Det finns drygt fyra miljoner arbetslösa i Tyskland, och förbundskansler Gerhard Schröder lovar att minska detta antal till hälften - förutsatt att han får behålla regeringsmakten efter valet den 22 september. 

Redan för fyra år sedan lovad Schröder att halvera arbetslösheten under valperioden. Men arbetslösheten är 

Bild: Lars-Erik Håkansson

nästan lika hög som den var när Schröder besegrade Helmut Kohl 1998 - runt nio procent är i dag öppet arbetslösa i Tyskland.

Efter en skandal i vilken en federal arbetsmarknadsbyrå avslöjades med att ha överdrivit antalet nya jobb utnämnde Schröder personaldirektören för Volkswagen, Peter Hartz, till ledare för en oberoende kommission som fick uppdraget att föreslå nya sätt att återföra de långtidsarbetslösa till arbetsmarknaden. 

Det är Hartz-kommissionens rapport som ligger till grund för Schröders nya arbetsmarknadspolitiska förslag som ska bidra till att halvera arbetslösheten i huvudsak med hjälp av låglönejobb och statligt finansierade "vikariebyråer", där arbetslösa blir registrerade efter högst sex månaders arbetslöshet. 

Sedan den 1 april får vem som helst ägna sig åt arbetsför- medling. Tidigare krävdes legitimation och fram till 1994 hade staten monopol.

Nu kan den som varit arbetslös i minst tre månader gå till en privat arbetsförmedlare och betala med en check från den offentliga arbetsförmedlingen. 

Dessa personaluthyrningsföretag ska hyra ut arbetslösa till nedsatta priser eller eventuellt till och med helt gratis i upp till ett halvt år. Den arbetslöse får en nettoersättning som motsvarar a-kassan. Efter ett halvt år kan anställningsförhållandet förlängas. Den arbetslöse behåller sin status som 2vikarie", men får betalt efter gällande avtal. 

Om den arbetslöse vägrar att bli "vikarie" är straffet en kännbar sänkning av a-kassan. 

Det är meningen att reformen ska föra 780.000 tyskar ut ur arbetslöshetskön. Ytterligare 500.000 ska få jobb i och med att de förvandlas till "egna företagare eller frilansare", som säljer sin tjänster till arbetsgivarna utan hänsyn till gällande avtal. Maximalt halva arbetsstyrkan i ett företag får utgöras av så kallade självständiga. 

Tanken är, enligt Hartz, att halvera antalet arbetslösa inom tre år. Schröder, som försöker stärka sin image som handlings- kraftig kansler, lovade i mitten av augusti att förverkliga så många som möjligt av regeringskommissionens förslag före valet i september. "Jag kommer från och med i dag att använda alla tillgängliga resurser för att vi ska nå målet", sade han. 

Tysklands fackliga centralorganisation, DGB, stöder regeringens arbetsmarknadsreform. Tidigare fackliga förbehåll mot att gradvis reducera arbetslöshets- ersättningen tycks vara bortblåsta. Tyska LO anser att reformförslaget kan bidra till en avsevärd minskning av arbetslösheten. 

Alla förslag från Hertz-kommissionen har ännu inte vunnit regeringens gehör. Förslag om att omstrukturera och liberalisera arbetsmarknaden för att göra det lättare för företagen att anställa och avskeda personal har inte ens varit föremål för diskussion. 

Schröders kristdemokratiske motkandidat som förbundskansler Edmund Stoiber hävdar att Hartz-kommissionens förslag är otillräckliga. Han vill bland annat luckra upp anställningsskyddet och har inte gjort någon hemlighet av att han strävar efter en amerikansk arbetsmarknadsmodell i Tyskland

GÖRAN PERSSON: SVERIGE ÄR REDO FÖR EMU
De socialdemokratiska kriterierna för att Sverige ska kunna gå med i EMU är nu uppfyllda. Det säger statsminister Göran Persson i en TT-intervju. 

Socialdemokraterna satte vid sin extrakongress i februari 2000 sedan upp tre kriterier för svenskt EMU-medlemskap: att lönebildningen ska fungera, att den svenska konjunkturen ska vara i fas med den europeiska och att det ska gå att föra en konjunkturpolitik trots medlemskapet. 

Om kriterierna är uppfyllda ska partiets förtroenderåd avgöra efter valet, men Persson har redan sin uppfattning klar: 

- Jag kommer att argumentera inför förtroenderådet att vi har nått dit. Min uppfattning är att de är uppfyllda.

LO-kongressen i september 2000 villkorade sitt ja till EMU med inrättandet av s.k. buffertfonder. Det kravet har Persson redan tidigare distanserat sig från. 

EMU-kritiker inom facket avvisar också buffertfonder. Stefan Carlén, ekonom på Handels, anser att de inte skulle räcka till någonting och därför är "meningslösa". Carlén menar också att det är meningslöst att tala om stabil löneutveckling: 

- Orsaken till att vi haft stabil lönebildning är ju just att vi haft rörlig växelkurs, säger Carlén till tidningen Flamman. 

I övrigt finns det nästan inte någon politisk debatt om EMU. Göran Persson har lyckats med sin strategi att föra bort frågan från valrörelsen, för att den inte ska störa den socialdemokratiska rörelsens sammanhållning. Det enda som diskuteras något är frågan om tidpunkten för folkomröstningen. Göran Persson angav två alternativ när han presenterade sitt förslag till tidtabell för svenskt inträde i valutaunionen - antingen mars-april 2003 eller hösten 2003. Båda datumen skulle ge möjlighet att införa euron i Sverige den 1 januari 2006. Det exakta datumet ska enligt Perssons planer bestämmas efter valet. 

Regeringens strateger vill ha en omröstning så snart som möjligt efter en socialdemokratisk valseger. Men bland annat LO-ledningen har framfört kritik mot en omröstning nästa vår.

PARTIERNA OENSE OM EU-KONSTITUTION
Moderaterna tycker inte att EU ska ha en egen konstitution. Socialdemokraterna säger varken ja eller nej. Miljöpartiet och vänstern är emot med motiveringen att en konstitution kopplas till en stat. De båda partierna vill inte att EU utvecklas till ett Europas förenta stater. Folkpartiet, centern och kristdemokraterna är positiva till en konstitution.

Så har riksdagspartierna svarat när EU 2004-kommittén samlat in partiernas svar på fem framtidsfrågor. 

Alla partier, utom socialdemokraterna och vänstern, är positiva till att EU-parlamentet får mer makt. V anser att en sådan maktförskjutning skulle ske på de nationella parlamentens bekostnad.

BRITTISKA KOMMUNAL SÄGER NEJ TILL EMU
"Ingen euro - behåll vårt pund!" Den uppmaningen kommer från Storbritanniens motsvarighet till svenska Kommunal. Ett brittiskt medlemskap i EMU beräknas medföra nedskärningar i de offentliga utgifterna som motsvarar 22 miljarder pund, cirka 320 miljarder kronor. Det är ett avgörande argument för de kommunanställdas fackförening att säga nej till brittiskt EMU-medlemskap.

SVERIGE ÖVERKÖRT I EU OM JOBBEN I HAMNARNA
Sverige blev ensamt om att rösta nej till EU-kommissionens förslag om att öka konkurrensen i hamnarna. 

Sverige var missnöjt med att det inte blev tillräckligt stora inskränkningar i den så kallade egenhanteringen. I praktiken kan förslaget, om det godkänns av EU-parlamentet, innebära att utländska sjömän tar över svenska hamnjobb även på kajerna. 

Förslaget om slopat hamnmonopol har lett till flera strejker i hamnarna runt om i EU-länderna liksom i Sverige. 

Sverige lyckades dock inte driva igenom ett fackligt krav, att allt arbete på kajer och i terminaler ska omfattas av lagar och avtal som gäller i det land där arbetet utförs.

LO GRUBBLAR ÖVER NYTT EU-AVTAL 
Hur ska det första frivilliga EU-avtalet som inte upphöjts till lag genomföras i Sverige? Det funderar LO över. 

Före sommaren kom Europafacket överens med arbetsgivarna i Unice/Ueame och i Ceep om villkoren för distansarbete. Nu ska detta avtal omsättas på nationell nivå avarbetsmarknadens parter inom tre år. 

Svenskt Näringsliv har antytt att det kan räcka med en checklista och att avtalet kan ses som en form av lobbying. LO är av en annan uppfattning.

- Som princip anser jag att det mest naturliga är att använda kollektivavtal för att genomföra frivilliga avtal på EU-nivå. Men LO är ännu inte klart med analysen av det aktuella avtalet, säger Bo Rönngren till LO-tidningen.

FRANSK VÄGRAN KAN LEDA TILL BÖTER
Frankrike ska dömas till dagsböter för att inte ha följt EU-domstolens beslut i december förra året. EU-domstolen slog då fast att Frankrikes vägran att ta emot brittiskt kött var olagligt. 

Om domstolen beslutar bötfälla Frankrike får landet betala det fastställda bötesbeloppet varje dag efter beslutet tills förbudet är hävt.

BRITTISK MINISTER STÖDER EU-FÖRFATTNING
Den brittiske utrikesministern Jack Straw uttalade i slutet av augusti sitt stöd för en EU-författning. I ett tal i Skottland förordade han "en skriven konstitution för folk och samhällen i Europa, inte för de politiska eliterna". 

Det är första gången någon i Tony Blairs regering uttryckligen förordat en skriven EU-författning. 

EU-STÖD FASTNAR I BRYSSEL
Tio miljarder kronor, drygt en miljard euro, som EU avsatt till stöd åt fattiga länder stannar kavr i Bryssel på grund av "bristen på demokrati" i biståndsländerna. Det säger Koos Richelle, en topptjänsteman i EU-kommissionen, i en intervju med veckotidningen European Voice. 

De länder som berörs är bland annat Zimbabwe, Haiti, Togo och Liberia. Det är "mycket svårt att förbättra situationen" i dessa länder, hävdar Koos Richelle. 

FACKFÖRBUND VARNAR FÖR EL- AVREGLERING