Krav på mer avreglering av elmarknaden från Bryssel

EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv har lett till omfattande diskussioner. Däremot har det knappast alls diskuterats att EU de senaste 15 åren påtvingat medlemsstaternas nationella parlament ett antal avregleringsdirektiv för post, järnväg, tele, el, gas etc, som styckat upp och konkurrensutsatt tidigare väl fungerande välfärdstjänster i offentlig regi.

Privatiseringar har motiverats med att verksamheten kan drivas mer effektivt i privata former, och att de skall ge lägre priser för kunderna.

Men den statliga Regelutredningen konstaterade 2005 att med undantag för telefonitjänster, så har priserna tvärtom stigit kraftigt. Exklusive moms så steg priset efter avregleringen för respektive tjänst fram till 2004 för post-, järnvägs- och eltjänster med 44 procent, 112 procent och 71 procent.

Avregleringen av elförsörjningen har lett till att tre stora energibolag dominerar produktion och distribution av elektricitet: Vattenfall, Fortum, och Eon.

På den tiden Vattenfall var ett statligt verk byggdes infrastrukturen ut i form av kraftverksdammar och kärnkraftverk, som i idag levererar el till en billig produktionskostnad. Men gen-om att elpriset numera bestäms på den nordiska elbörsen, som bland annat är beroende av väderleken, har bolaget tjänat stora belopp som det bland annat använt till att köpa upp elbolag i Hamburg och Berlin samt ägnar sig år smutsig brunkolsbrytning i östra Tyskland.

Den tidigare borgerliga majoriteten i Stockholm sålde till reapris ut Stockholms Elverk via Birka energi till det av finska staten kontrollerade Fortum.

Eon, ett av Europas största energibolag, köpte upp Sydkraft, som tidigare ägdes av ett antal sydsvenska kommuner. Inom loppet av några få år har mer än 40 procent av Sveriges nationella elproduktion sålts till utlandet.

De skyhöga elpriserna för över miljarder från hushåll och företag till dessa tre dominerande företag. Enligt tidningen Ny Teknik tjänade Vattenfall 25 miljarder kr 2005. Fortums vinst blev 12 miljarder och Eon kammade in 5 miljarder kronor på verksamheten i Sverige.

Elpriset är numera så högt att en representant för den elkraftsintensiva processindustrin Sverker Martin-Löfs väckte uppmärksamhet i media genom att föra fram kravet på en återreglering av elmarknaden.

Kravet återfinns också i en rapport från Ingenjörsvetenskapsakademin, som dessutom stötts av ett antal fackförbund samt de statliga myndigheterna Nutek och Vinnova.

I en kommentar till TT uttryckte statsminister Göran Persson: "Jag tycker det är väldigt intressant att industrin kommer med det här förslaget. Jag har själv aldrig dolt att jag inte varit någon anhängare av den här avregleringen." Detta är samme Persson som under toppmötet i Göteborg hotade med att dra Frankrike inför EU-domstolen eftersom det inte avreglerade sin el- och gassektor tillräckligt snabbt!

Så länge Sverige är medlem i EU blir det svårt att återreglera den svenska energimarknaden. Varje form av nationellt stöd (till exempel skattelindring för den elintensiva industrin) som snedvrider eller hotar snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag är inte tillåtna enligt artikel 87 i Nicefördraget.

EU och EU-kommissionen försöker få ökat inflytande på det allt viktigare energifrågorna. Till toppmötet nu i mars hade kommissionen presenterat en grönbok om energipolitiken. "EU är ett nödvändigt element när det gäller att leverera hållbar konkurrenskraftig och säker energi till Europas medborgare. En gemensam hållning gör det möjligt för Europa att ta ledningen i sökandet efter nya energilösningar", sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, när han presenterade grönboken.

Kommissionen förbereder således en gemensam energipolitik, men Barroso konstaterade samtidigt: "Hade vi haft den nya EU-konstitutionen på plats hade det varit en annan sak, den ger EU ökade befogenheter på energiområdet".

EU-toppmötet uttalade sig mot denna bakgrund i allmänna ordalag för en gemensam europeisk strategi i energifrågan, som handlar om att öppna upp marknaderna (tvärtemot vad Göran Person uttryckt ovan), förbättra möjligheterna att transportera energi, utarbeta ett gemensamt förhållningssätt till energiproducerande länder utan för EU, minska energiförbrukningen samt stödja utvecklandet av förnyelsebar energi.

Samtidigt har EU-kommissionen beslutat inleda rättsliga processer mot de EU-länder som inte har öppnat upp sina gas- och el-marknader för konkurrens. "Medlemsländerna måste omedelbart och fullt ut genomföra de direktiv som gäller gas och elektricitet" sade energikommissionären Andris Piebalgs vid en presskonferens i Bryssel.

Sammanlagt 17 länder, även Sverige, kritiseras av kommissionen för att inte i tillräcklig utsträckning ha öppnat sina energimarknader för konkurrens.

Vid EU-inträdet 1994 var det inga politiker som talade om att elproduktionen, och andra liknande välfärdstjänster skulle privatiseras. Energipolitiken är en nyckelfråga för EU:s utveckling. Det finns inget som talar för att det går att återföra förlorad energipolitik till Sverige, så länge Sverige är kvar i EU.

Jan-Erik Gustafsson

Kritiska EU-fakta nr 99 Maj 2006

Tillbaka eller Startsidan