|
EU-konstitutionen håller på
att tinas upp
Tysklands nya förbundskansler Angela Merkel
tycks fast besluten att överta föregångaren Helmut Kohls
mantel som EU:s ledare bland ledare.
Den 1 januari nästa år tar Angela Merkel
hand om unionens ordförandeklubba. Och inför Tysklands
halvår vid EU-rodret pågår nu i tysthet överläggningar om
hur EU-konstitutionen ska kunna återupplivas. Diskussionen
drivs framför allt av borgerliga politiker som Merkel, franske
presidenten Jacques Chirac och andra konservativa
regeringschefer samt av EU-parlamentet.
Konstitutionen lades på is av EU-ledarna
vid toppmötet i juni förra året, sedan de franska och
holländska väljarna några veckor tidigare kraftfullt röstat
nej till den. På EU-prosa hette det att stats- och
regeringschef-erna kommit överens om en "tankepaus"
för reflektion om EU:s politiska kris.
Inte många tankar har väckts under den
utlovade "tankepausen" – förrän nu. Och enligt
Dagens Nyheter diskuteras nu idén att bryta ut de två första
delarna av den tredelade konstitutionen och ställa dem till ny
omröstning i Frankrike och Holland. De skulle då kompletteras
med en politisk deklaration om "Europas sociala
dimension".
Konstitutionens första del handlar om hur
EU fattar beslut. Där finns förslagen om en
"EU-president" och en utrikesminister liksom nya
beslutsregler. Den andra delen är en stadga om grundläggande
medborgerliga och mänskliga rättigheter för unionens
invånare. Tillsammans är de ett hanterligt paket på ett
60-tal sidor, medan hela konstitutionen är en tegelsten på
flera hundra sidor.
Men att enbart rösta om de två första
delarna skulle skapa juridiska problem eftersom 14 EU-länder
redan ratificerat hela konstitutionen genom folkomröstning
eller parlamentsbeslut.
Dessutom har Finland aviserat att man
planerar att ratificera konstitutionen. Och Estlands parlament
inledde i februari ratificeringen av konstitutionen.
"De som säger att det inte är någon
idé att prata om konstitutionen har fel. Konstitutionen är
inte död", sade ordföranden i det estniska parlamentets
konstitutionsutskott, Urmas Reinsalu, under en debatt den 6
april.
Samtidigt har Jacques Chirac, liksom
presidentkandidaten Nicolas Sarkozy, lagt fram förlag om att
genomföra delar av konstitutionen utan nya folkomröstningar.
Nicolas Sarkozy, som idag är Frankrikes
inrikesminister, presenterade i ett tal inför den konservativa
Konrad Adenauer Stiftung i Berlin den 16 februari sitt
alternativ till den EU-konstitution som de franska och
holländska väljarna avvisade.
De enligt Sarkozy "mer
okontroversiella" inslagen i den avvisade konstitutionen
bör genomföras. Det handlar bland annat om ändrade
röstregler i ministerrådet, en begränsning av
medlemsländernas vetorätt och inrättandet av en
utrikesminister för unionen.
EU bör ta sig an grundläggande frågor som
EU:s finansiering och unionens framtida gränser.
"De här reformerna skulle kunna
resultera i en text som består av 10-15 viktiga artiklar. De
bör förhandlas fram så snart som möjligt, så att vi kan
få en union som fungerar effektivt", sade Sarkozy.
EU:s utrikesministrar kommer i slutet av maj
att samlas till ett informellt möte för att diskutera den
nedfrysta EU-konstitutionen och "Europas framtid".
Initiativet kommer från det nuvarande österriska
EU-ordförandeskapet. Något epokgörande resultat verkar dock
inte vara att vänta av det möte som Österrikes
utrikesminister Ursula Plassnik har kallat till. Vid
EU-toppmötet i juni ska unionens stats- och regeringschefer ta
ställning till den fortsatta hanteringen av konstitutionen,
men att döma av Plassnik kommer utrikesministrarnas besked
inte att vara särskilt konkret.
"Vi kommer inte att kunna ge något
svar i juni, men vi kanske kommer att kunna ha en uppfattning
om hur den fortsatta färdplanen ska se ut", säger
Plasssnik till Reuters.
Den tyska koalitionsregeringen har antytt
att man under sin tid vid ordförandeklubban kan tänka sig att
lansera en "strategisk plan" för ratificering av
konstitutionen. Enligt den tyska dagstidningen Die Welt skulle
konstitutionen då samtidigt att döpas om till ett
"grundfördrag för Europa".
Det är högst osäkert om det går att
sälja den nedfrysta konstitutionen med större framgång till
franska och holländska väljare genom en ompaketering.
Sådana försök har dock lyckats tidigare, efter den danska
Maastrichtomröstningen 1992 och irländarnas nej till
Nicefördraget 2001.
Siktet är av allt att döma inställt på
första halvåret 2007. Då väljer fransmännen ny president
och holländarna nytt parlament, samtidigt som Angela Merkel
leder EU.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta
nr 99 Maj 2006
Tillbaka eller Startsidan
|
