Krav på mer avreglering av
elmarknaden från Bryssel
EU-kommissionens förslag till
tjänstedirektiv har lett till omfattande diskussioner.
Däremot har det knappast alls diskuterats att EU de senaste 15
åren påtvingat medlemsstaternas nationella parlament ett
antal avregleringsdirektiv för post, järnväg, tele, el, gas
etc, som styckat upp och konkurrensutsatt tidigare väl
fungerande välfärdstjänster i offentlig regi.
Privatiseringar har motiverats med att
verksamheten kan drivas mer effektivt i privata former, och att
de skall ge lägre priser för kunderna.
Men den statliga Regelutredningen
konstaterade 2005 att med undantag för telefonitjänster, så
har priserna tvärtom stigit kraftigt. Exklusive moms så steg
priset efter avregleringen för respektive tjänst fram till
2004 för post-, järnvägs- och eltjänster med 44 procent,
112 procent och 71 procent.
Avregleringen av elförsörjningen har lett
till att tre stora energibolag dominerar produktion och
distribution av elektricitet: Vattenfall, Fortum, och Eon.
På den tiden Vattenfall var ett statligt
verk byggdes infrastrukturen ut i form av kraftverksdammar och
kärnkraftverk, som i idag levererar el till en billig
produktionskostnad. Men gen-om att elpriset numera bestäms på
den nordiska elbörsen, som bland annat är beroende av
väderleken, har bolaget tjänat stora belopp som det bland
annat använt till att köpa upp elbolag i Hamburg och Berlin
samt ägnar sig år smutsig brunkolsbrytning i östra Tyskland.
Den tidigare borgerliga majoriteten i
Stockholm sålde till reapris ut Stockholms Elverk via Birka
energi till det av finska staten kontrollerade Fortum.
Eon, ett av Europas största energibolag,
köpte upp Sydkraft, som tidigare ägdes av ett antal
sydsvenska kommuner. Inom loppet av några få år har mer än
40 procent av Sveriges nationella elproduktion sålts till
utlandet.
De skyhöga elpriserna för över miljarder
från hushåll och företag till dessa tre dominerande
företag. Enligt tidningen Ny Teknik tjänade Vattenfall 25
miljarder kr 2005. Fortums vinst blev 12 miljarder och Eon
kammade in 5 miljarder kronor på verksamheten i Sverige.
Elpriset är numera så högt att en
representant för den elkraftsintensiva processindustrin
Sverker Martin-Löfs väckte uppmärksamhet i media genom att
föra fram kravet på en återreglering av elmarknaden.
Kravet återfinns också i en rapport från
Ingenjörsvetenskapsakademin, som dessutom stötts av ett antal
fackförbund samt de statliga myndigheterna Nutek och Vinnova.
I en kommentar till TT uttryckte
statsminister Göran Persson: "Jag tycker det är väldigt
intressant att industrin kommer med det här förslaget. Jag
har själv aldrig dolt att jag inte varit någon anhängare av
den här avregleringen." Detta är samme Persson som under
toppmötet i Göteborg hotade med att dra Frankrike inför
EU-domstolen eftersom det inte avreglerade sin el- och
gassektor tillräckligt snabbt!
Så länge Sverige är medlem i EU blir det
svårt att återreglera den svenska energimarknaden. Varje form
av nationellt stöd (till exempel skattelindring för den
elintensiva industrin) som snedvrider eller hotar snedvrida
konkurrensen genom att gynna vissa företag är inte tillåtna
enligt artikel 87 i Nicefördraget.
EU och EU-kommissionen försöker få ökat
inflytande på det allt viktigare energifrågorna. Till
toppmötet nu i mars hade kommissionen presenterat en grönbok
om energipolitiken. "EU är ett nödvändigt element när
det gäller att leverera hållbar konkurrenskraftig och säker
energi till Europas medborgare. En gemensam hållning gör det
möjligt för Europa att ta ledningen i sökandet efter nya
energilösningar", sade EU-kommissionens ordförande José
Manuel Barroso, när han presenterade grönboken.
Kommissionen förbereder således en
gemensam energipolitik, men Barroso konstaterade samtidigt:
"Hade vi haft den nya EU-konstitutionen på plats hade det
varit en annan sak, den ger EU ökade befogenheter på
energiområdet".
EU-toppmötet uttalade sig mot denna
bakgrund i allmänna ordalag för en gemensam europeisk
strategi i energifrågan, som handlar om att öppna upp
marknaderna (tvärtemot vad Göran Person uttryckt ovan),
förbättra möjligheterna att transportera energi, utarbeta
ett gemensamt förhållningssätt till energiproducerande
länder utan för EU, minska energiförbrukningen samt stödja
utvecklandet av förnyelsebar energi.
Samtidigt har EU-kommissionen beslutat
inleda rättsliga processer mot de EU-länder som inte har
öppnat upp sina gas- och el-marknader för konkurrens.
"Medlemsländerna måste omedelbart och fullt ut
genomföra de direktiv som gäller gas och elektricitet"
sade energikommissionären Andris Piebalgs vid en
presskonferens i Bryssel.
Sammanlagt 17 länder, även Sverige,
kritiseras av kommissionen för att inte i tillräcklig
utsträckning ha öppnat sina energimarknader för konkurrens.
Vid EU-inträdet 1994 var det inga politiker
som talade om att elproduktionen, och andra liknande
välfärdstjänster skulle privatiseras. Energipolitiken är en
nyckelfråga för EU:s utveckling. Det finns inget som talar
för att det går att återföra förlorad energipolitik till
Sverige, så länge Sverige är kvar i EU.
Jan-Erik Gustafsson
Kritiska EU-fakta
nr 99 Maj 2006
Tillbaka eller Startsidan
|