Men Göran Persson
lyckades inte stoppa EU:s utveckling till ett gigantiskt Fästning Europa.
Frågan är om han ens försökte.
Sverige ställer ju upp för
att EU:s yttergräns skall stärkas. Det är därför det nu byggs ungefär
samma sorts stängsel som förr delade Tyskland. Då kallades det
"Skammens mur". Nu är det EU som tvingar polackerna att bygga
"skyddsmur" mot så kallade illegala invandrare. Och i Sevilla
protesterade nordafrikaner mot att de ska kastas ut när alla EU-medborg-
are fritt får ta jobb i Spanien. Är det inte
rasism? Frågar de när jag träffar dem i deras tillfälliga läger på
Sevillas universitetsområde.
Visst är det rasism.
Visst är det ett brott mot EU:s egna vackra ord om humanitet och allas
lika värde. Därför utnämndes EU på det alternativa toppmötet till Årets
Hycklare.
Ska Göran Persson räknas
till hycklarskaran? I Dagens Eko lovade Göran Persson att lägga in veto
om andra EU-länder vill gå vidare med fästningsbygget.
Vi har hört det förut.
Ändå har det blivit både Amsterdam- och Nicefördrag liksom gemensam
EU-militär. Allt utan Göran Persson-veto. Tvärtom. Göran Persson håller
ju på att ändra grundlagen så att EU ska kunna få ännu mer makt över
Sverige.
Nej, hoppet om kursändring
av EU bort från superstatsdrömmen kommer knappast från Göran Perssons
pyrrhusseger, utan från EU-projektets eget vansinne. Med Sevilla har ännu
en stadsbefolkning fått erfara hur EU-ledarna inte kan mötas utan att
barrikadera sig bakom Berlinmurar och tiotusentals poliser.
En kommentator i
lokaltidningen Ll Correa konstaterade att Sevilla befann sig i
"belägringstillstånd" och att "de stadsbor som måste
stå ut med dessa politisk-turistiska marknader som kallas toppmöten har
ingenting att vinna".
Christina, en ung spansk
journaliststuderande, sa plötsligt - eftertänksamt - när vi letade oss
fram mellan svartklädda lokalpoliser och uppfräschade soldater från
Francos ökända Guardia Civil i välpressat grönt: "Vad tycker du,
kanske är det inte så bra, trots allt, det här med Europas Förenta
Stater?"
Nej, naturligtvis inte.
Det vet de flesta nordbor. Det nya är att också sydeuropéerna börjar
inse det. EU-staten är Europasamarbetets värsta fiende. Ändå är det
en EU-stat som byggs.
Göran Persson säger
nej. Tills han säger ja. Precis som med EU- militären, EU-polisen och
EU-valutan. Med Göran Perssons pyrrhusseger är Sverige snart ett
utkantslän i EU-staten.
PER
GAHRTON
Många drunknar på väg till EU
Tretton lik har hittats vid stranden i Tarifa i södra Spanien. Gränspolisen
tror att de döda är människor som försökt ta sig till Europa från
Afrika, över det smala sundet mellan Marocko och Spanien. Fem av de döda
kommer från Afrika söder om Sahara.
De senaste fem åren har
omkring 4.000 afrikaner som utan lagliga dokument försökt ta sig till
Spanien drunknat på vägen, uppger Atime, en organisation som
representerar marockanska invandrare i Spanien.
EU terroriststämplar
palestinier
EU-ländernas utrikesministrar antog en uppdaterad terrorlista den 17
juni. Där ingår de palestinska grupperna Folkfronten för Palestinas
befrielse (PFLP) och al-Aqsa-martyrernas brigader. Tidigare har EU
terroriststämplat Hamas militära gren och Islamska jihad. PFLP är den näst
största gruppen i paraplyorganisationen PLO, som leds av president Yassir
Arafat. Organisationen har motsatt sig den nu urspårade fredsprocessen,
som byggde på Osloöverenskommelsen från 1993.
Centern kräver folkomröstning om EMU
Frågan om medlemskap i den europeiska valutaunionen bär avgöras i en
folkomröstning. Det beslöt centerpartiet vid sin stämma i Helsingborg.
Omröstningen bör hållas tidigast hösten 2003. Frågan som ställs i en
folkomröstning ska vara ett tydligt ja eller nej till svenskt medlemskap.
Minst sex månader måste gå från beslut om folkomröstning till att den
faktiskt genomförs.
De som i motioner krävt
ett tydligt avståndstagande från EMU fick vika sig för partistyrelsen.
Detsamma gäller de som vill att centern verkar för ett medlemskap.
EU satsar på kärnkraft
EU-kommissionen kör över Margot Wallström, EU:s miljökommissionär.
Kommissionen vill satsa på kärnkraften för att lösa klimatproblemen.
I början av juli antog
kommissionen en grönbok om energiförsörjningen som försvarar kärnkraften;
den minskar koldioxidutsläppen i EU med 300 miljoner ton.
Det motsvarar ungefär hälften
av alla utsläpp från motorfordon på Europas vägar.
- Det är självklarheter,
säger Margot Wallström.
- Men hade jag skrivit grönboken
skulle jag tryckt mer på energibesparing och förnyelsebar energi.
EU-byråkratin sväller vid utvidgningen
EU:s institutioner vill öka sina utgifter med 1,5 miljarder kronor nästa
är för att klara unionens utvidgning. Hundratals nya byråkrater ska
anställas och lokaler byggas om.
EU kommer tidigast 2004
att ta emot upp till tio nya medlemsländer och de stora
EU-institutionerna säger sig redan nästa år behöva mer pengar för att
förbereda sig för utvidgningen. Mest begär EU-kommissionen, som behöver
omkring en miljard kronor mer, framför allt för att anställa 500 nya tjänstemän.
EU godkänner statligt stöd till Posten
Regeringen får ge statligt stöd till Posten för att upprätthålla
kassaservice i glesbygden. EU-kommissionen gav i juli klartecken för ett
årligt stöd på omkring 400 miljoner kronor. Pengarna ska användas för
att omkring 350 kontor och 2.750 lantbrevbärare ska kunna ge kunder möjlighet
att betala räkningar, samt att ta ut
och sätta in pengar på bankkonton.
EU-kommissionen
godkänner stödet eftersom de tjänster som berörs inte är kommersiellt
gångbara om priset för dem ska vara lika över hela Sverige.
Kommissionen är också nöjd med att den svenska staten lovat att kräva
tillbaka eventuell överkompensation.
Allt
fler tvekar om svensk anslutning till valutaunionen EMU
Fler har blivit tveksamma när det gäller svenskt medlemskap i
valutaunionen EMU, visar en Sifoundersökning av TT i juli.
Enligt undersökningen
skulle 44 procent av de tillfrågade rösta ja till svenskt medlemskap om
det vore folkomröstning i dag. 37 procent av de 1.000 tillfrågade skulle
rösta nej. 18 procent var tveksamma eller skulle rösta blankt, fyra
procentenheter fler än i motsvarande undersökning i juni.
Det är framför allt
kvinnorna som blivit mer osäkra, andelen tveksamma kvinnor har ökat med
hela sex procentenheter.
Av kvinnorna är bara 37
procent ja-sägare medan hela 52 procent av männen skulle rösta ja till
valutaunionen.
EMU-stödet bland
arbetare har minskat med sju procentenheter under den
senaste månaden till 32 procent. Andelen EMU-motståndare är 51
procent.
Tveksamheten bland dem
som arbetar inom offentlig sektor har också ökat. Andelen EMU-positiva
har minskat med sju procentenheter till 37 procent.
I norra Sverige ökar
motståndet mot EMU. Bara 30 procent skulle rösta ja medan 55 procent
skulle rösta nej. Motsvarande siffror i juni var 40 procent respektive 46
procent. I södra Sverige skulle 47 procent rösta ja och 34 procent rösta
nej.
Undersökningen är gjord
på telefon mellan den 22 och den 25 juli.
Frågan löd: Om det vore
folkomröstning i EMU-frågan i dag skulle du då rösta ja eller nej till
ett svenskt medlemskap i EMU?
Tjugo EU-språk kostar två miljarder
EU:s tolkar kommer att kosta drygt två miljarder kronor om året när
unionen utvidgats med tio ytterligare medlemsländer och antalet
officiella språk utökas från elva till 20. Det har EU-kommissionen
informer-at EU-parlamentet om.
I dag anlitar
EU-kommissionen 2.000 tolkar och översättare för möten och översättning
av dokument. Under åren 2003 till 2008 ska ytterligare 1.800 anlitas, utöver
2.000 tjänstemän för andra uppgifter.
Natoländer manas satsa på försvaret
Om inte Europa börjar spendera mer pengar på försvaret kommer USA att
fatta fler beslut på egen hand och inte i samråd med Nato, sade Natos
generalsekreterare George Robertson den 31 juli.
- Det är en fråga om
modernisering eller marginalisering, sade Robertson till BBC.
Han är rädd för att
USA:s agerande i Afghanistan där amerikanerna gick sin egen väg, ska bli
en ny trend. I en rapport, som publicerades av det brittiska underhusets försvarskommitté,
varnas det för allvarliga och skadliga konsekvenser i framtiden om inte
Natos europeiska medlems- länder lägger mer pengar på försvaret och håller
jämna steg med USA.
Motsättningar mellan Tyskland och
Frankrike
Den tyske förbundskanslern Gerhard Schröder och Frankrikes president
Jacques Chirac möttes i slutet av juli i den tyska staden Schwerin för
att söka lösa sina motsättningar om EU-politiken.
De största motsättningarna
gäller EU:s östutvidgning, EU:s säkerhets- politiska samarbete och hur
EU:s institutioner ska omformas.
Frankrike och Tyskland
har helt olika meningar om hur EU:s institutioner bör fungera i
framtiden. Tyskland är mera federalistiskt och vill ge mer makt åt
EU-kommissionen och EU-parlamentet. Frankrike vill stärka
medlemsregeringarnas roll, dvs. EU:s ministerråd och Europeiska rådet.
Vid
mötet i Schwerin tillsattes en tysk-fransk arbetsgrupp för de
institutionella frågorna, en för utvidgningen och en som ska behandla säkerhetspolitiken.
|