______Nyhetsbrev
från Folkrörelsen Nej till EU April 2004______
Du
kan läsa nyhetsbrevet här nedan eller i pdf-format här
|
|
EU-FÖRSLAG OM TJÄNSTEDIREKTIV
HOTAR ATT FLAGGA UT DEN SVENSKA MODELLEN
Kommissionären för inre marknaden, Frits Bolkestein, kom i
januari med ett förslag till tjänstedirektiv. EU-kommissionen
vill öppna de nationella tjänstemarknaderna i EU. Den fria rörlighet
för tjänster som ingår i EU:s "fyra friheter" begränsas
av att länder har olika regler för arbetsmarknaden och av olika
slag av offentliga monopol. EU ska nu ta det sista steget på vägen
mot att förverkliga den så kallade inre marknaden.
Tjänstesektorn står för hälften av ekonomin i EU och för 60
procent av arbetstillfällena. Direktivet omfattar en rad tjänster
som handel, distribution, reklam, biluthyrning, resor, säkerhets-
och vårdtjänster. Tjänster som redan regleras i EU-lagstiftning
som finansiella och delar av transportsektorn berörs inte.
Grundtanken i direktivet är att en tjänst eller en tjänsteproducent
som är godkänd i ett EU-land ska ha fritt tillträde till de övriga.
Uppfyller tjänsteföretaget de krav man ställer i det land där
företaget har sin hemvist ska det också kunna sälja sina tjänster
i vilket annat EU-land som helst.Konsekvenserna av en sådan
ordning skulle bli dramatiska.
Hemlandets löner och villkor ska gälla och inte de som gäller där
arbetet utförs. Det skulle bli fritt fram för utländska tjänsteföretag
som betalar löner långt under svenska avtal.
Det skulle också kunna innebär portugisiska eller grekiska anställningsvillkor
i Sverige. Efter den första maj, när EU utvidgas, kan det innebära
litauiska eller polska anställningsförhållanden på svensk
arbetsmarknad.
Svenska myndigheter skulle ha små möjligheter att agera mot
missförhållanden och ställas inför en omöjlig övervakningsuppgift.
I praktiken skulle de behöva hålla reda på
arbetsmarknadslagstiftningen i samtliga 25 EU-länder. Det går förstås
inte.
Tjänstedirektivet gör det också svårt, för att inte säga omöjligt,
för medlemsländerna att vidta åtgärder på sina egna
arbetsmarknader mot missbruk av arbetskraft från länder utanför
EU, så kallade tredjelandsmedborgare. Ett exempel gör problemet
tydligare: Om ett polskt företag vill placera ukrainska arbetare
i Danmark är det Polen som ska se till att företaget inte
missbrukar sina anställda. De danska myndigheterna är bakbundna.
Fackföreningsrörelsen är starkt kritisk till tjänstedirektivet.
I sin analys av direktivet pekar Europafacket, EFS, på att
konstruktionen ökar risken för social dumpning. Oseriösa företag
kan flytta till det EU-land där den sociala lagstiftningen och
skyddslagarna för löntagarna är svagast, samtidigt som lönerna
är låga. Det kommer att sätta press på andra medlemsländer
att sänka kraven i lagstiftningen samtidigt som lönerna pressas
neråt.
Fackets uppfattning är att tjänsteföretag som verkar i andra
EU-länder ska vara förpliktigade att respektera de löner och
arbetsvillkor som gäller i de länder där de är verksamma. Utländska
företag ska inte kunna kringgå de lagar och avtal som gäller för
inhemska företag.
Till och med Göran Persson har kritiserat det föreslagna tjänstedirektivet.
Stora delar av den svenska modellen kan slås sönder om tjänstedirektivet
antas. Statsministern menar själv att det kan handla om
Systembolaget, Apoteksbolaget, Svensk Bilprovning, Svenska Spel, våra
vatten- och avloppssystem, kollektivavtalen och vård, skola och
omsorg. I riksdagens talarstol kallade Göran Persson dem som lagt
detta förslag för "nyliberaler".
Men EU-toppmötet i Bryssel i slutet av mars, där den svenska
regeringen deltog vid förhandlingsbordet, beslutade att gå
vidare med tjänstedirektivet enligt tidtabellen som en högt
prioriterad fråga. Kommissionen vill ha det antaget senast nästa
år. Finansminister Bosse Ringholm sade efter toppmötet sig vara
nöjd med betoningen i toppmötets slutsatser om nödvändigheten
av att ta fram nya regler som underlättar tjänsteutbyte över gränserna.
Han påstod också att Sveriges fått gehör för att detta inte får
underminera kollektivavtal och arbetsrätt i medlemsländerna.
Men i slutsatserna från toppmötet finns det inga sådana
reservationer: "Inom tjänstesektorn, som fortfarande är
mycket splittrad, fordras mer konkurrens för att öka
effektiviteten, produktionen och sysselsättningen och gynna
konsumenterna. Behandlingen av utkastet till direktiv om tjänster
måste prioriteras i enlighet med tidsplanen."
I det föreslagna tjänstedirektivet sägs visserligen att
undantag kan göras för vissa områden, men om en tvist uppstår
så är det EU-domstolen som har att döma om den fria rörligheten
av tjänster är viktigare än att garantera löntagarnas
trygghet. Det är nog inte alls att vara för pessimistisk om man
tror att domstolen då ogärna går emot den fria rörligheten.
Det är nämligen ingen slump att EU bedriver den här politiken
och att EU-kommissionen lägger just sådana här förslag. Den
nyliberala politiken är inskriven i EU:s fördrag, i unionens
motsvarighet till grundlag. Där finns marknadens överhöghet
skriven svart på vitt.
Inom EU diskuteras nu förslaget till nytt fördrag, en
konstitution för EU. I förslaget cementeras marknadens företräde
före andra hänsyn, till exempel sociala. Konstitutionen blir i
praktiken ett redskap för fortsatta avregleringar.
Inriktningen är klar och tydlig, till exempel i artikel III-55:2:
"Företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av
allmänt ekonomiskt intresse eller som har karaktären av fiskala
monopol skall vara underkastade bestämmelserna i konstitutionen,
särskilt konkurrensreglerna." Det ges heller ingen rätt för
stater att skydda viktiga sektorer.
Marknadens frihet görs till en tvångströja över politiken. Det
är EU-konstitutionens politiska innehåll.
EU:S ZIMBABWESANKTIONER FÖRLÄNGDA
EU:s utrikes- och justitieministrar förlängde nyligen unionens
sanktioner mot Zimbabwe för att hålla president Robert Mugabes
regim fortsatt isolerad. Förlängningen omfattar ett år.
Ministrarna antog en utvidgad lista över 95 regeringsföreträdare,
bland dem Mugabe, som inte tillåts resa in i EU.Likaså består
frysningen av regeringsföreträdares tillgångar i EU.
Sanktionerna infördes i februari 2002 som straff för regimens kränkningar
av de mänskliga rättigheterna och valfusk i ett omstritt val där
Mugabe behöll makten.
FOLKPARTIET VILL TROTSA EU
_ Folkpartiet kommer att rösta nej till att genomföra EU:s
regelverk om transportöransvar i svensk rätt, meddelade
riksdagsledamoten Erik Ullenhag (fp) i början av februari.
Det är första gången som folkpartiet vägrat att följa
beslutad EU-lagstiftning. Bakgrunden är att FN:s
flyktingskommissariat har bedömt att transportöransvaret strider
mot FN:s flyktingkonvention. Enligt folkpartiet är transportöransvaret
till för att minska antalet asylsökande till Europa och FN bedömer
att det kommer att underminera asylrätten.
DE GRÖNA ÄR MEST KNARKLIBERALA
De grönas EU-politiker är de mest knarkliberala. 33 av de 45
EU-parlamentarikerna som ingår i samma partigrupp som miljöpartiet
har skrivit under ett förslag om att medlemsländerna ska agera för
en avkriminalisering av narkotika när FN ska göra en översyn av
sin politik. Det är sammanlagt 94 av de 626 EU-parlamentarikerna
som skrivit under uppropet, där det hävdas att en restriktiv
politik leder till organiserad brottslighet och ökar
narkotikaproblemen, enligt en sammanställning av
kristdemokraternas EU-parlamentariker Lennart Sacredeus. Ingen av
de 22 svenska parlamentarikerna har dock ställt sig bakom förslaget.
REGERINGEN GÅR TILL EU-DOMSTOLEN
Den svenska regeringen har beslutat att stämma EU-kommissionen.
Orsaken är att kommissionen godkänt ämnet parakvat i bekämpningsmedel.
I Sverige har ämnet varit förbjudet sedan 1983.
_ Vi vet att parakvat är akut giftigt och extremt hälsofarligt,
säger miljöminister Lena Sommestad.
Parakvat används vid bekämpning av ogräs i bland annat
vinodlingar. En tesked av giftet kan ge svåra lungskador. Inget
motmedel finns. Från Storbritannien har flera dödsfall på grund
av preparatet rapporterats under 1990-talet.
Stämningen innebär att EU:s domstol ska pröva regeringens begäran
att ogiltigförklara kommissionens beslut.
TIO ÅR AV FRIHANDEL HAR INTE HÖJT LÖNERNA
Det nordamerikanska frihandelsavtalet Nafta skulle skapa jobb och
höja lönerna i Mexiko. Inget av detta har skett tio år efter
Naftas införande.
De mexikanska fackförbunden menar att avtalet är ett utslag av
en nyliberal globalisering som bara gynnar de rika. Man upprörs
över att billig majs från USA gjort mängder av mexikanska majsbönder
arbetslösa. Lönerna är i genomsnitt sämre idag än för tio år
sedan och fattigdomen är fortsatt stor.
ORO FÖR SYSTEMBOLAGETS STÄLLNING
Regeringen uppmanar EU-kommissionen att sluta underminera
Systembolaget.
EU-kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Fritz
Bolkestein, vill att Sverige ska tillåta att privatpersoner
anlitar mellanhänder för att transportera till exempel vin från
Frankrike till Sverige för eget bruk.
_ Det skulle direkt underminsera Systembolagets ställning, säger
biträdande finansminister Gunnar Lund.
Frågan ska nu avgöras i EU:s domstol, sedan Högsta domstolen i
Sverige begärt vägledning för att avgöra ett pågående rättsfall.
CHIRACS PARTI GÅR EMOT TURKIET
Frankrikes president Jacques Chiracs regeringsparti UMP är emot
att Turkiet redan i år inleder samtal med EU om medlemskap i
unionen. UMP-ledaren Alain Juppé, tidigare premiärminister och
en av Chiracs närmaste rådgivare, sade nyligen att om länder i
EU:s periferi, som Turkiet, kommer med i EU blir unionen
urvattnad.
_ UMP vill inte se några diskussioner med Turkiet i år, sade
Juppé.
S VILL UTESLUTA NILS LUNDGREN
Det går inte att både stå på Junilistan och vara medlem i
socialdemokraterna.
Därför vill socialdemokraterna utesluta en av Junilistans
grundare, Nils Lundgren, ur
partiet.
_ Det är rätt omskakande, jag är nästan född in i det
socialdemokratiska partiet. Men det var inte överraskande, säger
han.
Nils Lundgren har varit medlem av det socialdemokratiska partiet i
över 30 år, men kommer att tvingas lämna partiet eftersom han
kandiderar till EU-parlamentet genom EU-kritiska Junilistan. Det
strider mot partiets stadgar, menar socialdemo-kraterna.
CITERAT
"19 platser i ett parlament med begränsat inflytande."
Moderatledaren Fredrik Reinfeldt
om vikten av EU-parlamentsvalet.
BLAIR KAN VÄNDA OM EU-OMRÖSTNING
Tony Blair är rädd att förlora initiativet till de konservativa
i EU-debatten. Han kan därför enligt brittiska medier komma att
göra en helomvändning och besluta sig för en folkomröstning om
EU:s konstitution.
Den brittiske premiärministern har tidigare uteslutit alla former
av omröstningar med motiveringen att de är onödiga. Men inför
både EU-valet i juni och ett brittiskt parlamentsval nästa år
eller 2006 börjar Blair nu bli rädd att Tories partiledare
Michael Howard kan rida på en EU-skeptisk opinionsvåg.
Blair kan därför komma att vända i frågan, och inom kort
signalera att en folkomröstning om EU:s kommande konstitution
trots allt blir av, kanske redan i höst, skriver brittiska
tidningar.
EU-KOMMISSIONEN VARNAR FÖR TYSKT UNDERSKOTT
EU-kommissionen varnar för att Tysklands budgetunderskott kan
komma att bryta mot EU:s regler fyra år i rad. Den tyska
regeringen har räknat med att år 2005 få ned sitt offentliga
budgetunderskott under EU:s gräns på 3 procent av BNP.
EU-kommissionen befarar dock att underskottet kommer att bli högre.
|
Tillbaka eller Startsidan
|