Låt mig först slå fast: Göteborg var en seger. Men inte, som exempelvis Jan Guillou hävdar, för "terroristerna" eller för "ledarskribenterna på Svenska Dagbladet och andra finanstidningar". Nej, Göteborg var en seger för EU-motståndet. 

  ULF FRÖDIN

Stilistiskt är mitt uttryck "icke-demokratiska EU-förespråkare" naturligtvis en tautologi, fullt jämförbart med uttrycket "flyttningsbenägna nomader". Förespråkar man EU är man per definition inte demokrat. De skribenter som förespråkar EU är inte demokrater. Hade de varit demokrater så hade Anna Lindhs uttalande efter Irlands nej till Nice-traktaten oroat dem mycket, mycket mer än den sönderslagna Avenyn. För vad är det vår utrikesminister säger tillsammans med de övriga utrikesministrarna i Europeiska Unionen? Jo: Låt oss pissa på vår egen konstitution. Låt oss ge fullständigt fan i våra egna lagar när de inte tjänar oss. Det är en laglös överhet vi nu ser formera sig (och som den som hade ögon att se med kunde uppfatta redan 1992 efter det skämt som kallades Edinburghuppgörelsen då danskarna "röstat fel"). Det är rena medeltiden.

Vad bör då göras? Göteborg gav svaret. Flest människor samlar man under entydiga paroller: Sverige ut ur EU! Nej till 

EMU! Flest människor samlar man genom god organisation i demonstrationer med maskeringsförbud (ett statligt maskeringsförbud är däremot av ondo; kommer ett sådant på förslag bör det bekämpas). Flest människor samlar man när man låter bli att svara på överhetens provokationer. Och provokationerna har inte varit så få eller så oskyldiga som vissa inbillar sig; den 21 april fråntogs 250 medborgare sin grundlagsstadgade rätt att demonstrera under EU-toppmötet i Malmö. I Göteborg greps och skadades oskyldiga.

Nu kräver man av mig och andra fredliga demonstranter att vi ska "ta avstånd" från huliganismen på Avenyn. Det är inget politiskt oskyldigt krav. Genom att ställa detta krav försöker man måla in oss i ett 

hörn. För mig är det lika absurt att tvingas ta avstånd från stenkastarna som det vore för den ordinäre fotbollssupportern att tvingas ta avstånd från fotbollshuliganerna, eller som det vore för den äkta man som aldrig någonsin burit hand på sin hustru att tvingas svara ja eller nej på frågan: Har du slutat slå din fru? Vi har ju genom hela vårt agerande redan tagit det avståndet. Den gränsen är redan dragen. Nej, nu är det istället dags att dra den andra gränsen, den mot de laglösa makthavarna i vår regering, den mot de lydiga skribenterna i våra medier. Ja, låt oss dra en gräns mot dessa demokratins dödgrävare: Sverige ut ur EU! Nej till EMU! Kampen fortsätter!

Henrik Skrak

Gifter i kläder - Sverige måste vänta in övriga EU

Sverige saknar fortfarande riktlinjer när det gäller kemikalierester och tungmetaller i kläder, trots att Kemikalieinspektionen föreslog att sådana skulle införas för fyra år sedan.

- Vi måste vänta på de andra länderna i EU och det tar tid. Det som skrämmer mig mest är att vi inte vet vilka ämnen kläderna innehåller, säger Barbro Gustafsson på Kemikalieinspektionen.

I mitten av 90-talet fick Kemikalieinspektionen i uppdrag av regeringen att granska hur kemikalierna i kläderna påverkar vår hälsa och miljö. Arbetet mynnade ut i en rapport 1997 som kom fram till att 40-50 procent av de kläder som undersöktes innehöll ämnen som man vet kan vara skadliga för hälsan och miljön.

En av tio jobbar i utlandsföretag

Mer än tio procent av de anställda i Sverige jobbar i utlandsägda företag. Antalet anställda i utländska företag ökar snabbt, enligt en ny rapport från statliga ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier.

Förra året fanns det över 5.500 utlandsägda företag i Sverige med nästan 450.000 anställda. Det motsvarar nästan 11 procent av alla anställda i Sverige.

Av antalet anställda i den privata sektorn arbetade hela 19 procent i utlandsägda företag. Det är tre gånger så stor andel som för tjugo år sedan.

Svenska företag tjänar på euron

Även om Sverige inte tillhör de EU-länder som 1 januari 2002 går över till den gemensamma valutan euro, kommer flera svenska företag att kunna tjäna på övergången. Exempelvis gäller det Malmöföretaget Scan Coin som gör utbetalnings-, växlings-, och sorteringsmaskiner för mynt och sedlar. Orsaken är den enorma efterfrågan på mynt- och sedelmaskiner inför skiftet. Det rör sig om maskiner som både inför och efter övergången till euro vid nyår ska räkna, växla och skilja på mynt och sedlar av alla EU-valutor och euro.

"Strukturreformer ökar tillväxten inom EU"

Strukturella reformer som gör statens inflytande mindre och enklare att konkurrera skulle öka på tillväxten inom euro-området. Det skriver Otmar Issing, medlem i styrelsen för ECB, i en artikel i Dagens Industri (20/7). 

I artikeln skriver han att "minimilöner och arbetslöshetsskydd ger negativa effekter" och är ett hinder för att öka sysselsättningen. Till hinder för sysselsättningen inom euroområdet lägger han också hög inkomstskatt och bidragssystem.

Han oroas också för att "folk" inte ser de ekonomiska framstegen som gjorts sedan euron började gälla på grund av alla experters negativa inställningar. För att få en hållbar tillväxt inom euroområdet bör ett program för strukturreformer genomföras, något som inte kan ersättas av penningpolitiska mål, menar Issing.

Svenska grönsaker säkrast

Resterna av bekämpningsmedel i maten ökar, visar en undersökning från EU-kommissionens kontor för livsmedel och veterinärfrågor, FVO.

Av 40.000 undersökta prover av frukt, grönsaker och spannmål hade mer än fyra procent för höga halter av bekämpningsmedel, vilket är en tydlig ökning.

Men någon anledning till oro finns inte, menar Livsmedelsverket.

 - Nej, tvärtom. Vi har lägre värden i Sverige än i EU som helhet och regelsystemet för bekämpningsmedel är ett av de starkaste vi har på kemikalieområdet, säger Arne Andersson, ansvarig för kontroll av bekämpningsmedel på Livsmedelsverket.

Svenskodlade rotfrukter som potatis och morötter har ofta mycket låga halter av bekämpningsmedel, medan importerad frukt ibland kan innehålla för höga halter. Förra året varnade Livsmedelsverket exempelvis för vindruvor från Cypern, som enligt mätningar hade halter som överskred gränsvärdena.

Svenska Buffertstaterna  - EU:s vakthundar mot omvärlden

EU-länderna samordnar sin flyktingpolitik och stänger sina gränser. Enligt en rapport från FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, från sommaren 2000, finns det numera mycket små möjligheter för flyktingar att ta sig in i EU-länderna.

Dessutom har medlemsländerna satt upp en "skyddsmur" runt EU. Länder i Öst- och Centraleuropa ska _ mot handelskontrakt och ekonomiska bidrag _ agera vakthundar åt unionen och hålla oönskade flyktingar och asylsökande borta.

Regeln om återsändande till "säkert land" eller "säkert tredje land" tillåter EU-länderna att deportera asylsökande till ett land utanför EU. Den regeln är central för EU:s flyktingpolitik och tillämpas sedan flera år av alla EU-länder 

Den asylsökande som på sin väg har passerat igenom ett land som räknas som "säkert land" borde ha sökt asyl där. Regeln tar dock inte hänsyn till att många av dessa "säkra tredje länder" inte har något flyktingmottagande. Risken är alltså stor att de asylsökande skyfflas från land till land till de slutligen deporteras till det land de en gång flydde ifrån utan att någonstans ha fått möjlighet att söka asyl, en rättighet som garanteras av FN:s flyktingskonvention.

Enligt UNHCR-rapporten kan slutresultatet bli att EU kommer att betrakta hela regioner som "säkra länder" och rutinmässigt återsänder asylsökande. I förlängningen betyder det att ingen över huvud taget kan söka asyl i Europa.

Bror Perjus hjärtan Svenskt Näringsliv

EMU:s tredje steg, den monetära unionen, "stärker våra möjligheter att demokratiskt kontrollera det globala finanskapitalet", skriver den från Attac Sverige avhoppade Bror Perjus (Dagens Nyheter 1/8).

Det är väl därför som den politiska högern _ moderata samlingspartiet, kristdemokraterna och folkpartiet nyliberalerna _ och storföretagens nya utomparlamentariska kamporganisation Svenskt Näringsliv (en fusion mellan SAF och Industriförbundet), är de i Sverige som ivrigast trängtar efter att få komma med i EU:s valutaunion.

Brittiska chefer tjänar mest

De brittiska cheferna tjänar mest i Europa. En verkställande direktör i Storbritannien tjänar 33 procent mer än kollegan i Frankrike, det land där cheferna har näst högst lön. Det rapporterar tidskriften Management Today, enligt nättidningen EU-Observer. I Storbritannien tjänar en vd i snitt motsvarande 7,6 miljoner kronor om året, jämfört med 5,7 miljoner i Frankrike, 4,7 miljoner i Sverige och 4,5 miljoner i Tyskland.