Du kan läsa nyhetsbrevet här nedan eller i pdf-format här

Sverige betalar mest i EU

Nu ligger Sverige i topp. Bland EU:s budgetförlorare. Förra året gick vi 13,5 miljarder kronor minus. I slutet av september presenterade EU-kommissionen rapporten som visar att Sverige med sitt nettobidrag till EU på 13,5 miljarder kronor till och med passerade de vanliga förlorar- länderna Tyskland, Holland och Luxemburg.

Den ekonomiska samarbets-
organisationen
OECD mäter 

varje år enligt en synnerligen komplicerad formel vilken köpkraft medborgarna i organisationens medlemsländer har. Resultatet går allmänt under beteckningen "välståndsligan". I en EU-rapport inför toppmötet i Stockholm i våras låg Irland på andra och Danmark på tredje plats i BNP-listan. Sverige hamnade först på åttonde plats bland EU:s femton medlemsländer.

Men när den årliga avgiften till EU ska betalas är Sverige inte längre något genomsnittsland. Då ska vi betala mest. Enligt färska siffror från EU-kommissionen uppgår den svenska nettoavgiften till unionens kassa till 0,50 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Så mycket betalar inget annat medlemsland. Tyskland kommer på andra plats med 0,47 procent och Holland på tredje med 0,44 procent.

14,2 miljarder kronor närmare bestämt.

Danmark, som delar andraplatsen i EU:s välståndsliga, betalar heller ingen avgift. Men deras bidrag från EU-kassan är i alla 
fall bara en tiondel så stor som Irlands.

Världens mest välmående land, Luxemburg, betalar lägre andel av sin bruttonationalprodukt i medlemsavgift 
än medelmåttan Sverige.

EU-ländernas bruttoavgift till unionen beräknas på tullar, sockeravgifter, 
moms och bruttonationalinkomsten, BNI.

Den verkliga avgiften, nettoavgiften,  är 

Så här ser hela tabellen ut 
för år 2000 (procent av BNP)
Sverige - 0,50
Tyskland - 0,47
Holland - 0,44
Luxemburg - 0,35
Österrike - 0,27
Storbritannien - 0,25
Belgien - 0,13
Frankrike - 0,10
Italien + 0,06
Danmark + 0,10
Finland + 0,17
Spanien + 0,86
Irland + 1,83
Portugal + 1,93
Grekland + 3,61

lägre eftersom alla länder får tillbaka pengar från EU:s kassa. EU:s fördelningspolitik bygger på jordbruks- och regionalstöd och länder med stor jordbruks- produktion gynnas mest.

Återflödet går till skillnad från bruttoavgiften att påverka. Spanien är mästare på att begära ytterligare pengar från EU. De lyckas nästan jämt.

Irland, två i EU:s välståndsliga, betalar till skillnad från Sverige ingen nettoavgift alls. Tvärtom så får de pengar ur EU-budgeten.

Det har däremot inte Sverige gjort. Sverige och Finland är ungefär lika glesbebyggt och har liknande förutsättningar för jordbruket. Ändå fick Finland förra året tillbaka 1,5 miljarder kronor mer än Sverige från EU:s budget.

- Systemet slår mot Sverige i båda ändra, säger nationalekonomen Nils Lundgren. Avgiften blir högre eftersom den beräknas på ett lands BNP tillsammans med de samlade momsintäkterna, vilket missgynnar Sverige som har unionens högsta momssatser. Sedan riktar sig EU:s bidragsstöd framför allt till jordbrukssektorn och till projekt som ska utjämna regionala skillnader. Även det missgynnar Sverige som har en liten jordbrukssektor och små regionala skillnader.

Enligt finansdepartementet väntas skillnaden mellan Sveriges intäkter och utgifter till EU hamna på minus 13,2 miljarder även detta år.

EU gör tummen ned för burkförbud
I Danmark ska av miljöskäl öl och läsk tappas på returflaskor. Bara utomlands säljs danska drycker på burk. Men EU-kommissionen har dragit Danmark inför EU-domstolen i frågan. Generaladvokaten Dámaso Riuz-Jarabo Colomber, har förberett domstolens utslag och nu kommit med sitt yttrande. Han slår fast att burkförbudet utgör ett handelshinder och tillägger att Danmark inte lyckats överbevisa honom om att förbudet är nödvändigt för att skydda miljön. Han rekommenderar därför EU-domstolen att säga nej till fortsatt danskt burkförbud. Domstolens beslut väntas först vid årsskiftet.

Asylsökande ska lämna fingeravtryck
Alla asylsökande i Österrike ska lämna fingeravtryck. Det beslutade den österrikiska regeringen nyligen. Därmed har Frihetspartiets (FPÖ) starke man, högerpopulisten Jörg Haider fått igenom ett av sina krav från den senaste tiden.

Enligt den österrikiska nyhetsbyrån APA kan fingeravtryckstvånget utvidgas om EU skulle fatta ett sådant beslut. De rättsliga förutsättningarna för det aktuella österrikiska beslutet finns redan i form av en EU-förordning, Eurodac. Österrike blir nu ett av de första EU-länderna som tillämpar den.

Folkpartiet vill rösta om EMU
Folkpartiet har valt att lägga fram en egen motion om en snar svensk folkomröstning om EMU. Skälet till att fp inte försökt göra gemensam sak med moderaterna i en tvåpartimotion om euron är att man inte anser sig veta vilken "dagsnotering" som gäller inom moderaterna i synen på hur beslutet om EMU ska tas.

Partiets ekonomiska talesman Karin Pilsäter, som står i täten för fp-motionen, vill ha en folkomröstning om EMU våren 2003, så att Sverige kan bli medlem i valutaunionen samma höst.

EU kritiserar Sverige för höga inkomstskatter
Precis som förra året rekommenderar EU-kommissionen att Sverige fortsätter att sänka skatten på arbete. Om det sker kan sporren att ta ett jobb i stället för att gå på bidrag öka, anser kommissionen.

Näringsminister Björn Rosengren tycker emellertid att Sverige har gjort vad som krävs:
- Vi sänker ju skatten i tre steg nu. Jag tycker den här rekommendationen ska se det mer långsiktigt. Vi fullföljer ju skattereformen.

Därför utgår Rosengren från att kommissionens kritik mot skattenivåerna blir mildare nästa år.

Rekommendationen är en del i EU:s så kallade sysselsättningsstrategi. Strategin går i korthet ut på att medlemsländerna ska förmås att göra något åt arbetslösheten genom att de årligen jämförs med varandra, ges riktlinjer och tvingas utforma handlingsplaner. Några bindande regler är det inte fråga om.

Rent allmänt ger EU-rapporten om sysselsättning gott betyg till Sverige, som har största andel sysselsatta tillsammans med bland annat Danmark och få långtidsarbetslösa.

Den genomsnittliga arbetslösheten i EU-länderna uppgick till oförändrade 7,6 procent i augusti jämfört med månaden före. Även arbetslösheten i euroområdet var oförändrad på 8,3 procent i augusti, enligt statistik från Eurostat.

I augusti i fjol var arbetslösheten i hela EU 8,1 procent och i euroområdet 8,7 procent. Den svenska arbetslösheten sjönk till 4,7 procent i augusti från 4,8 procent i juli, enligt EU:s statistik.

EU skärper straffet för människohandel
Åtta års fängelse blir lägsta maxstraff för grov människohandel. Straffet är tänkt att verka avskräckande på dem som säljer kvinnor och barn som arbetskraft eller sexslavar.

EU:s justitieministrar kom i slutet av september överens om vad som är "effektiv, proportionerlig och avskräckande" straffpåföljd vid människohandel. Grova brott, bland annat sådana där 

offrets hälsa och liv satts på spel eller där den som utsatts är underårig, får högsta straffet inte understiga åtta år.

Sverige har i dag ingen särskild lag mot människohandel. Det brottet faller under lagar om människorov, olaga frihetsbe-rövande och grovt koppleri.

Men ny lagstiftning är på väg. Redan till våren hoppas justitieminister Thomas Bodström kunna lägga fram en regeringsproposition om en särskild lag mot människohandel som utgår från den uppgörelse som EU-ministrarna nu träffat.

Miljöpartiet kritiskt till USA-stöd
Terroristattackerna mot USA ger inte USA rätt till militär vedergällning som drabbar tusentals civila i världens fattigaste land. Det framhåller miljöpartiet i ett uttalande som antogs vid partiets interna valupptakt i Örebro.

 - Vi är kritiska till det reservationslösa sätt på vilket Sveriges regering och EU har ställt sig bakom USA i avsikt att, utan att ha lagt fram bevis, tillgripa militärt våld i jakten på de ansvariga för terrordåden, sade språkröret Matz Hammarström.

Kd vill ge EU större befogenheter
EU måste ges större befogenheter att bekämpa terrorism och brottslighet. Det anser kristdemokraterna, som i mitten av september presenterade sin partimotion om en starkare union.

- Terrorattentaten i USA kunde likaväl ha drabbat någon av Europas huvudstäder som Bryssel eller Stockholm, eftersom angreppen riktades mot det fria västerländska samhället, resonerar kd:s utrikespolitiske talesman Holger Gustafsson.

- Sverige kan inte vara neutralt när det handlar om mänskliga rättigheter, demokrati och öppenhet, säger han.

M vill minska EU:s ansvarsområde
Medlemsstaterna ska ta ett fast grepp om vad EU får bestämma över. Men när väl EU fattar beslut behövs det mer överstatlighet för att öka effektiviteten. Det föreslår moderaterna i en riksdagsmotion om EU:s framtid.

Moderaterna slår fast att EU:s ansvarsområde bör begränsas. Sådant som bättre utförs på marknaden, i det civila samhället eller lokalt och nationellt, bör EU lämna.

I stället bör EU i framtiden fokusera på saker som redan direkt berör samarbetet: den inre marknaden och den fria rörligheten, valutaunionen, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt kampen mot gränsöverskridande brottslighet och miljöföroreningar.

Euro ger högre priser?
Euroländernas medborgare oroar sig mer och mer för att de ska bli lurade av prishöjningar i smyg med den nya valutan som inför på nyårsnatten. Det visar den senaste Eurobarometern, som gjordes i början av september i de tolv euroländerna.

Tillbaka eller Startsidan