Du kan läsa nyhetsbrevet här nedan eller i pdf-format här
EU-kommissionen ansvarig för mul- och klövsjukeepidemin
Först BSE-krisen och nu mul- och klövsjukeepidemin. För att sänka livsmedelindustrins kostnader tog Thatcherregimen under 1980-talets första hälft bort kravet på att kadavermjölet måste upphettas till hög temperatur för att förhindra smittspridning. 1985 inträffade det första konstaterade fallet av BSE i England och 1988 tvingades Thatcherregeringen införa förbud mot mata idisslare med kadavermjöl. Det dröjde dock sex år innan 
EU-kommissionen 1994 förbjöd användningen av kadavermjöl till idisslare, vilket innebar att engelskt kadavermjöl efter förbudet i England kunde fortsätta exporteras utanför England.

Enbart för att gynna exporten och livsmedelsindustrins vinster förklarade EU och EU-kommissionen i början av 1990-talet EU-länderna fria från mul- och klövsjuka samt beslöt i ett direktiv att förbjuda vaccination. EU-direktivet togs trots avrådan från veterinärer och bönder. Dessförinnan hade t.ex. en veterinärrapport från 1990 förutspått att om ett vaccinationsförbud infördes skulle under senare delen av 90-talet en förödande mul- och klövsjukeepidemi inträffa. Rapporten kunde stödja sig på 30 år utan mul- och klövsjuka med vaccinering. Detta till en kostnad av 10-20 kr per vaccindos. Genom att försämra veterinärkontrollen och sluta med vaccinering gick Thatcherregimen under 1980-talet i bräschen även för denna avreglering, som nu får alltmer ödesdigra konsekvenser. 

Vi ser nu resultatet av EU:s perversa jordbrukspolitik, när i panik nötkreatur och får i miljoner antingen läggs i massgravar eller bränns på bål i flera EU-länder för att hindra vidare spridning av epidemin. Kött för 6.000 kr per ko blir aska och rök. Hellre än att vaccinera låter EU-politikerna EU-kassan och ländernas skattebetalare betala miljarder för avlivade och förstörda djur än att ta framtida miljardförluster för den exportinriktade livsmedelsindustrin i form av utebliven export.

De första decennierna efter 2:a världskriget, då jordbrukspolitiken ännu var nationell kunde mul- och klövsjukeutbrott behandlas lokalt genom begränsad avspärrning och vaccination. Epidemier kunde läkas ut av sig själv utan att några kobål behövde tändas. Men dagens lismedelsproduktions storskaliga jordbruks- och slakterienheter har lett till att husdjur forslas kors och tvärs inom unionen med växande risk för smittspridning. I t.ex. Storbritannien minskade antalet slakterier med 2/3 mellan 1987-2000. LRF har verkat för en liknande utveckling i Sverige.

EU:s jordbrukspolitik går inte rädda. Den har nått världens ände. Folkrörelsen Nej till EU kräver att inte ett öre mer lämnas som statsbidrag till det ohållbara, storskaliga gift- och kemikaliejordbruket. Istället krävs en snabb övergång till ett nationellt miljövänligt ekologiskt jordbruk och djurhållning. Sverige och EU:s livsmedelskonsumenter accepterar inte längre hälsovådliga produkter. Den nödvändiga omställningen måste gå fort.

JAN-ERIK GUSTAFSSON

 

Frankrike ändrar inte jordbrukspolitiken

Frankrikes två toppledare markerade vid EU-toppmötet i Stockholm att landet inte är berett till några omedelbara förändringar av EU:s jordbrukspolitik. President Jacques Chirac framhöll att EU i sin långtidsbudget fastställt spelreglerna fram till 2006. Först därefter kan Frankrike diskutera reformer, enligt presidenten.

Premiärminister Lionel Jospin sade att eventuella förändringar inte får hota styrkan och kvaliteten hos det franska jordbruket, som är EU:s största.

 

Upprepade krav på övergångsregler

Tyskland och Österrike upprepade vid Stockholmstoppmötet sitt krav om att invånarna i de kommande nya medlems-länderna ska omfattas av sjuåriga övergångstider när det gäller fri rörlighet och tillgång till EU:s arbetsmarknad.

De två tysktalande länderna är grannar till EU:s blivande medlemmar och räds en invasion av billig arbetskraft. Ämnet fanns inte på toppmötets dagordning och förslaget väckte varken bifall eller protester från de andra länderna. Det tolkade Tysklands förbundskansler Gerhard Schröder som en framgång på presskonferensen efteråt.

 

De flesta ester emot EU-medlemskap

Över hälften av esterna är emot EU-medlemskap, framgår av en opinionsmät-ning som offentliggjorde i slutet av mars.

Det är första gången en sådan mätning visat EU-negativ majoritet i Estland. Enligt mätningen säger 51 procent nej till medlemskap. Bara 37 procent är för. Motsvarande mätning i februari gav 46 procent mot och 45 procent för EU-medlemskap.

Riksdagen godkände vapensamarbete

Riksdagen godkände i slutet av mars att Sverige inleder ett samarbete om försvars-industrin med Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland. Vänsterpartiet och miljöpartiet röstade emot avtalet med de fem NATO-länderna. Flera talare var oroliga för att Sverige nu överger sin restriktiva syn på vapenexporten.

Försvarsminister Björn von Sydow försäk-rade (har ni hört det förrut?) att avtalet varken hotar den svenska vapenexport-
politiken eller militära alliansfriheten.

Svenska freds- och skiljedomsföreningen genomförde en manifestatation utanför riksdagen. Generalsekreteraren Jens Pettersson hävdade att avtalet kommer att tvinga Sverige sälja vapen till länder som nu bojkottas.

 

Ingen EMU-omröstning före valet

Det blir inge svensk folkomröstning om EMU den här mandatperiuoden.

_ Nu har vi ordförandeskapet, sedan är det ett år kvar till valet. Och nu ser jag att det inte håller att ha en omröstning före valet, säger statsminister Göran Persson till Göteborgs-Posten. Han säger sig istället sikta på en omröstning efter riks-dagsvalet. Däremot vill han inte säga när under den kommande mandatperioden ett EMU-val skulle kunna ske.

EU-nej till Tobinskatt

Vare sig ett enskilt EU-land eller unionen som helhet kan införa en så kallad Tobin-skatt. Det framgår av EU-kommissionens svar på en fråga i EU-parlamentet. Frågan ställdes av Jonas Sjöstedt (v). Enligt kommissionens skulle en skatt strida mot EU:s bestämmelser.

1972 kom nobelpristagaren James Tobin med ett förslag om en skatt på spekulativa transaktioner på valutamarknaden. Skatte-pengarna skulle gå till att bekämpa fattig-domen. Förslaget drivs nu av Attac.

Ökad besprutning efter EU-inträdet

EU:s jordbrukspolitik uppmuntrar odling av grödor som besprutas. Därför har användningen av bekämpningsmedel i det svenska lantbruket ökat sedan EU-inträdet, enligt en rapport från jordbruksverket.

_ Man har tänkt mer på att kompensera lantbrukarna för prissänkningar än på miljöeffekterna, säger Else-Marie Mejersjö på verkets miljöenhet till TT.

Utvecklingen går stick i stäv med det svenska program som togs 1996 och syftar till att man minskar besprutningen.

 

"Schengen är en bluff"

- Schengen är både förfärligt och en bluff. Den fördel vi skulle få, nämligen att slippa bära med oss passet i västra Europa, den får vi inte, säger EU-parlamentarikern Per Gahrton (mp).

- Alla instanser, både flygbolag och polis, säger att man ska ta med passet- så att man kan bevisa att man har rätt att inte ha med pass. Det är fullständigt absurt.

 

EU minskar bidrag till FN:s flyktingorgan

FN:s flyktingorgan UNHCR har svåra ekonomiska problem och kommer inom kort att tvingas avskeda 20 procent av sin personal. Cirka 98 procent av UNHCR:s budget finansieras med frivilliga donationer. Sverige hör sedan länge till de största bidragsgivarna, i synnerhet sett i förhållande till landets storlek. EU:s bidrag däremot har minskat från 200 miljoner dollar per år till 38 miljoner dollar per år.

Stopp för genmat på väg att upphävas

EU är på väg att åter tillåta att genmodifierade organismer, GMO, i framför allt plantor och grödor släpps ut i odlingar. Människors oro för livsmedelssäkerheten fick EU-länderna att 1998 sluta med att ge tillstånd till att nya genmodifierade organismer sattes ut i naturen.

Nyligen togs ett viktigt steg mot att upphäva stoppet. EU-parlamentet ställde sig då bakom förändringar i ett direktiv från 1990. Ändringarna innebär ökad kontroll av hur GMO används.

 

Finländsk general blir EU:s förste ÖB

Finlands överbefälhavare Gustav Hägglund utsågs i slutet av mars till ordförande för EU:s militära kommitté. Kommittén är EU:s högsta rådgivande organ i militära frågor och leder all militär verksamhet inom EU.

I en omröstning i Bryssel besegrade Hägglund sin motkandidat, italienaren Mario Arpino, med rösterna 8-7.

Tillbaka eller Startsidan