EU-soldater till Kongo
Vid toppmötet i Bryssel ställde sig EU:s
ledare bakom planerna på att låta en militär styrka bistå
FN:s fredsbevarande trupper under valet i Kongo i juni.
EU-styrkan ska bestå av cirka 1.250 soldater. Mellan 400 och
450 soldater ska vara baserade i huvudstaden Kinshasa och
ytterligare 800 ska befinna sig i beredskap utanför Kongo.
Inför valet i Kongo har FN begärt att EU
ska bistå den FN-styrka som redan är på plats. Tyskland och
Frankrike väntas bidra med vardera 500 soldater. Hittills har
ett tiotal av de 25 EU-länderna förklarat sig beredda att
ingå i en insatsstyrka, däribland Belgien, Polen, Spanien och
Sverige. Från svensk sida har man dock ännu inte angett
någon konkret siffra över det antal soldater man är redo att
skicka.
I samband med att EU:s utrikespolitiske
talesman Javier Solana besökte Sverige, sade dåvarande
utrikesminister Laila Freivalds att "regeringen ser
positivt på att bidra till en insatsstyrka". Hon sade
också att hon hoppas att ett beslut snart ska kunna fattas.
Ett beslut om en insats i Kongo måste dock godkännas av
riksdagen.
Enligt flera källor har man från svensk
sida tänkt sig att skicka en pluton bestående av soldater ur
Särskilda Skyddsgruppen, SSG. Specialstyrkan deltog i en
militär EU-operation i Kongo 2003, som var EU:s första
väpnade insats utanför Europa.
"Jag är säker på att Sverige kommer
att lämna ett rejält bidrag, som landet alltid gör",
sade Solana vid ett framträdande på Försvarshögskolan,
enligt TT.
EU-styrkan kommer att ledas av Tyskland och
dess högkvarter ligga i Potsdam, utanför Berlin. För att
planen ska träda i kraft krävs dels ett FN-mandat, dels ett
godkännande från parlamenten i de länder som planerar att
delta. Inte minst i den tyska förbundsdagen är frågan
kontroversiell.
De snabbinsatsstyrkor EU är på väg att
upprätta är ett sätt för EU att uppnå sina strategiska
mål att bli en traditionell stormakt.
Snabbinsatsstyrkor kommer att ge EU en
förmåga att snabbt kunna skicka ut militära förband i en
internationell kris. En sådan insatsstyrka består av en
bataljonsstridsgrupp på cirka 1.500 soldater med tillhörande
stöd- och underhållsförband, samt nödvändiga flyg- och
marina enheter, redo för snabb insats runt om i världen.
EU har som ambition att kunna påbörja en
operation inom fem dagar efter det att ministerrådet har gett
sitt godkännande. När väl ett beslut om att starta en
operation är taget skall snabbinsatsstyrkan ha inlett sitt
uppdrag på marken inom tio dagar efter beslutet.
Två snabbinsatsstyrkor kommer att stå i
beredskap under sex månader för att sedan avlösas av två
andra. Under sin beredskapstid ska styrkorna vara beredda att
sättas in efter fem till tio dagars förvarning. EU har redan
etablerat en begränsad förmåga till insats men full
förmåga beräknas vara uppnådd år 2007. Då kommer EU att
kunna genomföra två nästan samtidiga operationer med
snabbinsatsstyrkor. Dessa kommer att kunna klara hela skalan av
uppgifter från humanitära hjälpinsatser till traditionella
fredsbevarande operationer och så kallade fredsframtvingande
uppgifter innefattande väpnad strid. Regelrätta krig med
andra ord.
Hittills har EU:s medlemsländer lovat
ställa upp med 13 snabbinsatsstyrkor. Sverige leder en av
dessa – Nordic Battlegroup – med soldater även från
Finland, Estland och Norge. Den Nordiska styrkan kommer att
stå i beredskap under första halvåret 2008.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta
nr 99 Maj 2006
Tillbaka eller Startsidan
|