Den demonstration som alla trodde skulle bli den
minsta, den demonstration som hade den tydligaste politiska udden, den
demonstration som utgör det största hotet mot alla EU-entusiastiska
icke-demokrater här i landet lockade flest deltagare. På fredagen den 15 juni
tågade inte mindre än 16.000 demonstranter under parollerna "Sverige ut
ur EU" och "Nej till EMU". Väl framme vid Götaplatsen var vi
20.000. Undra på att de icke-demokratiska EU-förespråkarna är oroliga, ja,
rent av panikslagna. Undra på att Smedjans hemsida med sina välbetalda
radskrivare ljuger som en häst travar. Undra på att hela "vänstern",
vad det nu är för något, utkrävs ansvar för vad ett hundratal huliganer ställde
till med på Avenyn.
Stilistiskt är mitt uttryck
"icke-demokratiska EU-förespråkare" naturligtvis en tautologi, fullt
jämförbart med uttrycket "flyttningsbenägna nomader". Förespråkar
man EU är man per definition inte demokrat. De skribenter som förespråkar EU
är inte demokrater. Hade de varit demokrater så hade Anna Lindhs uttalande
efter Irlands nej till Nice-traktaten oroat dem mycket, mycket mer än den sönderslagna
Avenyn. För vad är det vår utrikesminister säger tillsammans med de övriga
utrikesministrarna i Europeiska Unionen? Jo: Låt oss pissa på vår egen
konstitution. Låt oss ge fullständigt fan i våra egna lagar när de inte tjänar
oss. Det är en laglös överhet vi nu ser formera sig (och som den som hade ögon
att se med kunde uppfatta redan 1992 efter det skämt som kallades Edinburghuppgörelsen
då danskarna "röstat fel"). Det är rena medeltiden.
Vad bör då göras? Göteborg gav svaret. Flest
människor samlar man under entydiga paroller: Sverige ut ur EU! Nej till
EMU! Flest människor samlar man genom god
organisation i demonstrationer med maskeringsförbud (ett statligt
maskeringsförbud är däremot av ondo; kommer ett sådant på förslag bör det
bekämpas). Flest människor samlar man när man låter bli att svara på
överhetens provokationer. Och provokationerna har inte varit så få eller så
oskyldiga som vissa inbillar sig; den 21 april fråntogs 250 medborgare sin
grundlagsstadgade rätt att demonstrera under EU-toppmötet i Malmö. I
Göteborg greps och skadades oskyldiga.
Nu kräver man av mig och andra fredliga
demonstranter att vi ska "ta avstånd" från huliganismen på Avenyn.
Det är inget politiskt oskyldigt krav. Genom att ställa detta krav försöker
man måla in oss i ett
hörn. För mig är det lika absurt att tvingas
ta avstånd från stenkastarna som det vore för den ordinäre
fotbollssupportern att tvingas ta avstånd från fotbollshuliganerna, eller som
det vore för den äkta man som aldrig någonsin burit hand på sin hustru att
tvingas svara ja eller nej på frågan: Har du slutat slå din fru? Vi har ju
genom hela vårt agerande redan tagit det avståndet. Den gränsen är redan
dragen. Nej, nu är det istället dags att dra den andra gränsen, den mot de
laglösa makthavarna i vår regering, den mot de lydiga skribenterna i våra
medier. Ja, låt oss dra en gräns mot dessa demokratins dödgrävare: Sverige
ut ur EU! Nej till EMU! Kampen fortsätter!
Henrik Skrak
Gifter i kläder - Sverige måste vänta in
övriga EU
Sverige saknar fortfarande riktlinjer när det
gäller kemikalierester och tungmetaller i kläder, trots att
Kemikalieinspektionen föreslog att sådana skulle införas för fyra år sedan.
- Vi måste vänta på de andra länderna i EU
och det tar tid. Det som skrämmer mig mest är att vi inte vet vilka ämnen
kläderna innehåller, säger Barbro Gustafsson på Kemikalieinspektionen.
I mitten av 90-talet fick Kemikalieinspektionen
i uppdrag av regeringen att granska hur kemikalierna i kläderna påverkar vår
hälsa och miljö. Arbetet mynnade ut i en rapport 1997 som kom fram till att
40-50 procent av de kläder som undersöktes innehöll ämnen som man vet kan
vara skadliga för hälsan och miljön.
En av tio jobbar i utlandsföretag
Mer än tio procent av de anställda i Sverige
jobbar i utlandsägda företag. Antalet anställda i utländska företag ökar
snabbt, enligt en ny rapport från statliga ITPS, Institutet för
tillväxtpolitiska studier.
Förra året fanns det över 5.500 utlandsägda
företag i Sverige med nästan 450.000 anställda. Det motsvarar nästan 11
procent av alla anställda i Sverige.
Av antalet anställda i den privata sektorn
arbetade hela 19 procent i utlandsägda företag. Det är tre gånger så stor
andel som för tjugo år sedan.
Svenska företag tjänar på euron
Även om Sverige inte tillhör de EU-länder som
1 januari 2002 går över till den gemensamma valutan euro, kommer flera svenska
företag att kunna tjäna på övergången. Exempelvis gäller det
Malmöföretaget Scan Coin som gör utbetalnings-, växlings-, och
sorteringsmaskiner för mynt och sedlar. Orsaken är den enorma efterfrågan på
mynt- och sedelmaskiner inför skiftet. Det rör sig om maskiner som både
inför och efter övergången till euro vid nyår ska räkna, växla och skilja
på mynt och sedlar av alla EU-valutor och euro.
"Strukturreformer ökar tillväxten
inom EU"
Strukturella reformer som gör statens inflytande
mindre och enklare att konkurrera skulle öka på tillväxten inom euro-området.
Det skriver Otmar Issing, medlem i styrelsen för ECB, i en artikel i Dagens
Industri (20/7).
I artikeln skriver han att "minimilöner och
arbetslöshetsskydd ger negativa effekter" och är ett hinder för att öka
sysselsättningen. Till hinder för sysselsättningen inom euroområdet lägger
han också hög inkomstskatt och bidragssystem.
Han oroas också för att "folk" inte
ser de ekonomiska framstegen som gjorts sedan euron började gälla på grund av
alla experters negativa inställningar. För att få en hållbar tillväxt inom
euroområdet bör ett program för strukturreformer genomföras, något som inte
kan ersättas av penningpolitiska mål, menar Issing.
Svenska grönsaker säkrast
Resterna av bekämpningsmedel i maten ökar,
visar en undersökning från EU-kommissionens kontor för livsmedel och veterinärfrågor,
FVO.
Av 40.000 undersökta prover av frukt, grönsaker
och spannmål hade mer än fyra procent för höga halter av bekämpningsmedel,
vilket är en tydlig ökning.
Men någon anledning till oro finns inte, menar
Livsmedelsverket.
- Nej, tvärtom. Vi har lägre värden i Sverige
än i EU som helhet och regelsystemet för bekämpningsmedel är ett av de
starkaste vi har på kemikalieområdet, säger Arne Andersson, ansvarig för
kontroll av bekämpningsmedel på Livsmedelsverket.
Svenskodlade rotfrukter som potatis och morötter
har ofta mycket låga halter av bekämpningsmedel, medan importerad frukt ibland
kan innehålla för höga halter. Förra året varnade Livsmedelsverket
exempelvis för vindruvor från Cypern, som enligt mätningar hade halter som överskred
gränsvärdena.
Svenska Buffertstaterna - EU:s
vakthundar mot omvärlden
EU-länderna samordnar sin flyktingpolitik och
stänger sina gränser. Enligt en rapport från FN:s flyktingkommissariat,
UNHCR, från sommaren 2000, finns det numera mycket små möjligheter för
flyktingar att ta sig in i EU-länderna.
Dessutom har medlemsländerna satt upp en
"skyddsmur" runt EU. Länder i Öst- och Centraleuropa ska _ mot
handelskontrakt och ekonomiska bidrag _ agera vakthundar åt unionen och hålla
oönskade flyktingar och asylsökande borta.
Regeln om återsändande till "säkert
land" eller "säkert tredje land" tillåter EU-länderna att
deportera asylsökande till ett land utanför EU. Den regeln är central för
EU:s flyktingpolitik och tillämpas sedan flera år av alla EU-länder
Den asylsökande som på sin väg har passerat
igenom ett land som räknas som "säkert land" borde ha sökt asyl där.
Regeln tar dock inte hänsyn till att många av dessa "säkra tredje länder"
inte har något flyktingmottagande. Risken är alltså stor att de asylsökande
skyfflas från land till land till de slutligen deporteras till det land de en gång
flydde ifrån utan att någonstans ha fått möjlighet att söka asyl, en rättighet
som garanteras av FN:s flyktingskonvention.
Enligt UNHCR-rapporten kan slutresultatet bli att
EU kommer att betrakta hela regioner som "säkra länder" och rutinmässigt
återsänder asylsökande. I förlängningen betyder det att ingen över huvud
taget kan söka asyl i Europa.
Bror Perjus hjärtan Svenskt Näringsliv
EMU:s tredje steg, den monetära unionen,
"stärker våra möjligheter att demokratiskt kontrollera det globala
finanskapitalet", skriver den från Attac Sverige avhoppade Bror Perjus
(Dagens Nyheter 1/8).
Det är väl därför som den politiska högern _
moderata samlingspartiet, kristdemokraterna och folkpartiet nyliberalerna _ och
storföretagens nya utomparlamentariska kamporganisation Svenskt Näringsliv (en
fusion mellan SAF och Industriförbundet), är de i Sverige som ivrigast trängtar
efter att få komma med i EU:s valutaunion.
Brittiska chefer tjänar mest
De brittiska cheferna tjänar mest i Europa. En
verkställande direktör i Storbritannien tjänar 33 procent mer än kollegan i
Frankrike, det land där cheferna har näst högst lön. Det rapporterar
tidskriften Management Today, enligt nättidningen EU-Observer. I Storbritannien
tjänar en vd i snitt motsvarande 7,6 miljoner kronor om året, jämfört med
5,7 miljoner i Frankrike, 4,7 miljoner i Sverige och 4,5 miljoner i Tyskland. |