Laekendeklarationen om EU:s framtid innehåller en
rad långa och ledande frågor om bland annat direktval av EU-kommissionens
ordförande och om utvecklandet av "en mer konsekvent
försvarspolitik".
Det blir nu upp till en rådgivande församling,
ett konvent, att föra framtidsdiskussionen vidare. Konventet ska bestå av
representanter för såväl medlemsstaternas regeringar och parlamentet, som EU-
parlamentet och EU-kommissionen. Sammanlagt blir det över hundra ledamöter.
Deras arbete ska ledas av ett särskilt presidium
med sammanlagt elva deltagare. I spetsen en ordförandetrojka bestående av tre
politiska föredettingar, samtliga män, med en genomsnittsålder på 66 år.
Ordförande blir den förre franske presidenten Valéry Giscard d´Estaing. Vid
hans sida, som vice ordförande, rivalen till posten som ordförande, Italiens
förre premiärminister Guiliano Amato. Dessutom tillkom ytterligare en vice
ordförande, Belgiens förre premiärminister Jean-Luc Dehane.
Redan dessa tre namn indikerar en tydlig politisk
viljeinriktning, som kommer att sätta sina spår i konventets arbete. Trion
Giscard-Amato- Dehane företräder alla en grundsyn på EU som tydligt skiljer
sig från det mellanstatliga "EU-light" som Göran Persson och Tony
Blair brukar förespråka. De tre sätter överstatligheten i centrum och vill i
princip att EU ska förvandlas till en europeisk förbundsstat. Konventet ska
föra sina diskussioner på grundval från presidiet.
Den 1 mars 2002 ska konventet börja sitt arbete.
De får ett år på sig att lämna fram förslag på hur EU kan utvecklas
vidare.
Konventet får diskutera i stort sett vad det
vill, och kommer garanterat också att göra det. Ska kommissionens ordförande
väljas direkt av EU-parlamentet? Vilken roll ska de nationella parlamenten ha i
fram- tidens EU? Ska det finnas en kompetenskatalog som preciserar vilka politiska
frågor EU ska ägna sig åt och vilka som bör ligga kvar på nationell eller
regional nivå? Vad ska hända med jordbruksstödet i framtiden?
Konventet har rätt att lägga konkreta förslag,
men bara om alla dess medlemmar är överens. Om de inte kan nå konsensus ska
konventet lägga fram flera olika förslag inom samma områden.
När konventet sagt sitt tar EU-ledarna vid och
fattar de verkliga besluten med de vanliga motsättningarna och den vanliga
kohandeln. Deras arbete ska påbörjas i december
2003.
Laekendeklarationen för inte EU ett enda steg
närmare det federala Europa som Belgiens regering så gärna vill se.
Kommentarerna efter överenskommelsen var talande. Alla, från federalisten
Lionel Jospin till den mer skeptiske Tony Blair, ansåg att riktlinjerna skulle
gynna just deras positioner i debatten.
Poängen med att inkalla ett särskilt konvent
är att det kommer att kunna gå mycket längre i sina förslag än vad något
enskilt medlemsland eller någon unionsinstitution kan göra. Var det slutar är
omöjligt att säga, men det råder inget tvivel om att konventet kommer att
driva på den överstatliga och federalistiska utvecklingen inom EU.
EU:s militära styrka är operationell
EU:s stats- och regeringschefer tog i Laeken
ännu ett formellt steg i riktning mot att skapa en verklig EU-insatsstyrka, som
ska kunna rycka ut med 60.000 man till oroshärdar runt om i världen. Avsikten
är att snabbt få avtal med NATO om att få tillgång till resurser därifrån.
Belgien utrikesminister Louis Michel uttalade att styrkan ska vara operationell
från den 1 januari 2002.
Louis Michel deklarerade vid toppmötet att
"Europeiska unionen ska sända en multinationell fredsstyrka till
Afghanistan". Vilket är fel. Det handlar om en FN-styrka under ledning av
Storbritannien. "Belgien har ännu inte ens erbjudit sig att medverka"
konstaterade en brittisk diplomat.
En militär styrka på uppemot 4.000 man ska
sättas upp under brittisk ledning för att skickas till Afghanistan. Samtliga
EU-länder väntas delta, men det blir inte en EU-styrka i formell mening.
Sverige ska bidra med en pluton soldater från försvarets nya elitstyrka SSG
(Försvarets särskilda skyddsgrupp), som kan jämföras med amerikanska Gröna
Baskrarna eller brittiska Special Air Service (SAS).
Bildt undrar om Persson sov på mötet i
Laeken
Sov Göran Persson när den deklaration och det
konvent som ska utgöra basen i debatten om EU:s framtid togs fram under
EU-toppmötet i Laeken? Undrar förre moderatledaren Carl Bildt.
"Hade det inte funnits skäl att föra fram
någon svensk eller nordisk kandidat till i alla fall någon av dessa poster [i
konventets tolv personer stora presidium]? Att man kan misslyckas med någonting
är en sak, men att inte ens försöka är någonting helt annat", skriver
Bildt i sitt elektroniska veckobrev.
Bildt förutspår att konventet och vad det
kommer fram till kan åsamka en svensk statsminister stora problem när det
landar på bordet för EU:s regeringskonferens i slutet av 2003 eller 2004. Den
så kallade Laeken- deklarationen värjer för några frågor, inte ens sådana
som bland annat Sverige och Storbritannien betecknat som otänkbara att
diskutera.
Vänstern kritiskt till EU-konventet
Ett ytterligare ovälkommet steg mot Europas
förenta stater. Det anser vänsterpartiet som är starkt kritiskt till
EU-toppmötets beslut om färdriktning.
Vid mötet enades EU-länderna om att ett konvent
fram till 2003 ska ha tagit fram förslag till reformer om hur EU ska fungera i
framtiden. Sedan får medlemsländerna fatta ett beslut.
Lars Ohly, vänsterpartiets representant i
riksdagens EU-nämnd, är kritisk och tycker inte om konventets inriktning som
han anser andas alldeles för mycket av överstatlighet.
- De frågor man har diskuterat passar som
hand i handske för dem som vill ha mer av överstatlighet och vill göra något
slags Europas förenta stater av EU, säger han.
Gemensam arresteringsorder
Toppmötet i Laeken bekräftade tidigare beslut
om ett antal nya antiterrorlagar, som en gemensam arresteringsorder och en
definition av terrorism.
Ett terroristbrott är, enligt EU-ledarna, en
avsiktligt handling som allvarligt kan skada ett land eller en internationell
organisation. Syftet ska vara att allvarligt skrämma en befolkning eller att
tvinga offentliga organ/internationella organisationer att utföra eller avstå
från vissa handlingar.
EU:s arresteringsorder innebär att en domstol i
ett land kan begära att en misstänkt ska gripas var som helst i EU.
Utlämningen ska ske inom högst 60 dagar oavsett den misstänktes
medborgarskap. Utlämnings- begäran ska inte som i dag prövas av regeringarna. Arresteringsordern ska
gälla för 32 brott. Allt från terrorism, mord, dråp och rån till ekonomisk
brottslighet.
Nästa steg, tycker EU-ledarna, bör vara att
medlemsländerna ömsesidigt erkänner varandras domar, både civil- och
straffrättsligt.
Terrorism inget argument för valutaunion
Premiärminister Tony Blairs påstående att
terroristattackerna mot USA i september stärkt argumenten för ett brittiskt
EMU-medlemskap mot- sägs nu av en färsk opinionsundersökning. Undersökningen
bekräftar att stödet för den gemensamma valutan är fortsatt lågt. Endast 22
procent av britterna säger ja till EMU.
Bland det regerande Labour-partiets anhängare
är emellertid siffran något högre, 30 procent. Hela 59 procent av de tillfrågade anser att
terrorhoten gjort det allt viktigare för Storbritannien att behålla pundet och
kontrollen över de egna affärerna. Endast 29 procent instämmer i Blairs åsikt att
terrordåden ökar vikten av ett närmare ekonomiskt och politiskt samarbete med
övriga europeiska länder.
Undersökningen har gjorts på uppdrag av
Business for Sterling, en kampanjgrupp mot euron.
EU strävar efter en gemensam
gränspolisstyrka
EU vill utreda möjligheten att inrätta en
gemensam polisstyrka längs gränserna mot länder utanför unionen. I ett
första steg ska kommissionen och ministerrådet se till att
gränskontrollmyndigheterna i de olika medlemsländerna nu börjar samarbeta.
Behovet av att stärka kontrollen av de yttre
gränserna blir allt mer påträngande ju närmare den geografiska utvidgningen
av unionen kommer. Flera av kandidatländerna gränsar mot fattiga länder i
Östeuropa, som anses vara ursprungsländer för ett stort antal flyktingar.
Sverige har inte haft några invändningar mot
skrivningarna i EU-ledarnas beslut om gränskontrollen men menar enligt
talesmän för regeringen att behovet av en gemensam styrka kanske inte finns
ännu.
Däremot driver Sverige på för snabbare beslut
när det gäller flykting- frågor. Toppmötet slog fast att man vill skynda på
arbetet med en gemensam asyl- och invandringspolitik. EU-ledarna åtar sig nu
att "snarast anta en gemensam asyl- och invandringspolitik som
upprätthåller den nödvändiga jämvikten mellan skydd för flyktingar och unionens mottagningskapacitet".
För att den gemensamma asylpolitiken ska kunna
införas krävs bland annat avtal om återtagande av flyktingar med berörda
länder och gemensamma normer för asylförfaranden, mottagande och familje-
återförening, heter det i toppmötets slutdeklaration.
Ingen tidtabell anges, utom när det gäller för normer för mottagande, där
förslag ska läggas fram senast under våren.
|