Du kan läsa nyhetsbrevet här nedan eller i pdf-format här

Euroländerna förstärker och fördjupar samarbetet

Vid årsskiftet bytte det tidigare så kallade Euro 11 namn till Eurogruppen i och med Greklands inträde i EMU. Vid Eurogrupp- ens möten deltar EMU-ländernas finans-ministrar samt EU-kommissionen och EU:s centralbank ECB.

Eurogruppens arbete under det svenska ordförandeskapet i EU leds av den belgiske finansministern Didier Reynders. Orsaken är att Sverige inte är med i valutaunionen 

och att det är Belgien som i sommar tar över ordförandeskapet från Sverige. Därmed får Belgien den unika rollen av ett ordförandeskap i Eurogrupp- en som sträcker sig över tolv månader.

Sedan euron blev realitet vid nyåret för två år sedan har euroländerna eftersträvat ett närmare samarbete. Och efter Nice-mötet är det nu officiell politik att Euro-gruppen ska stärkas ytterligare. I mötets slutsatser heter det att man välkomnar Eurogruppens avsikter att arbeta mer och mer med olika strukturella frågor om de europeiska ekonomierna, och att dess arbete med att förstärka koordineringen av den ekonomiska politiken kommer att förbättra tillväxtpotentialen i euroområdet.

Efter Nicemötet har förslagen om en förstärkning av Eurogruppen duggat tätt.

Först ut var Belgiens finansminister Didier Reynders. Han vill bland annat att tjänstemän från Sverige, Storbritannien och Danmark ska utestängas även från eurogruppens förberedelsemöten. Hittills har Eurogruppens möten förberetts i den så kallade ekonomiska och finansiella kommittén (EFK) där också de tre "ute-länderna" har deltagit. Nu vill den belgiske finansministern ändra på detta och bilda en särskild kommitté endast öppen för euroländerna.

Därefter kom ett liknande förslag från EMU-kommissionären Pedro Solbes. Han anser att Eurogruppen bör träffas oftare och att de bör bygga upp en egen procedur för samordning och övervakning av den ekonomiska politiken.

Enligt kommissionens förslag ska dialogen mellan euroländerna förstärkas. Det gäller bedömning av det ekonomiska läget och utformningen av lämpliga ekonomisk-politiska åtgärder. Man vill att euroländerna i förväg ska informera varandra om beslut som kan påverka ekonomin i eurozonen. Samordningen ska också gälla mer långsiktiga frågor som skattepolitik och strukturpolitik.

På sikt, medgav Solbes, kan detta leda till att "ute-länderna" isoleras. Men detta bekymrar inte finansminister Bosse Ringholm. Alla formella beslut kommer fortfarande att tas bland samtliga finansministrar i EU:s ministerråd, påpekar han.

Ingen EMU-omröstning före valet

Det blir ingen svensk folkomröstning om EMU den här mandatperioden.

-Nu har vi ordförandeskapet, sedan är det ett år kvar till valet. Och nu ser jag att det inte håller att ha en omröstning före valet, säger statsminister Göran Persson till Göteborgs-Posten.

Göran Persson siktar på en folkomröstning efter riksdagsvalet istället.

Miljöpartiet föreslår en EMU-omröstning på valdagen 2002.

- Vi behöver inte sitta och vänta på att en massa krav ska vara uppfyllda för en svensk EMU-anslutning för att ha en folkomröstning i frågan, säger språkröret Lotta N Hedström.

Vänsterpartiledaren Gudrun Schyman säger att folkomröstningen egentligen skulle ha varit gjord för länge sedan.

- Vi tycket att det hade varit lämpligt med en omröstning redan då Riksbankens ställning togs upp för snart ett år sedan, säger Gudrun Schyman.

Oförändrat negativ EMU-opinion

EMU-opinionen i Sverige är fortfarande negativ. Enligt en undersökning som Demoskop gjort i januari är såväl ja- som nej-sidan nästan oförändrade jämfört med den förra mätningen i december 2000.

Enligt undersökningen, som gjorts på uppdrag av Finanstidningen, är 36 procent av svenskarna i dag positiva till ett svenskt deltagande i valutaunionen. Det är lika många som i förra mätningen. Nej-sidan har samtidigt tappat en procentenhet till 52 procentenheter. Det är dock en förändring inom den statistiska felmarginalen. 12 procent vet inte hur de
skulle välja om det var omröstning i dag.

Av undersökningen framgår att opinionen inte har påverkats av Sveriges nuvarande EU-ordförandeskap. Undersökningen genomfördes mellan 25 och 31 januari.


EU-motståndet ökar i Norge

Endast 32 procent av norrmännen vill att Norge går med i EU. Nästan hälften, 48 procent, säger nej, visar en opinionsundersökning utförd för Dagbladet och NRK. För ett år sedan, då Norge hade en regering som sade nej till EU, hade ja-sidan ett knappt övertag. Sedan den mer EU-vänliga regeringen under social-demokraten Jens Stoltenberg tog över, har motståndet bara ökat. Undersökningen visar att höyre är det enda partiet vars sympatisörer till majoritet är EU-positiva.


Miljöpartiet varnar för överstatlighet

Vi är med stormsteg på väg att få ett överstatligt polis- och rättsväsende som slukar enorma ekonomiska resurser. Det anser miljöpartiets Kia Andreasson. Drygt hundratalet lagar kommer att beslutas inom EU inom polis- och rättsområdet under de närmaste åren och miljöpartiet menar att detta kommer att ske långt över huvudet på de svenska medborgarna.

_ Det är naturligtvis bra med ett inter-nationellt samarbete på detta område. Men den utveckling som vi nu ser till följd av Schengenavtalet är inte alls bra för medborgarna. Nu drivs nya generella lagar igenom inom hela EU, utan att man tar hänsyn till de olika ländernas traditioner vad gäller lagstiftning och brottsbekämpning.


EU-förslag ger sämre möjligheter att ställa sociala krav

Enligt ett nytt EU-förslag ska man begränsa myndigheters rätt att i upphandling ställa krav på företag att ta sociala hänsyn.

Sociala hänsyn kan till exempel innebära att myndigheten begär en jämställdhetsplan för företaget man ska upphandla tjänster av, eller att sysselsätta långtidsarbetslösa i det aktuella arbetet. Det nya förslaget minskar möjligheterna att använda upphandling som ett instrument för att genomföra arbetsmarknads- och socialpolitiska strävanden.

Drivande är kommissionären för inre marknadsfrågor, Frits Bolkestein, känd som en av de mest marknadsliberala i EU-kommissionen.

Om det nya förslaget antas innebär det i praktiken att medlemsstaterna tar ställning mot att beakta sociala hänsyn i en upphandling.

LO menar att myndigheterna borde få ta sociala hänsyn också när de upphandlar varor och tjänster, och hamnar därmed på motsatt kurs med EU-kommissionen.

LO vill att myndigheter ska tillåtas se till t.ex. lokala jobb, när de upphandlar.

_ Vi anser att man ska kunna använda upphandlingen för att främja sociala mål som sysselsättning, jämställdhet, miljö med mera, säger LO:s avtalssekreterare Hans Meijer.


Blair: EMU-omröstning inom två år

Inom två år efter nästa val ska britterna få säga sitt i en EMU-omröstning. Det sade premiärminister Tony Blair i början av februari i en frågestund i parlamentet. Detta förutsätter dock att Labour vinner valet, som väntas hållas i maj.

Senast om två år ska även den brittiska regeringen pröva de fem uppsatta villkoren för ett EMU-inträde, för att därefter ta ställning till en brittisk anslutning till EMU. Detta innebär, enligt flera brittiska tidningsuppgifter, att en folkomröstning kan komma att utlysas redan 2002. Det är första gången som regeringen Blair talar om en sådan tidtabell.


Stopp för GMO-mat på väg att upphävas

EU är på väg att åter tillåta att genmodifierade organismer, GMO, i framför allt plantor och grödor släpps ut i odlingar.

Människors oro för livsmedelssäkerheten fick EU-länderna att 1998 sluta med att ge tillstånd till att nya genmodifierade organismer sattes ut i naturen.

Den 14 februari togs ett viktigt steg mot att upphäva stoppet. EU-parlamentet ställde sig då bakom förändringar i ett direktiv från 1990, som innebär ökad kontroll av hur GMO används. Företag som säljer genmodifierade produkter bli också skyldiga att ha program för att utvärdera effekter på hälsa och miljö.


Kostnaden för EU-parlamentet ökar

Kostnaderna för att driva EU-parlamentet ökar med 1,3 miljarder kronor (145 miljoner euro) efter att EU:s planerade utvidgning i en första omgång gett sex nya medlemmar. En viktig orsak till fördyringen är att parlamentet behöver betydligt fler tolkar. Totalt krävs det 900 fler anställda och 955 nya kontorsrum. När resterande sex kandidatländer blir medlemmar ökar kostnaderna ytterligare.


"Fästning Älvsjö" vid EU:s toppmöte

EU-toppmötet i Stockholm den 23-24 mars blir en "Fästning Älvsjö". Demonstranterna kommer knappt att få en skymt av de församlade stats- och regeringscheferna.

Politikerna i Älvsjömässan göms bakom ett 1,5 kilometer långt och två meter högt stålstaket, en tidigare aldrig skådad avspärrning i EU-sammanhang.

Minst 800 uniformerade poliser kommer att röra sig på stan, liksom flera hundra civila poliser.

Tillbaka eller Startsidan