|
Skärpta EU-åtgärder mot illegal invandring i Medelhavet
För EU-länderna kring Medelhavet är den ökande tillströmningen
av illegala invandrare ett allt större problem och vid
junitoppmötet ställde sig unionens stats- och regeringschefer
bakom en rad åtgärder för att försöka hejda utvecklingen.
Redan i höst kan exempelvis sjöburna övervakningsstyrkor vara
på plats.
Under det senaste halvåret har tusentals illegala invandrare
anlänt till Kanarieöarna, samtidigt som flera hundra personer
under samma period har tagit sig till det spanska
fastlandet.
Invandrarna kommer i båtar från framför allt Kap Verde,
Mauretanien och Senegal, och vid toppmötet i Bryssel uppmanade
EU: s stats- och regeringschefer till ökade ansträngningar för
att öka samarbetet när det gäller att övervaka EU-ländernas
kuststräckor. En sådan insats är att inrättande av sjöburna
övervakningsstyrkor. Dessa styrkor ska kunna bistå de utsatta
medlemsländerna med såväl båtar, flygplan och helikoptrar
som läkare och tolkar.
Beslutet är egentligen bara ett formellt godkännande av ett
samarbete som inleddes redan i slutet av maj. Då kom Spanien
och åtta andra medlemsländer efter ett möte med företrädare
för EU-kommissionen och EU: s nya gränskontrollbyrå Frontex
överens om ett gemensamt initiativ. Finland, Frankrike,
Grekland, Italien, Holland, Spanien, Storbritannien, Tyskland
och Österrike ska delta i övervakningsoperationer som till hälften
finansieras av EU-kommissionen.
Inledningsvis ställde sig bland andra Sverige positiva till
Spaniens förfrågningar. Men efter en inventering anser man sig
inte ha några båtar eller annat materiel att bidra med. En
annan orsak sägs vara problem med att få loss folk under
sommaren på grund av semestrar och att det är långt till
Kanarieöarna.
Från regeringskansliet säger man att Sverige stödjer gränsbevakningsbyråns
arbete. Bland annat har Rikskriminalen en expert på Frontex
kontor i Warszawa.
Frontexoperationen ska dels identifiera vilka bland
afrikanerna som inte har flyktingskäl, dels patrullera vattnen
runt Kanarieöarna för att avskräcka för att ta sig
dit.
Nästa land som vill ha hjälp av Frontex är Malta som också
fått många afrikanska flyktingar sedan landet blev EU-medlem för
två år sedan. Även Italien befarar en ökad tillströmning av
illegala invandrare.
Vid junitoppmötet underströk EU-ledarna också vikten av
ett ökat samarbete och "en balanserad dialog" om
migration med de afrikanska länderna, regionala organisationer
och Afrikanska unionen. Där betonas också betydelsen av
ekonomiskt och tekniskt stöd till de länder varifrån de
illegala invandrarna ursprungligen kommer.
Det nytillträdda finländska EU-ordförandeskapet har för
sin del antytt att det under nästa halvår ska göras en
omfattande genomgång av frågor som rör såväl legal som
illegal invandring. Vid toppmöte i december ska dessutom
EU-kommissionen lägga fram en rapport om migration och säkerhet,
en utvärdering och uppföljning av de beslut som fattades i
december 2005.
En beståndsdel i det arbetet är försöken att åstadkomma
en lista över länder till vilka det bedöms säkert att återsända
asylsökande som har fått avslag. I november 2004 gjorde det dåvarande
holländska EU-ordförandeskapet ett försök att ta fram en
lista, men det fick svagt stöd i medlemsländerna. Numera
ligger dock ärendet på kommissionens bord och Franco Frattini,
kommissionär med ansvar för rättsliga frågor, har lovat att
senast i höst lägga fram en lista över "säkra länder"
i Afrika, Sydamerika, Asien och på Balkan.
Bland
andra Sverige och FN:s flyktingkommissariat
är emot upprättandet av en lista över "säkra länder"
och regeringen har starkt stöd av riksdagen i frågan. Men om
listan så småningom kommer upp till beslut i ministerrådet förslår
knappast enbart svensk opposition. Beslut i frågan tas nämligen
med kvalificerad majoritet.
Allvarliga brister i EU:s
flyktingpolitik
EU:s asylregler innebär att flyktingars liv riskeras och
reglerna förorsakar även onödigt lidande. Det menar 73
europeiska flyktingorganisationer, däribland Röda Korset, i
sin kritik av EU:s Dublinkonvention. Man är starkt kritisk till
regeln som tvingar flyktingar att söka asyl i det första
EU-land som de kommer till, trots att länderna har olika syn på
asylrätten.
Flyktingorganisationernas paraplyorganisation ECRE (European
Council on Refugees and Exiles) har granskat hur Dublinsystemet
fungerar i praktiken. Rapporten visar att vissa stater nekar
asylsökande tillgång till en fullständig asylprocess vilket får
till följd att de riskerar att återsändas till förföljelse
i sina hemländer.
Organisationerna,
som kommer från 30 länder, varnar i ett öppet brev till
EU-kommissionen att de nuvarande asylreglerna inom EU gör att
flyktingars liv riskeras. Dessutom orsakar de onödigt lidande för
traumatiserade flyktingfamiljer som har flytt undan förföljelse
i sitt hemland.
Barn ska lämna fingeravtryck
Idag tvingas i princip alla personer över 14 år som söker
asyl i Sverige att lämna fingeravtryck. Uppgifterna lagras i
det så kallade Eurodac-registret och används för att
kontroller om personen tidigare har sökt asyl i ett annat
EU-land.
Nu vill flera EU-länder, däribland Sverige, ändra reglerna
och sänka kontrollåldern till sex år.
Michael Williams, ordförande i Farr, Flyktinggruppernas och
asylkommittéernas riksråd, är mycket kritisk till det nya förslaget.
- Det är ytterst beklagligt att frågan om vem som ska pröva
en asylansökan får företräde framför de som behöver skydd.
Det här är ytterligare ett tecken på utarmningen av den mänskliga
rättigheten att söka asyl.
- Det är som man vänt på bevisföringen, "du är
skyldig till du bevisats oskyldig", säger Michael
Williams.
Papperslösa i Frankrike riskerar
utvisning
Den franska regeringen förbereder att utvisa omkring 20.000
papperslösa, de flesta från afrikanska länder söder om
Sahara.
Inrikesminister Nicolas Sarkozy tillkännagav nyligen att
majoriteten av de "illegala invandrare" som ansökt om
uppehållstillstånd under den senaste tiden kommer att
utvisas.
I oktober förra året sa Sarkozy att han har för avsikt att
utvisa 30.000 papperslösa, inklusive barn och tonåringar som går
i skolan.
I början av sommaren meddelade han att vissa omständigheter
kunde gör att papperslösa fick stanna, vilket ledde till att många
ansökte om uppehållstillstånd och därmed hamnade i
myndigheternas register.
Holländarna vill inte ompröva
sitt nej
Den holländska regeringen vill inte föreslå en ny folkomröstning
om EU:s föreslagna konstitution, istället kan man tänka sig
vissa fördragsändringar runt 2008. Vidare vill man bromsa EU:s
utvidgning.
Den
holländska regeringen har tagit intryck av resultatet av vad närmare
100.000 besökare på den officiella webbsida NL in Europa har röstat
fram när det gäller EU:s framtid.
Där framgick bland annat att 65 procent ansåg att EU:s fördrag
behöver ses över och revideras. 50 procent ville dock inte fördragsförändringarna
skulle ta formen av konstitution.
I ett brev till det holländska parlamentet konstaterar
regeringen att holländarna stödjer EU-medlemskapet men inte
villkorslöst. Bland annat är man mycket kritisk till EU:s
fortsatta utvidgning som man tycker går för fort. Däremot är
man intresserad av fortsatt konkret EU-samarbete kring asylfrågor,
terroristbekämpning, miljöskydd och energifrågor.
Svenskt nej till
ockupationsfiske
Som enda EU-land sade Sverige nej när EU beslöt om ett
fiskeavtal med Marocko.
Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist anser att det
ockuperade Västsaharas fiskevatten inte får ingå i ett avtal,
vilket det gör.
- Jag röstade nej till fiskeavtalet eftersom Västsahara
inte är en del av Marockos territorium enligt folkrätten.
Detta hjälpte inte eftersom samtliga övriga EU-länder,
utom Finland som lade ned sin röst, röstade för
avtalet.
Under fyra år släpps nu 119 fiskefartyg från EU årligen
in i både Marockos och Västsaharas territorialvatten. Spanien,
som ockuperade Västsahara innan det avlöstes av Marocko, får
ensamt sända 100 fartyg årligen. Regimen i Marocko får cirka
1,5 miljarder i betalning.
Ökat inflöde av narkotika
Under våren tog svenska tullare bara en bråkdel av det
amfetamin de brukar hitta. Betyder det att inflödet av
narkotika har minskat och/eller att amfetamintillverkningen inom
Sveriges gränser har ökat?
Kriminalinspektör Staffan Jonsson vid rikskriminalens underrättelsetjänst
svarar nej i båda fallen. Istället tror han att det är
tullens minskade befogenheter som påverkar statistiken. Sedan
Polen och de baltiska staterna fick medlemskap i EU kan tullen
helt enkelt inte kontrollera den illegala trafiken som tidigare
och det slår nu genom.
Finland vill verka för fortsatt
EU-utvidgning
Finlands EU-ordförandeskap kommer att arbeta för att
unionen också i fortsättningen ska stå öppen för nya
medlemsländer.
Det lovade statsminister Matti Vanhanen när han i
EU-parlamentet presenterade det nya ordförandeskapet.
"Utvidgningen är inte bara ett verktyg för stabilitet
och demokrati, den är också ett av de strategiska svaren på
globaliseringens utmaningar. […] EU måste fortsätta att vara
en öppen union. Europeiska länder som uppfyller kriterierna för
medlemskap måste ges möjlighet att gå med", sade
Vanhanen när han framträdde i Strasbourg.
I sitt tal upprepade Vanhanen också tidigare löften om att
driva debatten om den bordlagda EU-konstitutionen vidare, genom
en serie konsultationer med de övriga medlemsländerna. Finland
planerar också att före årsskiftet ratificera det nya fördraget.
I konstitutionsfrågan väntas dock något konkret ske tidigast
under nästa halvårs tyska EU-ordförandeskap, även om
Vanhanen avvisade allt tal om att Finlands tid vid EU-rodret
bara ska ses som "ett expeditionsordförandeskap".
460 miljarder i momsfusk inom
unionen
Så kallade momskaruseller, där bedragare lurar till sig
momspengar som aldrig betalats in till staten, blir allt
vanligare i EU.
Till följd av fusket går EU-länderna miste om mer än de lägger
ut i jordbruksstöd varje år, enligt den brittiska tidningen
The Guardian.
Total
beräknas bedrägerierna i år kosta EU-länderna upp till 50
miljarder euro (460 miljarder kronor). Och enligt EU-tjänstemän
sprids fusket snabbt. Snart är karusellen lika vanlig i hela EU
som de i dag är i Storbritannien, som beräknas förlora upp
till 10 miljarder pund (133 miljarder kronor) på fusket bara i
år.
Tillbaka eller Startsidan | 
