Riksdagen och Nicefördraget
- en parodi på demokrati!

Den 6 december ska riksdagen behandla EU:s nya fördrag, det så kallade Nicefördraget. Som vanligt när riksdagen har att hantera EU-frågor kommer det att bli en ren expeditionsaffär. Bara miljöpartiet och vänsterpartiet samt enskilda dissidenter från andra riksdagspartier kommer att rösta nej. Alla övriga kommer att rösta ja, trots att det stora flertalet av dem, vågar vi påstå, inte har en aning om vad Nicefördraget innebär. Det är en parodi på demokrati!

Samtidigt är riksdagens behandling av Nicefördraget rent slöseri. I praktiken har fördraget fallit genom att Irland sagt nej i en folkomröstning i juni. I Nicefördraget (artikel 12) är det inskrivit att alla medlemsländer måste godkänna fördraget för att det ska kunna träda ikraft. Varje medlemslands befolkning eller folkvalda har med andra ord vetorätt. Medlemsländerna är, såsom Göran Persson brukar säga, "fördragens herrar". Det enda folk som fått rösta om Nicefördraget är irländarna, och de sa nej. Att regeringen och riksdagen struntar i dessa faktiska förhållanden innebär dels att de inte respekterar de fördrag som ligger till grund för EU, dels att de inte respekterar Irlands demokratiska statsskick.

Regeringen påstår i sin proposition att Nicefördraget är en förutsättning för EU:s planerade utvidgning med nya medlemsländer. Det är en myt. Nicefördraget handlar väldigt lite om östutvidgningen. Det handlar mer om att de stora EU-länderna ska få mer makt på de små EU-ländernas (inklusive Sverige) bekostnad, och inget säger att utvidgningen kräver det. Man kan ta in nya länder med det nuvarande systemet och skriva in i anslutningsfördragen hur många röster i ministerrådet och stolar i parlamentet de ska ha, precis som man gjorde med Sverige.

Men Nicefördraget gör inte, trots ökande överstatlighet och centralisering, EU till en färdig förbundsstat (federation). Det kommer mera. Redan innan Nicefördraget har godkänts parlamentariskt i medlemsstaterna, än mindre hunnit träda i kraft, är Göran Persson och de andra EU-ledarna i färd med att smida planer för nya mått och steg i federal riktning. Redan innan man fått folken att acceptera det EU som finns ska man springa vidare mot en förbundsstat. Bara en dryg vecka efter att den ovetande riksdagsmajoriteten lydigt sagt ja till Nicefördraget, ska EU:s stats- och regeringschefer vid deras möte i Bryssel besluta om formerna för nästa författningskonferens inom EU.

Vad som är i görningen framgår av den deklaration som utfärdades av EU-stormakterna Tyskland och Frankrike vid deras bilaterala toppmöte i franska Nantes den 23 november. EU:s ledarduo vill bland annat förvandla EU:s krishanteringsstyrka till ett regelrätt europeiskt försvar. De vill också skapa en gemensam europeisk poliskår och ett mycket närmare samarbete mellan medlemsländernas rättsväsenden. För första gången fäster också Frankrike och Tyskland gemensamt på papper att de eftersträvar ett slags "Europas förenta stater" med en gemensam konstitution för hela EU.

Vänsterpartiet säger nej till Nicefördraget
Vänsterpartiet anser att grundlagen hindrar att Sverige ratificerar Nicefördraget. Vänstern delar justitiekanslerns, JK, uppfattning. Nicefördragets bestämmelser om majoritetsbeslut för att ingå inter-nationella avtal betyder att Sverige överlåter mer beslutanderätt än regeringsformen tillåter. Därmed skulle fördraget strida mot grundlagen.

Även miljöpartiet vill att riksdagen säger nej
Även miljöpartiet vill att riksdagen säger nej till Nicefördraget. Partiet vill att Sverige, liksom Irland, ska hålla en beslutande folkomröstning om fördraget.

Miljöpartiet menar att allt fler beslut i EU har blivit överstatliga och att en enskild stat kan röstas ned i ministerrådet. Det innebär att småstater som Sverige får sämre förutsättningar att föra en någorlunda självständig politik.

Toppmötet i Nice, som skulle anpassa EU inför en utvidgning misslyckades fullständigt med detta, skriver miljöpartiet. Ett bra exempel är röstföredelningen i ministerrådet. Dagens stora EU-länder drev igenom att deras makt ska öka. Det skapar inte lika förutsättningar inför utvidgningen, menar partiet.

Kd kritiskt mot Nicefördraget
Även de EU-positiva kristdemokraterna är kritiska till Nicefördraget. Trots det är partiets slutsats att riksdagen ska godkänna fördraget, eftersom det gör det möjligt att gå vidare med unionens utvidgning. I övrigt är uppgörelsen i Nice ett misslyckande, anser partiet.

Ett mål med Nicefördraget var att göra beslutsreglerna enklare. Men nu införs beslutsregler som är ännu krångligare än tidigare, anser kristdemokraterna. Inför nästa förändring EU:s grundlag, år 2004, vill partiet att Sverige arbetar för en ordentlig reform.

SSU i Skåne kritiskt till bombningar av Afghanistan
Socialdemokratiska ungdomsförbundet i Skåne är oerhört kritiskt mot Göran Perssons och Anna Lindhs oreserverade stöd för USA:s agerande i Afghanistan.

- USA:s angrepp bryter mot FN-stadgan och har inget stöd i säkerhetsrådets resolutioner. Angreppet är därför olagligt, säger Tony Johansson, som är ordförande i Skånes SSU-distrikt, till Dagens Nyheter.

SSU-distriktet anser att Sverige inte längre vågar stå upp för FN-stadgan och mot stora staters aggression.

M vill minska EU:s ansvarsområde
Medlemsstaterna ska ta ett fast grepp om vad EU får bestämma över. Men när väl EU fattar beslut behövs det mer överstatlighet för att öka effektiviteten. Det föreslår moderaterna i en riksdagsmotion om EU:s framtid.

Moderaterna slår fast att EU:s ansvarsområde bör begränsas. Sådant som bättre utförs på marknaden, i det civila samhället eller lokalt och nationellt, bör EU lämna.

I stället bör EU i framtiden fokusera på saker som redan direkt berör samarbetet: den inre marknaden och den fria rörligheten, valutaunionen, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt kampen mot gränsöverskridande brottslighet och miljöföroreningar.

Officersplikt tjänstgöra utomlands
"Internationella insatser" är en högt prioriterad del av svensk försvarspolitik och bör därför ses som en naturlig del av jobbet för de officerare som anställs, anser regeringen i den försvarspolitiska proposition som riksdagens tar ställning till senare i höst.

Det betyder att framtida yrkesofficerare får räkna med att delta i strider utomlands, då internationella uppdrag kan innebära "fredsframtvingande" insatser.

Svenska officersförbundet har kritiserat den utredning som regeringen bygger sitt förslag på och befarar att det nu blir ännu svårare att rekrytera officerare.

Varning för mäktigare EU-kommission
Sveriges inflytande i EU kan minska som en följd av den så kallade utläggningspolitik som EU-kommissionen driver. Den varningen utfärdar Statskontoret i en ny rapport.

 - Vår slutsats är att man måste fundera över alternativa vägar att skaffa sig inflytande, säger Robin Tarvis, projektledare inom Statskontorets EU-enhet.

Kommissionen vill bland annat att stora delar av dess arbetsuppgifter läggs ut på särskilda EU-myndigheter och EU-byråer och på nationella myndigheter. Syftet är att effektivisera arbetet med att genomföra EU:s politik, och att göra det möjligt för kommissionen att koncentrera sig på uppgiften att fungera som "motor" i EU-maskineriet.

Nytt nummer av Kritiska EU-fakta ute nu. 
Beställ från rikskansliet i Göteborg.