Strax före toppmötet i Göteborg antog EU:s arbetsmarknads-
ministrar den 11 juni det s k MBL- direktivet, som också utanför Sverige kallas för Vilvordedirektivet efter den bittra strejk som utlöstes vid nedläggning av en hel Renaultfabrik i Belgien 1998. 
Det gäller för företag med minst 50 anställda. Det kommer också att bli föremål för behandling i EU-parlamentet i höst. Direktivet har i svensk press framställts som en framgång för det svenska ordförandeskapet.

                               Ulf Lundkvist

Europafackets ordförande Emilio Gabaglio uttalade omgående: "Genom att ministerrådet idag har markerat skyldigheten för alla Europaföretag att informera och rådgöra med de anställda har rådet skickat en viktig signal till anställda och medborgare, som har oroat sig för de snabba och oöverlagda åtgärder som företagsledningarna använt sig av vid omstruktureringar och nedläggningar av fabriker (...). Bifallet till det nya direktivet är ett resultat av mobiliseringar och påtryckningar från den organiserade fackföreningsrörelsen inom Europafacket under senare tid".

Direktivet framställs således av Gabaglio som ett resultat av Europafackets demonstrationer vid toppmötet i Nice mm. Men innehållet är tunt och bedrägligt. Av motivtexten till direktivet framgår syftet. "Det är viktigt att förstärka den sociala dialogen och förtroendefulla relationer i företagen för att; på för hand förutse risker och utveckla flexibiliteten i arbetsorganisationen (...), göra arbetstagarna mottagliga för behovet av anpassning, utöka arbetstagarnas tillgänglighet för att de engagerar sig i åtgärder och aktioner som syftar till att förstärka deras anställningsbarhet, gynna arbetstagarnas inlemmande i marknaden och företagets framtid i syfte att förstärka företagets konkurrenskraft".

Detta citat säger det mesta om direktivet. Det handlar t.ex. inte alls om att försöka hindra uppsägningar. Syftet är istället att få de fackliga representanterna att acceptera flexibilitet och anställbarhet, dvs. att i konkurrensens namn skall om nödvändigt arbetstagaren avsäga sig sina yrkeskvalifikationer eller t.o.m. fås att acceptera sin uppsägning.

Det sägs också i motivtexten att information och samverkan har blivit en allt viktigare förutsättning för att företagen skall lyckas omstrukturera och anpassa sig i den globala ekonomin, särskilt då för utveckling av nya arbetsorganisationer. I detta avseende behöver företagen knyta upp de fackliga representanterna i facklig samverkan på EU-nivå. Men detta sker till priset av facklig självständighet. Enligt artikel 4 i direktivet är det i praktiken företagsledningen som bestämmer både innehåll och tillfälle för när information och samverkan skall ske. Samverkan skall ske "på basis av den lämpliga information som arbetsgivarna ger och de synpunkter de fackliga representanterna har rätt att formulera". De fackliga representanterna har enligt artikel 6 tystnadsplikt för all information som företagsledningen anser vara konfidentiell. Dessutom behöver företagsledningen i "speciella fall" inte samverka " då informationen är av sådan natur att den enligt objektiva kriterier allvarligt skulle hindra företagets skötsel eller skulle kunna innebära skadestånd mot företaget".

Detta är det väsentliga innehållet i EU:s MBL-direktiv som Europafacket (LO, TCO och Saco ingår som medlemmar), den svenska regeringen, LO- och TCO-ledningen så berömmer. Men Vilvordedirektivet är bara ett sätt att knyta upp de fackliga representanterna i samverkan få Europanivå för att göra uppsägningar och omstruktureringar mera "socialt acceptabla" enligt det språkbruk som EU-kommissionen använder.

Jan-Erik Gustafsson

Göran Persson: Sverige med i EMU år 2005
Statsminister Göran Persson tror att Sverige kommer att vara med i EMU år 2005. Redan i början av nästa mandatperiod kan regeringen utlysa en folkomröstning.

 - Tidigt nästa mandatperiod kommer vi att göra en utvärdering. Utifrån det tar vi sedan beslutet om en folkomröstning, säger Göran Persson till Finanstidningen.Persson tänker dock bara gå till folkomröstning när det är "rätt läge att gå med".

Bensinpris med tre decimaler
Övergången från franska franc (FF) till euro vid årsskiftet ställer till problem för bensinmacksägarna. En höjning (eller sänkning) av bensinpriset är en känslig åtgärd inför den allmänna opinionen. Dessutom är konkurrensen inom branschen hård. Därför är skillnaden i ett bensinpris på 7,38 till 7,44 FF inte oväsentlig. Men vid övergång till euro blir priset i euro vid båda prisnivåerna 1,13 euro. Vad göra? Jo fransmännen får försöka vänja sig vid ett bensinpris med tre decimaler hos många av Frankrikes 17.000 bensinstationer. I detta fall en variation mellan 1,125 och 1,134 euro! Och inte bara detta. För att bygga om en mack från två till tre decimaler blir extrakostnaden mellan 100.000 till 200.000 FF. Så bara för TotalFinaElf:s 4.100 stationer har extrakostnaden uppskattats till 115 miljoner FF.

Wallenberg vill in i EMU
Investors vd Marcus Wallenberg ger sig nu in i EMU-debatten. I en intervju med Finanstidningen (11/7) förordar han ett svenskt medlemskap i EMU. "Det är svårt att vara halvt gravid. Vi är faktiskt medlemmar i EU. Att då inte ta det fulla steget är inte helt lyckat", säger Marcus Wallenberg.

EMU-medlemskapet handlar om att "vara del av en ekonomi med 300 miljoner invånare i stället för nio", konstaterar han. Enligt Marcus Wallenberg gör det osäkra ekonomiska läget ett EMU-medlemskap ännu viktigare.

Svenska grönsaker säkrast
Resterna av bekämpningsmedel i maten ökar, visar en undersökning från EU-kommissionens kontor för livsmedel och veterinärfrågor, FVO.

Av 40.000 undersökta prover av frukt, grönsaker och spannmål hade mer än fyraprocent för höga halter av bekämpningsmedel, vilket är en tydlig ökning.

Men någon anledning till oro finns inte, menar Livsmedelsverket.

 - Nej, tvärtom. Vi har lägre värden i Sverige än i EU som helhet och regelsystemet för bekämpningsmedel är ett av de starkaste vi har på kemikalieområdet, säger Arne Andersson, ansvarig för kontroll av bekämpningsmedel på Livsmedelsverket.

Svenskodlade rotfrukter som potatis och morötter har ofta mycket låga halter av bekämpningsmedel, medan importerad frukt ibland kan innehålla för höga halter. Förra året varnade Livsmedelsverket exempelvis för vindruvor från Cypern, som enligt mätningar hade halter som överskred gränsvärdena. För barn kan gifterna vara farligare än för vuxna.

95,6 miljarder euro i EU:s budget 2002
EU:s budget för 2002 kommer enligt budgetrådets förslag att uppgå till 95,6 miljarder euro i betalningar, cirka 860 miljarder kronor. Det skriver finansdepartementet i ett pressmeddelande.

Budgetrådets förslag ligger 2,3 procent lägre än EU-kommissionens förslag och för svensk del innebär det en minskning av den svenska avgiften till EU med 600 miljoner kronor. Det slutliga beslutet om budgeten för 2002 fattas av EU-parlamentet i december.

Polskt motstånd mot EU
I Polen sjunker stödet för en anslutning till EU. Bara 53 procent av Polens befolkning vill att landet ansluter sig till EU, enligt en opinionsundersökning gjord i juli, rapporterar nättidningen EU-Observer. Det är det lägsta stödet sedan 1994, när man först började mäta opinionen. Nästan 65 procent av de tillfrågade anser att man bör införa ett stopp för utlänningar att köpa mark i Polen, under en period efter en eventuell anslutning till EU.

Hela 73 procent anser att regeringen inte ska acceptera stoppet för arbetskraft från Östeuropa. Om inte gränserna för arbetskraften öppnas genast efter en anslutning anser 72 procent av de tillfrågade att medlemskapet bör skjutas upp.

En av tio jobbar i utlandsföretag
Mer än tio procent av de anställda i Sverige jobbar i utlandsägda företag. Antalet anställda i utländska företag ökar snabbt, enligt en ny rapport från statliga ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier.

Förra året fanns det över 5.500 utlandsägda företag i Sverige med nästan 450.000 anställda. Det motsvarar nästan 11 procent av alla anställda i Sverige.

Av antalet anställda i den privata sektorn arbetade hela 19 procent i utlandsägda företag, enligt utredningen. Det är tre gånger så stor andel som för tjugo år sedan.