Under 1999 sjönk eurons värde snabbt i
förhållande till nästan alla valutor runt om i världen. Gentemot kronan
rasade euron snabbt - på vårkanten låg dess värde runt 8:90. Ett halvår
senare låg det på cirka 8:60. Bottenrekordet för euron i förhållande till
kronan nåddes i början av maj 2000. Då behövde man bara betala 8 kronor och
5 öre för en euro!
En månad efter detta sänkte Sveriges riksbank
den svenska räntan så att den blev lägre än i de EU-länder som var med i
valutaunionen. Detta var något som förespråkarna för EU:s valutaunion sagt
att det aldrig skulle kunna hända! Men nu var det alltså nödvändigt att sänka
räntan under EU-nivå _ kronan hade blivit så stark och värdefull att den
svenska exportindustrin fick problem.
Därefter började eurons värde i förhållande
till kronan så sakteliga att stiga. Mot slutet av året var en euro värd cirka
8:90. Eurons värde höjdes sedan ytterligare. Orsakerna var för svensk del
helt självförvållade. Den dyra EU-avgiften skulle nu betalas till sitt fulla
belopp - cirka 24 miljarder kronor växlades över i euro.
Avskaffandet av ATP hösten 2000 medförde att
mycket pensionspengar från Sverige flyttades över till olika fonder i andra
EU-länder. Det ledde till ett valutautflöde på många miljarder kronor. Hade
man behållit ATP-systemet hade dessa miljarder naturligtvis stannat kvar i
Sverige.
En viss avmattning i dens svenska högkonjunkturen
ledde till att euron ökade i värde gentemot kronan under 2001. Men hade vi
under denna tid istället haft kronan knuten till ett bestämt värde gentemot
euron hade det betytt att flera tiotusentals inom exportindustrin hade blivit
arbetslösa.
Just detta hände under katastrofåret 1992. Då
hade kronan ett fast värde i förhållande till ecun - eurons föregångare.
Tusentals industrier fick slå igen, hundratusentals blev arbetslösa. Först i
november, när kronan fick flyta fritt gentemot andra valutor, kunde svensk
ekonomi komma på rätt kurs igen.
Detta scenario slapp vi dock uppleva 2001. Den
flytande kronan blev något billigare jämfört med euron. Men det var bara
några veckor under hösten 2001, framför allt strax efter terrorattackerna i
USA, som euron var mer värd än introduktionspriset i januari 1999. En kort tid
fick man ge cirka 9:90 för en euro.
Men under en stor del av hösten har eurons
värde pendlat mellan 9:20 - 9:45; alltså under introduktionsvärdet på 9:49.
Efter årsskiftet har euron förlorat i värde i förhållande till kronan; just
nu (den 15 jan 2002) står värdet på 9:20.
Den svenska kronans värde är nu alltså
starkare än introduktionsvärdet gentemot euron. Väl att märka är att kronan
har varit detta under mer än 95 procent av de tre år som gått sen euron
lanserades som ny valuta den 1 januari 1999.
THOMAS ERIXZON
Folkrörelsen Nej till EU välkomnar
folkomröstning om EMU
De senaste opinionsundersökningarna om EMU visar
att ja-sidan ökat och är lika stor som nej-sidan. Många som tidigare inte
tagit ställning till valutaunionen har nu blivit positivt inställda. Detta
gör att många partier vädrar morgonluft och föreslår en folkomröstning om
EMU redan i år. Det är Göran Persson som givit upphov till debatten genom att
inte utesluta en folkomröstning direkt efter valet.
Det är i och för sig inte märkligt att
opinionen svängt med tanke på den massiva propaganda som vällt över oss de
senaste veckorna. Det faktum att valutaunionen trädde i kraft den 1 januari har
utnyttjats på ett hänsynslöst sätt i media. Varje nyhetssändning handlar om
eurons införande. Report-agen redogör för hur medborgarna ska klara
övergången, om det finns eurosedlar i handeln, osv.
Effekterna av valutaunionen beskrivs i huvudsak
som att det blir enklare att resa inom "Euroland". Det är en
generande låg nivå att presentera valutaunionen på. Den utgår från att
medborgarna enbart ser till enkla lösningar som synes beröra den enskilde.
Samtidigt med eurons införande pågår en
politisk och ekonomisk katastrof i Argentina, som handlar om effekterna av att
knyta valutan till dollarn. Här ser vi vad det i praktiken kan leda till.
Risken finns att små länder som deltar i EU:s valutaunion kan råka ut för
samma sak.
EMU är inte ett ekonomiskt utan ett politiskt
projekt. Det handlar om att bygga upp ett Europas förenta stater, där den
gemensamma valutan ingår som en av hörnstenarna. Andra viktiga element är
gemensamt försvar, gemensam polis, gemensamma yttre gränser, m.m. Successivt
ser vi hur detta håller på att genomföras.
Folkrörelsen välkomnar en folkomröstning om
svenskt deltagande i den europeiska monetära unionen. Men det måste ske på
ett demokratiskt sätt.
Deltagande i en valutaunion är den största fråga
vi har att ta ställning till i vår tid. Det har till och med statsministern
konstaterat. Därför måste en folkomröstning förberedas på ett
genomgripande sätt. Folket måste få tillfälle att på djupet sätta sig in i
frågan. Därför kräver Folkrörelsen Nej till EU god tid mellan
riksdagsbeslut om folkomröstning och dagen för dess genomförande.
Vi kräver också att den obalans beträffande
ekonomiska resurser, som rådde under förra folkomröstningen om EU, rättas
till via lagstiftning. Det är orimligt att näringslivet ska kunna bidra med
hundratals miljoner kronor till ja-sidan.
Sist men inte minst, kräver vi att frågan om
deltagande i valutaunionen ska avgöras i en folkomröstning med två tydliga
alternativ - JA eller NEJ.
Folkrörelsen Nej till EU,
2002-01-02
Ingen samordning med Storbritannien
De brittiska och svenska EMU-folkomröstningarna
ska inte samordnas.
- Vi bestämmer vår egen tidtabell, säger
statsminister Göran Persson.
Medlemskap i valutaunionen EMU var ett viktigt
ämne när Persson träffade Storbritanniens premiärminister Tony Blair i
London i mitten av januari. Göran Persson informerade honom bland annat om sin
tidtabell för ett svenskt EMU-medlemskap. Den startar med en folkomröstning
tidigast våren 2003. Många tippar att även Storbritannien håller
folkomröstning under 2003. Enligt Persson diskuterades dock aldrig någon
samordning av folkomröstningarna.
- Det finns ingen turordning oss emellan.
Mp vill folkomrösta på valdagen
Miljöpartiet vill ha en beslutande
folkomröstningen om valutaunionen på valdagen i september.
- Det blir ett bättre utslag med en gemensam dag
när många ändå är i vallokalerna, säger miljöpartiets språkrör Lotta
Nilsson Hedström.
En folkomröstning på själva valdagen ökar
"fokuseringen" och skilda valdagar tror hon gynnar ja-sidan.Men miljöpartiet accepterar även en rådgivande
folkomröstning. Huvudsaken är att EMU-valet kommer att handla om ett tydligt
ja eller nej. Några alternativa ja- eller nej-varianter vill partiet inte veta
av.
Ny EMU-omröstning i Danmark?
Den nya danska borgerliga regeringen öppnar
dörren för en ny folkomröstning om EMU. I den senaste folkomröstningen 2000
sade danskarna nej till medlemskap i valutaunionen.
Utrikesminister Per Stig Möller från
konservative säger att han tror på en folkomröstning, om såväl EMU som de
andra danska undantagen för EU-medlemskapet, bland annat försvarssamarbetet.
Bondemajoritet för EMU
Mer än varannan svensk bonde är för ett
svenskt medlemskap i valutaunionen EMU, visar en undersökning som
lantbrukstidningen ATL låtit göra för fjärde året i rad.
Om det vore folkomröstning i dag skulle 54
procent av de tillfrågade rösta ja och 34 procent nej till EMU. Vid förra
årets undersökning var 42 procent mot ett medlemskap och 32 procent var
positiva.
Omsvängningen i opinionen är lite större i
bondekåren än hos hela svenska folket, men fortfarande är lantbrukarna något
mer negativa till EMU än andra företagare, skriver tidningen.
Euron höjer priserna i
Finland
Finländarna har redan fått känna på de
negativa effekterna av euron. DN:s korrespondent Stefan Lundberg märker att
bussbiljetten, toapapper, banktjänsterna och kebaben har ökat sedan euron infördes.
Anledningen är att mycket nu avrundas uppåt mot jämnaste eurotal. Handelsmännen
översätter tio mark till två euro jämnt trots att det bara motsvarar 1,68
euro.
Svag krona gynnar ja-sidan
EMU-opinionen skiftar med svängningarna i
kronkursen. Ju svagare krona desto positivare blir folket till EMU-medlemskap
och tvärtom, enligt en analys av Nordeas ekonomer. De har studerat hur
opinionen varierar med rörelser i kronan. Och resultatet är att när kronan är
svag vill fler att Sverige ska gå med i EMU.
Enligt Nordeas analys skulle en förstärkning av
kronan mot euron med fem procent till 8,80 kronor per euro innebära att
EMU-opinionen återigen väger över åt nej-sidan.
|