Den svenska modellen står på spel i EU-domstolen

Fackförbundet Byggnads blockad av det lettiska företaget Lavals bygge i Vaxholm tröskas nu i EU:s rättskvarnar. Härom veckan var det dags för parterna i konflikten och den svenska regeringen att redovisa sina uppfattningar till EU-domstolen.

När Byggnads förklarade bygget i Vaxholm i blockad i november 2004 gick Laval till Arbetsdomstolen. Trots att det nu snart är ett år sedan letterna lämnade bygget, som sedan togs över och gjordes klart av NCC, ska frågan om blockade avgöras i AD. Men innan AD kommer med domslut vill man ha två EU-rättsliga frågor besvarade.

För det första om blockaden stred mot EU:s så kallade utstationeringsdirektiv. Hade Byggnads över huvud taget rätt att kräva avtal med svenska lönenivåer?

För det andra om den så kallade Lex Britannia strider mot EU-direktivet. Lex Britannia innebär att facket får ta till konfliktåtgärder mot utländska företag för att tvinga fram avtal, även om det finns kollektivavtal i landet som företaget kommer ifrån. I Sverige är det däremot inte tillåtet att försöka ta över när ett kollektivavtal redan finns.

Processen i EU:s domstol i Luxemburg går till så att parterna i målet och medlemsstaternas regeringar får lämna in skriftliga yttranden. I huvudförhandlingen, som beräknas ske i höst, är alla begränsade till en halvtimmes talartid, något som gör skrivelserna viktiga för utgången. Det går heller inte att bemöta varandra i domstolen.

När arbetslivsminister Hans Karlsson presenterade den svenska inlagan till EU-domstolen uppehöll han sig länge vid hur den svenska kollektivavtalsmodellens bevarande var ett av grundkraven när Sverige förhandlade om inträde i EU.

I EU finns grovt räknat tre modeller av skydd mot lönedumpning. Lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklarade löneavtal. Och den svenska, eller nordiska modellen med kollektivavtal.

I övriga EU, Danmark undantaget, har man svårt att förstå den svenska modellen. Regeringen lägger därför mycket möda på att förklara hur den svenska arbetsmarknadsmodellen fungerar. Inlagan till EU-domstolen är på 46 sidor, vilket är ovanligt omfattande i sammanhanget.

Regeringen ställer sig bakom fackens linje att stridsåtgärderna var lagliga. Den svenska avtalsmodellen är helt förenlig med EU:s regler, hävdar regeringen.

– Vår första ingång är att mycket talar för att rätten till stridsåtgärder är en rent nationell angelägenhet som faller utanför det område som unionen kan bestämma om, säger arbetsmarknadsminister Hans Karlsson.

Regeringen menar att sättet den svenska arbetsmarknaden är uppbyggd på är förenligt med EU-rätten. Det svenska kollektivavtalssystemet syftar till att säkerställa rimliga och rättvisa löne- och anställningsvillkor. Lex Britannia ger de fackliga organisationerna möjligheten att tillse att så sker också i förhållande till utländska företag som är verksamma här och att förhindra lönedumping.

– Jag känner mig mycket övertygad om att den svenska lagstiftningen är förenlig med EG-rätten. Det innebär att fackliga organisationer har rätt att kräva kollektivavtal med samma villkor som de som gäller för svenska företag och att vidta stridsåtgärder för att få sådana avtal. Vi kan inte i Sverige ha en arbetsmarknad med vissa villkor för svenskar och en annan arbetsmarknad med sämre villkor för personer från andra länder, säger Hans Karlsson.

Regeringen säger sig vara övertygad om att Sverige har rätten på sin sida. Men fullt så självklart är det inte. Lex Britannia tillåter stridsåtgärder mot utländska företag, även sådana som har kollektivavtal från sina hemländer. Däremot är svenska företag med kollektivavtal skyddade mot stridsåtgärder från fack som vill tränga undan det första avtalet.

Två av Arbetslivsinstitutets experter, professorerna Jonas Malmberg och Niklas Bruun, uppmanade nyligen på DN Debatt regering och riksdag att avskaffa Lex Britannia för att om möjligt rädda resten av den svenska modellen. Annars kan en dom i Luxemburg få omfattande följder.

– EG-domstolen fäller Sverige, det är vår uppfattning. Dessutom finns risken att domstolen svarar på ytterligare frågor som kan ställa till det. Därför är det bättre att riksdagen ändrar lagen. Då blir det mindre angeläget för domstolen att vidga sitt beslut ytterligare, säger Jonas Malmberg till LO-tidningen.

Mikael Sjöberg, generaldirektör för Arbetslivsinstitutet och tidigare socialdemokratisk statssekreterare, anser att delar av den svenska arbetsrätten, i synnerhet Lex Britannia, bör EU-anpassas innan EU-domstolen sannolikt förklarar Lex Britannia som oförenlig med EU-rätten i Vaxholmsmålet.

– Vår bedömning är att Lex Britannia troligtvis är oförenlig med EU-medlemskapet. Därför vore det bra om arbetsmarknadens parter och regeringen redan nu gör en översyn av lagen, för att slå vakt om den svenska modellen inom ramen för EU-medlemskapet, säger Mikael Sjöberg.

I höst sker huvudförhandlingen i EU-domstolen. Under början av nästa år går processen vidare när den så kallade generaladvokaten skriver sitt yttrande i målet. Först under våren eller sommaren 2007 kan ett avgörande från domstolen väntas.

Förhandsavgörandet meddelas av EU-domstolen vid ett offentligt sammanträde och sänds till den nationella domstol som har begärt förhandsavgörandet, dvs. Arbetsdomstolen. Det är alltid den nationella domstolen som slutligen avgör tvisten. Men EU-domstolen har i sin rättspraxis slagit fast att den nationella domstolen blir bunden av beskedet.

Det kan innebära att Arbetsdomstolen är skyldig att åsidosätta svenska lagar och bestämmelser, inklusive grundlagar. Om en nationell domstol inte följer EU-domstolens tolkning, kan medlemsstaten dras inför EU-domstolen och bli fälld för fördragsbrott.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 98 Mars 2006

Tillbaka eller Startsidan