillse att så sker också i
förhållande till utländska företag som är verksamma här
och att förhindra lönedumping.
– Jag känner
mig mycket övertygad om att den svenska lagstiftningen är
förenlig med EG-rätten. Det innebär att fackliga
organisationer har rätt att kräva kollektivavtal med samma
villkor som de som gäller för svenska företag och att vidta
stridsåtgärder för att få sådana avtal. Vi kan inte i
Sverige ha en arbetsmarknad med vissa villkor för svenskar och
en annan arbetsmarknad med sämre villkor för personer från
andra länder, säger Hans Karlsson.
Regeringen
säger sig vara övertygad om att Sverige har rätten på sin
sida. Men fullt så självklart är det inte. Lex Britannia
tillåter stridsåtgärder mot utländska företag, även
sådana som har kollektivavtal från sina hemländer. Däremot
är svenska företag med kollektivavtal skyddade mot
stridsåtgärder från fack som vill tränga undan det första
avtalet.
Två av Arbetslivsinstitutets
experter, professorerna Jonas Malmberg och Niklas Bruun,
uppmanade nyligen på DN Debatt regering och riksdag att
avskaffa Lex Britannia för att om möjligt rädda resten av
den svenska modellen. Annars kan en
dom i Luxemburg få omfattande följder.
– EG-domstolen
fäller Sverige, det är vår uppfattning. Dessutom finns
risken att domstolen svarar på ytterligare frågor som kan
ställa till det. Därför är det bättre att riksdagen
ändrar lagen. Då blir det mindre angeläget för domstolen
att vidga sitt beslut ytterligare, säger Jonas Malmberg till
LO-tidningen.
Mikael Sjöberg,
generaldirektör för Arbetslivsinstitutet och tidigare
socialdemokratisk statssekreterare, anser att delar av den
svenska arbetsrätten, i synnerhet Lex Britannia, bör
EU-anpassas innan EU-domstolen sannolikt förklarar Lex
Britannia som oförenlig med EU-rätten i Vaxholmsmålet.
– Vår
bedömning är att Lex Britannia troligtvis är oförenlig med
EU-medlemskapet. Därför vore det bra om arbetsmarknadens
parter och regeringen redan nu gör en översyn av lagen, för
att slå vakt om den svenska modellen inom ramen för
EU-medlemskapet, säger Mikael Sjöberg.
I höst sker
huvudförhandlingen i EU-domstolen. Under början av nästa år
går processen vidare när den så kallade generaladvokaten
skriver sitt yttrande i målet. Först under våren eller
sommaren 2007 kan ett avgörande från domstolen väntas.
Förhandsavgörandet
meddelas av EU-domstolen vid ett offentligt sammanträde och
sänds till den nationella domstol som har begärt
förhandsavgörandet, dvs. Arbetsdomstolen. Det är alltid den
nationella domstolen som slutligen avgör tvisten. Men
EU-domstolen har i sin rättspraxis slagit fast att den
nationella domstolen blir bunden av beskedet.
Det kan
innebära att Arbetsdomstolen är skyldig att åsidosätta
svenska lagar och bestämmelser, inklusive grundlagar. Om en
nationell domstol inte följer EU-domstolens tolkning, kan
medlemsstaten dras inför EU-domstolen och bli fälld för
fördragsbrott.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta
nr 98 Mars 2006
Tillbaka eller Startsidan
|