Du kan läsa nyhetsbrevet här nedan eller i pdf-format här

Svårt för Göran Persson att vinna de socialdemokratiska väljarna för EMU
Det blir mycket svårare för socialdemokratin att vinna väljarna för ett ja i den kommande folkomröstningen om EMU än det var att  få ett ja till EU-medlemskapet. Det visar en forskningsrapport från  SOM-institutet vid statsvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet.
- Väljarna sorterar in EMU som ett högerprojekt i dag, och de uppfattar det som att socialdemokraterna är mindre angelägna om ett svenskt medlemskap i valutaunionen än de var för EU-medlemskapet inför folkomröstningen 1994, säger statsvetaren Henrik Oscarsson vid SOM-institutet.

Inför EU-folkomröstningen 1994 gick Ingvar Carlsson och Mona Sahlin ut och manade väljarna att lita på regeringen och rösta ja. Det anses ha fått många osäkra socialdemokrater att rösta för medlemskap. Men SOM-institutets mätningar visar att ett sådant utspel troligen skulle ha betydligt mindre effekt i EMU-omröstningen.
- Om s-regeringen inte tar den kritiska opinionen på allvar utan än en gång försöker driva fram en ja-majoritet med en stenhård kampanj riskerar man att många kommer att lämna partiet och att förtroendet för politiker minskar ännu mer, varnar Oscarsson.
Han efterlyser ett tidigt datum för EMU-folkomröstningen så att det ges tid för en lång och intensiv debatt. Oscarsson föreslår i första hand att omröstningen ska hållas i september 2003, ett år efter nästa riksdagsval. I andra hand att EMU-omröstningen hålls samtidigt med nästa
val till EU-parlamentet, i juni 2004.
Göran Persson har sagt att socialdemokraterna vill hålla folkomröst- ningen efter riksdagsvalet, men han har inte velat diskutera något datum med övriga partier.
Opinionsmotståndet mot EMU-medlemskap är mycket starkt i dag - 15-20 procentenheters övervikt för nej-sidan i de flesta mätningar.
I den senaste DN/Temo-mätningen av EMU-opinionen från februari svarade 50 procent av de tillfrågade att de skulle rösta nej om det hölls en folkomröstning i dag. 34 procent skulle rösta ja, medan 17 procent inte tagit ställning.
Bland de socialdemokratiska väljarna är EMU-motståndet fortsatt starkt - 55 procent för nej-sidan mot 27 för ja-sidan i februarimätningen.

Segertippade Labour spås undvika EMU
Det ser ut att bli Labour som tar hem segern i det kommande brittiska parlamentsvalet. Men frågan om brittiskt EMU-inträde blir inte någon stor valfråga. Det är brittiska valforskare överens om, skriver nyhetsbyrån Direkt.
Opinionsundersökningar visar att Labourpartiet leder med 20 procent över oppositionspartiet Tories. Försprånget har varit ganska stabilt sedan förra valet 1997, och enligt valforskarna kommer det sannolikt att hålla i sig.
Då Tories lider brist på egna valfrågor väntas oppositionen stanna vid att kritisera regeringen utan att ge några direkta alternativ. En av de få sakfrågor som kan komma att lyftas fram i valet är den om brittiskt medlemskap i EMU. Labour kommer att försöka undvika frågan med tanke på den negativa eurostämningen, medan Tories förmodas vilja sätta fart på diskussionerna. På grund av de splittrade åsikterna inom Tories kan det dock slå tillbaka och skada partiet.

EU-kritiska positiva till utvidgningen
Sverige, som är det mest EU-kritiska landet, är samtidigt det mest positiva till en utvidgning av unionen. På frågan "Är du för eller emot att EU ska utvidgas och omfatta fler länder?" svarade 56 procent ja i Sverige, enligt Eurobarometern hösten 2000. Genomsnittet för alla EU-länder låg på 44 procent.
Mest kritiska till en utvidgning är framför allt Tyskland och Frankrike, men också Österrike och Storbritannien ligger under genomsnittet. I Sverige är stödet till nya medlemmar
störst bland EU-anhängarna, men även en tredjedel av EU-motståndarna är för en utvidgning. En förklaring till det kan ligga i en urvattningsteori, som går ut på att ett stort EU skulle bli mindre mäktigt.
När medborgarna i de nuvarande EU-länderna rangordnar vilka länder de helst vill se som nya medlemmar hamnar Norge och Schweiz i topp - de länder där folket sagt nej.
I en andra grupp ligger Malta, som alla länder bedömer positivt utom Frankrike. I tredje gruppen ligger Cypern, Ungern, Polen och Tjeckien.

Ökat underskott i EMU:s handelsbalans
Underskottet i euroländernas handelsbalans ökade preliminärt till 1,0 miljarder euro i februari i år från 0,3 miljarder euro samma månad förra året. Det rapporterade EU:s statistikorgan Eurostat i slutet av april. Totalt för de 15 EU-länderna ökade handelsbalansens underskott till 6,8 miljarder euro i februari från 6,7 miljarder euro i februari 2000.

ECB vill lämna sitt Eurotower
Efter tre år har nu ECB vuxit ur skyskrapan Eurotower i centrala Frankfurt. Banken tar därför sikte på en 13 hektar stor tomt utanför centrum, skriver Dagens Industri. På detta sätt kan banken även anpassa byggnaden efter sina egna behov och önskemål, konstaterar Niels Bünemann, pressekreterare på ECB.
I dag sitter ECB:s ungefär 1 000 anställda i den 36 våningar höga skrapan Euro-tower. Vid årsskiftet beräknas personalstyrkan ha utökats med 100 personer.

"Regeringens EMU-villkor uppfyllda"
I dagsläget uppfyller Sverige de villkor för ett EMU-medlemskap som regeringen satt upp. Konjunkturen går i takt med Europa och ett EMU-medlemskap skulle inte begränsa Sveriges möjligheter att föra en aktiv finanspolitik.
Det framgår av en delrapport till regeringens EMU-utredning, skriver Dagens Industri. Villkoret att lönebildningen skall fungera väl är också på väg att uppfyllas. Regeringens EMU-utredning, under ledning av Bengt K Å Johansson, ska vara färdig vid årsskiftet 2001/2002.

Fri rörlighet från öst ska begränsas

EU-kommissionen vill begränsa den fria rörligheten för arbetskraft från Öst- och Centraleuropa. För alla kandidatländer föreslås en övergångstid på upp till sju år efter EU-inträdet.
- Det är en tidsgräns vi tror kan godtas av alla parter, sade den tyske EU-kommissionären Günter Verheugen.
Men i kandidatländerna lär förslaget knappast tas väl emot. Förutom Polen och Ungern har Estland, Tjeckien och Slovenien krävt omedelbart tillträde till EU:s inre marknad. Därför kan hårda förhandlingar vara att vänta senare i vår.

Polen oroar EU
Var tredje polack är intresserad av att söka arbete i EU. Det visar en opinionsundersökning, redovisad i nättidningen EUbusiness.
Enligt undersökningen var 32 procent av de tillfrågade intresserade av att arbeta i EU-länder, varav 16 procent hade för avsikt att söka arbete i EU-länder, medan 16 procent uppgav att de var "intresserade av möjligheten".
Resultatet verkar följa nivån på arbetslösheten i Polen, som är 15,9 procent (2,8 miljoner).

Ökad svensk krigsmaterielexport
Sverige exporterade i fjol krigsmateriel för nästan 4,4 miljarder kronor, en ökning med 19 procent. Det framgår av regeringens redogörelse för krigsmaterielexport för år 2000 som överlämnats till riksdagen. Över 60 procent av exporten gick till de nordiska länderna, Västeuropa och USA. Redogörelsen visar också att Sverige exporterar krigsmateriel till länder som Turkiet och Tunisien.
- Hela 26 procent av den svenska krigsmaterielexporten går till länder som har stora brister i sina politiska och medborgerliga rättigheter, en ökning med fem procent jämfört med 1999, säger Svenska freds 
Maria Ermanno.

NATO lockar inte riksdagen
Uppslutningen kring svensk militär alliansfrihet förefaller stark i Sveriges riksdag. Endast 13 ledamöter stödde vid en omröstning i slutet av april folkpartiets önskemål om att ansöka om medlemskap i NATO. Fp-förslaget avvisades i en förberedande votering.
Moderaterna betonade att Sverige genom att gå in i NATO "skulle ta sin del av ansvaret för en solidarisk utrikespolitik i ett nytt Europa". Men Göran Lennmarker (m) föreslog inte att det ska ske nu. Vid voteringen lade moderaterna ned rösterna.
Vänsterpartiet kombinerade sitt stöd för den militära alliansfriheten med försvar för hävdvunnen neutralitetspolitik.
Övriga partier anslöt sig utan särmeningar till att den militära alliansfriheten ska bestå. Men de ansåg att formuleringen om att Sverige ska vara neutralt i händelse av krig i närområdet behöver förändras. Om detta pågår samtal mellan partiledarna och utrikesminister Anna Lindh.

Bryssel kritiserar svenska skatteregler
EU-kommissionen kan komma att dra Sverige inför EU:s domstol på grund av skatteregler för tjänstepensioner. Orsaken är att skatteavdrag inte får göras för inbetalningar till utländska fonder.
EU-kommissionen har länge sett EU-ländernas olika skatteregler för tjänstepensioner som ett problem, eftersom de bedöms göra det svårare för människor att ta arbete utomlands.

Fattiga länder misstror EU
Trots att EU beslutat slopa handelshindren mot världens fattigaste länder minskar inte misstron från u-länderna. Många tror att EU med råge kommer att kompensera sig för det lilla inkomstbortfallet.
EU har nyligen beslutat slopa handelshindren mot världens 49 minst utvecklade länder, MUL, för alla varor utom vapen. För de flesta varor slopas tullarna 2003, men för ris, socker och bananer behåller EU tullarna till 2008.

Tillbaka eller Startsidan

Uppdaterad:2014-02-20