Det blir nu upp till en rådgivande församling, ett konvent, att föra framtidsdiskussionen vidare. Konventet ska bestå av representanter för såväl medlemsstaternas regeringar och parlamentet, som EU- parlamentet och EU-kommissionen. Sammanlagt blir det över hundra ledamöter.

Deras arbete ska ledas av ett särskilt presidium med sammanlagt elva deltagare. I spetsen en ordförandetrojka bestående av tre politiska föredettingar, samtliga män, med en genomsnittsålder på 66 år. Ordförande blir den förre franske presidenten Valéry Giscard d´Estaing. Vid hans sida, som vice ordförande, rivalen till posten som ordförande, Italiens förre premiärminister Guiliano Amato. Dessutom tillkom ytterligare en vice ordförande, Belgiens förre premiärminister Jean-Luc Dehane.

Redan dessa tre namn indikerar en tydlig politisk viljeinriktning, som kommer att sätta sina spår i konventets arbete. Trion Giscard-Amato- Dehane företräder alla en grundsyn på EU som tydligt skiljer sig från det mellanstatliga "EU-light" som Göran Persson och Tony Blair brukar förespråka. De tre sätter överstatligheten i centrum och vill i princip att EU ska förvandlas till en europeisk förbundsstat. Konventet ska föra sina diskussioner på grundval från presidiet.

Den 1 mars 2002 ska konventet börja sitt arbete. De får ett år på sig att lämna fram förslag på hur EU kan utvecklas vidare.

Konventet får diskutera i stort sett vad det vill, och kommer garanterat också att göra det. Ska kommissionens ordförande väljas direkt av EU-parlamentet? Vilken roll ska de nationella parlamenten ha i fram- tidens EU? Ska det finnas en kompetenskatalog som preciserar vilka politiska frågor EU ska ägna sig åt och vilka som bör ligga kvar på nationell eller regional nivå? Vad ska hända med jordbruksstödet i framtiden?

Konventet har rätt att lägga konkreta förslag, men bara om alla dess medlemmar är överens. Om de inte kan nå konsensus ska konventet lägga fram flera olika förslag inom samma områden.

När konventet sagt sitt tar EU-ledarna vid och fattar de verkliga besluten med de vanliga motsättningarna och den vanliga kohandeln. Deras arbete ska påbörjas i december 2003.

Laekendeklarationen för inte EU ett enda steg närmare det federala Europa som Belgiens regering så gärna vill se. Kommentarerna efter överenskommelsen var talande. Alla, från federalisten Lionel Jospin till den mer skeptiske Tony Blair, ansåg att riktlinjerna skulle gynna just deras positioner i debatten.

Poängen med att inkalla ett särskilt konvent är att det kommer att kunna gå mycket längre i sina förslag än vad något enskilt medlemsland eller någon unionsinstitution kan göra. Var det slutar är omöjligt att säga, men det råder inget tvivel om att konventet kommer att driva på den överstatliga och federalistiska utvecklingen inom EU.

EU:s militära styrka är operationell
EU:s stats- och regeringschefer tog i Laeken ännu ett formellt steg i riktning mot att skapa en verklig EU-insatsstyrka, som ska kunna rycka ut med 60.000 man till oroshärdar runt om i världen. Avsikten är att snabbt få avtal med NATO om att få tillgång till resurser därifrån. Belgien utrikesminister Louis Michel uttalade att styrkan ska vara operationell från den 1 januari 2002.

Louis Michel deklarerade vid toppmötet att "Europeiska unionen ska sända en multinationell fredsstyrka till Afghanistan". Vilket är fel. Det handlar om en FN-styrka under ledning av Storbritannien. "Belgien har ännu inte ens erbjudit sig att medverka" konstaterade en brittisk diplomat.

En militär styrka på uppemot 4.000 man ska sättas upp under brittisk ledning för att skickas till Afghanistan. Samtliga EU-länder väntas delta, men det blir inte en EU-styrka i formell mening. Sverige ska bidra med en pluton soldater från försvarets nya elitstyrka SSG (Försvarets särskilda skyddsgrupp), som kan jämföras med amerikanska Gröna Baskrarna eller brittiska Special Air Service (SAS).

Bildt undrar om Persson sov på mötet i Laeken
Sov Göran Persson när den deklaration och det konvent som ska utgöra basen i debatten om EU:s framtid togs fram under EU-toppmötet i Laeken? Undrar förre moderatledaren Carl Bildt.

"Hade det inte funnits skäl att föra fram någon svensk eller nordisk kandidat till i alla fall någon av dessa poster [i konventets tolv personer stora presidium]? Att man kan misslyckas med någonting är en sak, men att inte ens försöka är någonting helt annat", skriver Bildt i sitt elektroniska veckobrev.

Bildt förutspår att konventet och vad det kommer fram till kan åsamka en svensk statsminister stora problem när det landar på bordet för EU:s regeringskonferens i slutet av 2003 eller 2004. Den så kallade Laeken- deklarationen värjer för några frågor, inte ens sådana som bland annat Sverige och Storbritannien betecknat som otänkbara att diskutera.

Vänstern kritiskt till EU-konventet
Ett ytterligare ovälkommet steg mot Europas förenta stater. Det anser vänsterpartiet som är starkt kritiskt till EU-toppmötets beslut om färdriktning.

Vid mötet enades EU-länderna om att ett konvent fram till 2003 ska ha tagit fram förslag till reformer om hur EU ska fungera i framtiden. Sedan får medlemsländerna fatta ett beslut.

Lars Ohly, vänsterpartiets representant i riksdagens EU-nämnd, är kritisk och tycker inte om konventets inriktning som han anser andas alldeles för mycket av överstatlighet.

 - De frågor man har diskuterat passar som hand i handske för dem som vill ha mer av överstatlighet och vill göra något slags Europas förenta stater av EU, säger han.

Gemensam arresteringsorder   
Toppmötet i Laeken bekräftade tidigare beslut om ett antal nya antiterrorlagar, som en gemensam arresteringsorder och en definition av terrorism.

Ett terroristbrott är, enligt EU-ledarna, en avsiktligt handling som allvarligt kan skada ett land eller en internationell organisation. Syftet ska vara att allvarligt skrämma en befolkning eller att tvinga offentliga organ/internationella organisationer att utföra eller avstå från vissa handlingar.

EU:s arresteringsorder innebär att en domstol i ett land kan begära att en misstänkt ska gripas var som helst i EU. Utlämningen ska ske inom högst 60 dagar oavsett den misstänktes medborgarskap. Utlämnings- begäran ska inte som i dag prövas av regeringarna. Arresteringsordern ska gälla för 32 brott. Allt från terrorism, mord, dråp och rån till ekonomisk brottslighet.

Nästa steg, tycker EU-ledarna, bör vara att medlemsländerna ömsesidigt erkänner varandras domar, både civil- och straffrättsligt.

Terrorism inget argument för valutaunion
Premiärminister Tony Blairs påstående att terroristattackerna mot USA i september stärkt argumenten för ett brittiskt EMU-medlemskap mot- sägs nu av en färsk opinionsundersökning. Undersökningen bekräftar att stödet för den gemensamma valutan är fortsatt lågt. Endast 22 procent av britterna säger ja till EMU.

Bland det regerande Labour-partiets anhängare är emellertid siffran något högre, 30 procent. Hela 59 procent av de tillfrågade anser att terrorhoten gjort det allt viktigare för Storbritannien att behålla pundet och kontrollen över de egna affärerna. Endast 29 procent instämmer i Blairs åsikt att terrordåden ökar vikten av ett närmare ekonomiskt och politiskt samarbete med övriga europeiska länder.

Undersökningen har gjorts på uppdrag av Business for Sterling, en kampanjgrupp mot euron.

EU strävar efter en gemensam gränspolisstyrka
EU vill utreda möjligheten att inrätta en gemensam polisstyrka längs gränserna mot länder utanför unionen. I ett första steg ska kommissionen och ministerrådet se till att gränskontrollmyndigheterna i de olika medlemsländerna nu börjar samarbeta.

Behovet av att stärka kontrollen av de yttre gränserna blir allt mer påträngande ju närmare den geografiska utvidgningen av unionen kommer. Flera av kandidatländerna gränsar mot fattiga länder i Östeuropa, som anses vara ursprungsländer för ett stort antal flyktingar.

Sverige har inte haft några invändningar mot skrivningarna i EU-ledarnas beslut om gränskontrollen men menar enligt talesmän för regeringen att behovet av en gemensam styrka kanske inte finns ännu.

Däremot driver Sverige på för snabbare beslut när det gäller flykting- frågor. Toppmötet slog fast att man vill skynda på arbetet med en gemensam asyl- och invandringspolitik. EU-ledarna åtar sig nu att "snarast anta en gemensam asyl- och invandringspolitik som upprätthåller den nödvändiga jämvikten mellan skydd för flyktingar och unionens mottagningskapacitet".

För att den gemensamma asylpolitiken ska kunna införas krävs bland annat avtal om återtagande av flyktingar med berörda länder och gemensamma normer för asylförfaranden, mottagande och familje- återförening, heter det i toppmötets slutdeklaration. Ingen tidtabell anges, utom när det gäller för normer för mottagande, där förslag ska läggas fram senast under våren.