|
Chirac sa att de förslag som de båda ländernas
inrikesdepartement diskuterar och som ska läggas fram i Sevilla bland
annat rör bekämpning av människosmuggling och skärpt spaning efter
invandrare som tagit sig in olagligt i EU-länderna. Ett annat förslag är
att EU:s bistånd till fattiga länder koncentreras på att skapa jobb så
att folk i dessa länder får mindre anledning att emigrera.
Schröder och Chirac ansluter sig med sitt utspel till Tony
Blairs tidigare initiativ. I ett öppet brev till José Maria Aznar,
Spaniens premiärminister och EU:s ordförande, begär Tony Blair att frågorna
om den illegala invandringen ska sättas överst på toppmötets
dagordning.
Enligt Blair måste brådskande åtgärder vidtas för att stärka
gränskontrollerna. Dessutom önskar han en tuffare attityd gentemot länder
utanför EU som låter människosmugglarna operera (som exempelvis Turkiet
och Jugoslavien). Här ska EU använda handels- och biståndspolitiken för
att lägga press på sådana länder, anser den brittiske premiärministern.
I en intern promemoria till Tony Blair, som läckt ut i The
Guardian, leker man med tanken att sätta in brittiska krigsfartyg i
Medelhavet för att stoppa smuggelbåtarna, flygvapnet för att massivt
transportera tillbaka illegala invandrare och införa skärpta visumregler.
Invandringspolitiken kommer att lyftas fram som den
viktigaste frågan på dagordningen under EU-toppmötet i Sevilla. Det
uttalade José Maria Aznar när han annandag pingst träffade Tony Blair i
London.
Både Aznar och Blair krävde att EU-länderna vid det
kommande toppmötet i Sevilla ska enas om en serie av beslut som reglerar
invandringen. Det gäller bland annat gemensamma asylregler, men främst
hur den så kallade illegala invandringen ska stoppas. De båda ansåg att
unionen måste stärka den yttre gränskontrollen, att regler ska upprättas
om att sända tillbaka illegala invandrare och hur angränsande länder
som släpper igenom illegala invandrare till EU-länderna ska kunna
bestraffas.
Länder i tredje världen ska tvingas att ta tillbaka sina
egna medborgare när de nekats uppehållstillstånd i unionen. Det ska ske
genom att bistånd dras in för stater som vägrar. Dessutom ska EU:s
ekonomiska stöd till grannländer stängas av om de låter illegala
invandrare passera genom sitt territorium.
Framgångarna för ytterlighetshögern i en rad EU-länderna
är ett skäl till att frågorna nu toppar EU:s dagordning.
Flera länder har redan vidtagit egna åtgärder. I Italien
ska personer utanför EU-kretsen lämna fingeravtryck. Danmark har röstat
igenom en hårdare lagstiftning. Storbritannien stänger möjligheten för
asylsökande att skjuta upp avvisningen genom att överklaga. De partier
som ska ta över i Holland tänker också ompröva sina
invandringslagar.
Sverige tillhör de länder som officiellt är bekymrade över
de hårdnade tongångarna i den europeiska flyktingpolitiken. Inte minst
har regeringen Persson riktat skarp kritik mot de nya, hårda
flyktinglagar som Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen drivit
igenom med stöd av högerpopulisten Pia Kjaersgaard. Den nya lagarna börjar
gälla den 1 juli och säger bland annat att flyktingar i Danmark ska
kunna få permanent uppehållstillstånd först efter att ha bott sju år
i landet.
Förslagen som nu diskuteras inom EU ligger helt i linje med
den danska högerregeringens hårdföra attityd mot flyktingar. Och efter
toppmötet i Sevilla tar Danmark över ordförandeklubban i EU. Fogh
Rasmussen har redan i förväg aviserat att asyl- och flyktingpolitik blir
en prioriterad fråga.
Tyskland
skärper visumkontrollen
Tyskland tänker skärpa visumkontrollen för medborgare från
22 länder, skriver veckotidskriften Der Spiegel. På den hemliga listan
som utarbetats av tyska inrikesdepartementet och UD finns bland annat länder
som Afghanistan, Egypten, Pakistan, Nordkorea och Saudiarabien, skriver
Der Spiegel.
Enligt de nya reglerna ska underrättelsetjänsten vid den
tyska ambassaden i respektive land förhöra personer som vill ha
inresevisum till Tyskland. Myndigheterna överväger också att ta
fingeravtryck på alla visumansökare från de 22 länderna.
Madrid
skärper invandringslagar
Även Spanien planerar nu att skärpa lagstiftningen som rör
invandring. Inrikesminister Mariano Rajoy vill bland annat förlänga fängelsestraffen
för dem som smugglar in folk i landet illegalt. För närvarande är
maximistraffet fem år, framöver ska minst åtta år gälla. Vidare skärps
reglerna för anhöriginvandring, uppgav Rajoy. Det ska också bli svårare
att få asyl.
Det blir tredje gången på lika många år som
invandringslagarna ändras i Spanien.
Britter
vill tvinga iväg flyktingar
Storbritannien ska börja deportera asylsökande flyktingar
som fått ett första avslag. De som fått avslag ska antingen skickas
till sitt hemland eller, om det är olämpligt, till ett "säkert"
land som flyktingen rest genom på vägen.
Det är ytterligare en skärpning av den brittiska
flyktingpolitiken som bland annat innehåller särskilda läger för
flyktingar.
Labourregeringens hårdare tag har fått stöd av det
konservativa partiet, men kritiseras av liberalerna och av rättighetsorganisationen
Immigration Advisory Service.
Lättare
utvisa invandrare i Italien
I Italien antog parlamentet i början av juni en ny skärpt
lagstiftning för invandring, som i september lades fram gemensam av
Umberto Bossi, Lega Nord och Gianfranco Fini, Alleanza Nazionale. Lagen,
som av Fini beskrivs som "hård men rättvis", ska göra det lättare
att utvisa illegala invandrare. Även Italiens statschef, president Carlo
Azeglio Ciampi, talar om Italiens "begränsade förmåga att ta
emot" invandrare och uppmanar länder bland annat i Nordafrika att hjälpa
Italien.
EU-ledarna
diskuterar gemensam gränspolis för hela unionen
Vid EU-toppmötet i Sevilla till midsommar kommer även en
italiensk rapport om "inrättande av en europeisk gränspolis"
att ligga på bordet. Den ska ha operativa befogenheter och kunna gripa
och förhöra personer som kommer till EU-länderna.
Redan i slutet av maj behandlades rapporten på ett möte i
Rom, dit Silvio Berlusconis regering bjudit in ministrar från de femton
EU-staterna och de tretton kandidatländerna.
Italien anser sig hårdare drabbat av illegal invandring än
något annat EU-land. Därför vill Berlusconis högerregering att EU
gemensamt ska ta ansvar för att täta unionens yttre gränser.
Även EU-kommissionen har förespråkat en europeisk gränspolisstyrka.
Kommissionen föreslår åtgärder i tre steg. I det första steget ska
EU-länderna enas om en "handbok" med regler, som inte behöver
vara lagar, om hur gränserna ska bevakas, hur personkontrollen för
resande ska gå till och vilket samarbete man ska ha med unionens grannländer.
I det andra steget ska bindande gemensamma normer antas om hur gränserna
ska kontrolleras och regler om utbyte av information och samarbete mellan
EU-ländernas gränsövervakande myndigheter. I det tredje steget ska
samarbetet mellan ländernas gränsstyrkor ha gått så långt att de
skulle kunna förenas i en av EU delvis finansierad europeisk gränspolis
med operativa befogenheter i hela unionen.
Tyskland, som redan har särskilda polisstyrkor för gränsskyddet,
har välkomnat förslaget. Sverige avvisar däremot förslaget om en
framtida gemensam gränspolis för EU. Gränskontrollerna är själva kärnan
i en nationalstat. Men vad man kan tänka sig är mer samarbete kring gränskontrollerna,
menar Göran Persson.
Illegala
invandrare utvisas
EU-kommissionen presenterade i samband med rådsmöte med
EU-ländernas inrikes- och justitieministrar i slutet av april, en lägesrapport
i en så kallad grönbok om gjorda utvisningar av illegala
invandrare.
Enligt rapporten hade 324.206 personer som kommit illegalt
till EU sänts tillbaka till sina ursprungsländer under 1999, av dessa
78.273 med på att återvända frivilligt. Under 2000 sändes 367.522
personer tillbaka, varav 87.628 gjorde det frivilligt.
Hälften
så många flyktingar
FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, varnar för den "överhettade"
flyktingdebatten i EU.
-
Om man tittar på statistiken så finns det mycket lite stöd
för den spridda uppfattningen i flera europeiska länder att de översvämmas
av falska asylsökande. Sådana uttalanden är felaktiga och missvisande,
säger Rupert Colville till nyhetsbyrån IPS. Enligt UNHCR är antalet
mottagna flyktingar i Europa betydligt mindre i dag än för tio år
sedan. Ungefär hälften så många. Under 2000 sökte 374.530 människor
asyl i EU, jämfört med 675.460 under 1992. Flyktingströmmarna styrs
också enligt UNHCR av konflikter, och de höga siffrorna i 1990-talets början
berodde på krigen i Kroatien och Bosnien.
Ny
databas ska hindra asylsökande
EU-ländernas inrikes- och justitieministrar har ställt sig
bakom den plan för att förhindra illegal invandring som kommissionen och
det spanska ordförandeskapet lagt fram. Planen ska bana vägen för en ny
databas där alla viseringar som utfärdas i unionen ska lagras,
gemensamma konsulära kontor i tredje land och upprättandet av regler för
utvisning och hemsändning av illegala invandrare. Databasen ska bl.a.
hindra asylsökande som fått avslag i ett EU-land att söka visum i ett
annat EU-land.
Sverige
blev överkört
Sverige har de senaste åren medverkat till flera skärpningar
av asylpolitiken. Ett exempel är införandet av transportöransvar för
flygbolag och rederier, som innebär att privata bolag måste göra
myndigheternas jobb genom att kontrollera pass och visum på
passagerare.
När EU nyligen beslutade om en gemensam lägsta nivå för
hur flyktingar som kommit in i EU ska behandlas blev Sverige överkört.
Standarden för rätt till ekonomiskt stöd, skola åt asylsökandes barn
och annat sattes på en mycket låg nivå.
|
