EU-soldater till Kongo

Vid toppmötet i Bryssel ställde sig EU:s ledare bakom planerna på att låta en militär styrka bistå FN:s fredsbevarande trupper under valet i Kongo i juni. EU-styrkan ska bestå av cirka 1.250 soldater. Mellan 400 och 450 soldater ska vara baserade i huvudstaden Kinshasa och ytterligare 800 ska befinna sig i beredskap utanför Kongo.

Inför valet i Kongo har FN begärt att EU ska bistå den FN-styrka som redan är på plats. Tyskland och Frankrike väntas bidra med vardera 500 soldater. Hittills har ett tiotal av de 25 EU-länderna förklarat sig beredda att ingå i en insatsstyrka, däribland Belgien, Polen, Spanien och Sverige. Från svensk sida har man dock ännu inte angett någon konkret siffra över det antal soldater man är redo att skicka.

I samband med att EU:s utrikespolitiske talesman Javier Solana besökte Sverige, sade dåvarande utrikesminister Laila Freivalds att "regeringen ser positivt på att bidra till en insatsstyrka". Hon sade också att hon hoppas att ett beslut snart ska kunna fattas. Ett beslut om en insats i Kongo måste dock godkännas av riksdagen.

Enligt flera källor har man från svensk sida tänkt sig att skicka en pluton bestående av soldater ur Särskilda Skyddsgruppen, SSG. Specialstyrkan deltog i en militär EU-operation i Kongo 2003, som var EU:s första väpnade insats utanför Europa.

"Jag är säker på att Sverige kommer att lämna ett rejält bidrag, som landet alltid gör", sade Solana vid ett framträdande på Försvarshögskolan, enligt TT.

EU-styrkan kommer att ledas av Tyskland och dess högkvarter ligga i Potsdam, utanför Berlin. För att planen ska träda i kraft krävs dels ett FN-mandat, dels ett godkännande från parlamenten i de länder som planerar att delta. Inte minst i den tyska förbundsdagen är frågan kontroversiell.

De snabbinsatsstyrkor EU är på väg att upprätta är ett sätt för EU att uppnå sina strategiska mål att bli en traditionell stormakt.

Snabbinsatsstyrkor kommer att ge EU en förmåga att snabbt kunna skicka ut militära förband i en internationell kris. En sådan insatsstyrka består av en bataljonsstridsgrupp på cirka 1.500 soldater med tillhörande stöd- och underhållsförband, samt nödvändiga flyg- och marina enheter, redo för snabb insats runt om i världen.

EU har som ambition att kunna påbörja en operation inom fem dagar efter det att ministerrådet har gett sitt godkännande. När väl ett beslut om att starta en operation är taget skall snabbinsatsstyrkan ha inlett sitt uppdrag på marken inom tio dagar efter beslutet.

Två snabbinsatsstyrkor kommer att stå i beredskap under sex månader för att sedan avlösas av två andra. Under sin beredskapstid ska styrkorna vara beredda att sättas in efter fem till tio dagars förvarning. EU har redan etablerat en begränsad förmåga till insats men full förmåga beräknas vara uppnådd år 2007. Då kommer EU att kunna genomföra två nästan samtidiga operationer med snabbinsatsstyrkor. Dessa kommer att kunna klara hela skalan av uppgifter från humanitära hjälpinsatser till traditionella fredsbevarande operationer och så kallade fredsframtvingande uppgifter innefattande väpnad strid. Regelrätta krig med andra ord.

Hittills har EU:s medlemsländer lovat ställa upp med 13 snabbinsatsstyrkor. Sverige leder en av dessa – Nordic Battlegroup – med soldater även från Finland, Estland och Norge. Den Nordiska styrkan kommer att stå i beredskap under första halvåret 2008.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 99 Maj 2006

Tillbaka eller Startsidan