Österrike vill blåsa nytt liv i EU-konstitutionen 

Vid toppmötet i juni förra året beslutade EU:s stats- och regeringschefer att tiden för ratificering av EU:s nya konstitution ska utsträckas. Beslutet var nödtvunget eftersom konstitutionen röstats ned av medborgarna i Frankrike och Holland. Ingen bortre tidsgräns har angivits, men i ett uttalande från toppmötet sägs det att EU:s ledare kommer att mötas under det första halvåret 2006 för att "enas om en fortsättning av processen". Enligt den ursprungliga planen var avsikten att konstitutionen skulle träda i kraft i november 2006. 

Österrike som är nytt ordförandeland i EU från 1 januari tänker nu ta tag i frågan. Den österrikiske kanslern Wolfgang Schüssel deklarerade i början av januari i tysk teve att "konstitutionen är inte död" och att "vi befinner oss mitt i ratificeringsprocessen".

- Vi har lovat oss själva att börja om förhandlingarna om författningen, sa Schüssel till tevekanalen ZDF. 

- Det är för tidigt att utesluta några möjligheter. Vi behöver sätta frågan i ett större perspektiv. Hittills har det inte reflekterats särskilt mycket. Vår plikt är att komma med en rapport om var vi står och hur vi kan gå vidare. Men en slutgiltig lösning i juni är inte möjlig, sa Schüssel. 

I det program som Österrike har presenterat för ordförandeskapet, återfinns inte mycket konkret när det gäller konstitutionen. Förbundskanslern har dock bett kommissionen att vid EU-toppmötet i juni presentera en rapport om hur man framöver bör hantera fördraget. 

Wolfgang Schüssel har samtidigt uttryckt visst intresse för en idé som har lanserats av hans tyska kollega, Angela Merkel: att en särskild deklaration ska fogas till konstitutionen, där unionens sociala målsättningar slås fast. 

Exakt hur österrikarna kommer att jobba för att EU ska komma vidare i arbetet med en ny konstitution för EU är ännu otydligt och till viss del verkar koalitionsregeringen ha olika meningar. 

Österrikes vice förbundskansler Hubert Gorbach som representerar högerkonservativa BZO, lett av Jörg Haider, sade vid en journalistträff i Wien i början av januari, att det nedröstade förslaget till EU-konstitution måste skrivas om. 

- Det behövs en ny text. 

Hubert Gorbach ser svagheter i nuvarande förslag som han tycker innebär för stora ingrepp i ländernas nationella politik. 

- Vi behöver börja om från noll och sluta att reglera inom EU-länderna. Två stora länder har sagt nej, därför måste konstitutionen göras om. 

Hubert Gorbach vill att de delar av förslaget till nytt fördrag som det råder enighet om ska vara kvar. 

- Sedan får vi diskutera de andra offentligt. 

Han betonade att åsikterna var hans personliga och inte representerar hela den österrikiska regeringens. 

Tidigare hade Österrikes utrikesminister Ursula Plassnik uttryckt sig i mer vaga ordalag om konstitutionen och ville inte gå in på om en ny text behövs eller inte. 

- Konstitutionen har legat täckt under snö och väntar på vår, sade Österrikes utrikesminister Ursula Plassnik när hon träffade journalister i Wien den 8 januari. 

Det är en grannlaga uppgift det österriskiska ordförandeskapet står inför. Medlemsländernas politiska ledare är splittrade i konstitutionsfrågan. Frankrikes president Jacques Chirac vill plocka ut "godbitarna" i det nedröstade förslaget och lägga in dem i de nuvarande fördragen. Det fungerar inte, enligt den tyska förbundskanslern Angela Merkel. Hon vill i stället återlansera texten som den är och lägga till en deklaration som tar upp Europas "sociala dimension". Den holländske utrikesministern Ben Bot har för sin del förklarat konstitutionen "död för Nederländerna". Den brittiske utrikesministern Jack Straw har varit inne på samma linje. 

Samtidigt som det politiska ledarskapet fortsätter att munhuggas om framtiden, minskar stödet för EU minskar bland unionens medborgare. Det visar EU-kommissionens senaste opinionsundersökning (Eurobarometer). Enligt undersökningen, som genomfördes under oktober och november, är 50 procent positiva till EU-medlemskapet. Vid en motsvarande mätning i våras var 54 procent positiva till medlemskapet. Av de 25 medlemsländerna framstår Österrike och Storbritannien som de mest EU-skeptiska. Bara 32 procent av österrikarna och 33 procent av britterna anser att EU-medlemskapet är positivt. I Sverige är 39 procent positiva till medlemskapet, enligt EU-kommissionens sätt att mäta. 

Förslaget till en ny konstitution för EU inbegriper bland annat att mindre medlemsländer förlorar mycket inflytande. Det sker genom ökat användande av omröstning med kvalificerad majoritet samtidigt som röstfördelningen i ministerrådet förändras till fördel för de större medlemsländerna. Dessutom ges EU-parlamentet betydligt större inflytande på bekostnad av ministerrådet och de nationella parlamenten. 

Konstitutionsförslaget innehåller flera delar som förstärker EU:s omvandling till en statsbildning. Vid sidan om den nya presidenten ska en gemensam utrikesminister tillsättas. Det slår klart och tydligt fast att unionen ska utveckla ett överstatligt militärt försvar. För första gången skrivs principen in att EU-rätten är överordnad nationell rätt. Det innebär att minsta lag från EU överordnas även våra grundlagar. 

Förslaget har godkänts av 13 av EU:s 25 medlemsstater och röstats ned av två. 

Regeringarna i Italien och Luxemburg uppmanade nyligen EU att återuppta ratificeringen av konstitutionen. Bland andra Holland, Polen och Tjeckien har dock ställt sig helt avvisande till sådana planer. 

Finland redo häva restriktioner för arbetskraft 

Finland kommer från och med 1 maj att avskaffa de nuvarande restriktionerna för arbetskraft från de öst- och centraleuropeiska EU-länderna. Det finländska arbetsministeriet och arbetsmarknadens parter har gemensamt föreslagit att de begränsningar som infördes den 1 maj 2004 ska upphöra. För att förslaget ska träda i kraft krävs beslut av regeringen och riksdagen. 

Enligt förslaget ska de nuvarande restriktionerna ersättas av ett registreringssystem. Det ska göra det möjligt för myndigheterna att övervaka såväl arbetskraftens rörlighet som anställningsvillkor. Ett detaljerat förslag kommer att presenteras den 10 mars och därefter läggas fram för riksdagen.

Enligt det nu presenterade förslaget, kommer Finland inte att införa några restriktioner för arbetskraft från Bulgarien och Rumänien i samband med att dessa länder blir EU-medlemmar. De båda ländernas anslutning till unionen beräknas ske i januari 2007. 

Också Spanien har antytt att man kommer att häva de restriktioner för arbetskraft som infördes i samband med unionens utvidgning 2004. Motsvarande signaler har också lämnats av Belgien och Portugal.  

EU redo sända styrka till Kongo 

EU är redo att sätta upp en militär styrka som ska kunna vara i beredskap under vårens val i Demokratiska Republiken Kongo. EU:s besked är ett svar på en begäran från FN, som vill förstärka sina styrkor under det val som sannolikt kommer att äga rum i april. 

Huruvida en EU-styrka ska vara baserad i det konfliktdrabbade landet är oklart. Enligt unionens utrikespolitiske talesman, Javier Solana, kan styrkan komma att förläggas till ett angränsande land. 

Frankrike väntas få en ledande roll i styrkan, men även Tyskland har förklarat att man är berett att medverka. I Tyskland har frågan om ett deltagande i EU-styrkan dock vållat debatt. 

Danmark räknar med ny EMU-omröstning 

Danmarks finansminister Thor Pedersen tror att det inom några år kommer att hållas en ny dansk folkomröstning om införande av euron. Det sade han efter ett möte i folketingets EU-nämnd (Europaudvalget) den 10 februari.

- Jag förväntar mig och hoppas, att en folkomröstning kommer att utlysas före 2010, sade Pedersen till nyhetsbyrån Reuters. 

Thor Pedersen tror också att flera av de nya EU-länderna före 2010 kommer att fatta beslut om att gå med i valutaunionen EMU. Danmark, Storbritannien och Sverige står utanför eurosamarbetet. Danskarna sade i en folkomröstning i september 2000 nej till euron och svenskarna röstade nej i september 2003. 

Enligt finansminister Pär Nuder kommer frågan om en ny svensk folkomröstning inte att aktualiseras under kommande mandatperiod: "Vi och flera andra partier har gett beskedet att frågan inte kommer att aktualiseras förrän tidigast 2010. Det beskedet gäller", säger Nuder till TT. 

Österrike vill ha gemensamma EU-skatter 

Inför nya gemensamma skatter för att finansiera EU:s verksamhet. Då minskar bråket om vem som betalar mest respektive minst till unionen. Det föreslog Österrikes förbundskansler Wolfgang Schüssel i ett försök att få EU-parlamentet att godkänna EU:s budget 2007-2013. 

Det var i samband med att Wolfgang Schüssel lade fram Österrikes programförklaring som ordförandeland i EU som han kom med sina kontroversiella förslag. 

Schüssel vill bland annat införa en gemensam skatt på flygresor och kortsiktiga finansiella transaktioner inom EU. Meningen är att dessa inkomster ska minska EU:s beroende av medel från medlemsländernas budgetar. 

Fler svenskar arbetslösa när EU mäter 

Den svenska arbetslösheten är högre när EU redovisar statistiken. I december var skillnaden nästan två procent. 

Sverige avviker från de övriga EU-länderna när arbetslösheten ska redovisas. I december 2005 var den öppna arbetslösheten 5,4 procent enligt Statistiska centralbyrån, SCB men 7,2 procent utifrån EU:s sätt att räkna. 

När EU:s statistikbyrå Eurostat beräknar arbetslösheten är också heltidsstuderande som söker arbete medräknade. De blir allt fler i Sverige och höjer arbetslösheten med ungefär två procentenheter. 

När SCB varje månad presenterar arbetslösheten är gruppen arbetssökande heltidsstuderande inte inräknad. I december bestod den av 89.000 personer. Den gruppen utgör skillnaden mellan svenska siffror och Eurostats. 

Moms splittrar EU:s finansministrar 

EU:s finansministrar är djupt oeniga om möjligheten att ha låg moms på vissa tjänster. I väntan på en överenskommelse kör åtta länder vidare med låg moms, trots att de bryter mot lagen. 

Inom EU:s finansministerråd pågår en diskussion om lågmoms, något som Sverige är strakt emot, bland annat för att momsen är en viktig inkomstkälla för staten. 

Sedan 1999 har det pågått ett försök med låg moms på vissa arbetsintensiva tjänster i åtta medlemsländer, bland andra Belgien, Frankrike, Grekland och Portugal. Den låga momsen har gällt till exempel städning, hemtjänst, bostadsrenoveringar och klippning hos frisören. 

EU vill att Sverige sänker skatter 

Det måste bli mer "attraktivt" att arbeta i Sverige, anser EU-kommissionen i sin årliga översyn av medlemsländernas program för jobb och tillväxt. Sverige uppmanas därför att sänka skatter och försämra i socialförsäkringarna. 

Dessutom efterlyser kommissionen mer konkurrens i den svenska tjänstesektorn. 

År 2010 ska EU vara världens ledande ekonomi enligt unionens egna planer. I halvtid konstaterar kommissionen att det inte ser så lysande ut. 

Inför toppmötet i mars vill kommissionen att de 25 länderna blir mer konkreta när det gäller målet att bli världens "mest konkurrenskraftiga" ekonomi. 

- Det är dags att lägga i en högre växel, konstaterar EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. 

"Arbetsrätten bör EU-anpassas" 

Delar av den svenska arbetsrätten, i synnerhet Lex Britannia, bör EU-anpassas innan EU-domstolen sannolikt förklarar Lex Britannia som oförenlig med EU-rätten i det så kallade Vaxholmsmålet. Det anser Mikael Sjöberg, generaldirektör för Arbetslivsinstitutet och tidigare socialdemokratisk statssekreterare. 

Det var med stöd av Lex Britannia som Byggnads kunde försätta det lettiska låglönebolaget Laval un Partneri i blockad vid skolbygget i Vaxholm. 

Tillbaka eller Startsidan